1 april 2011 - 

Riksdagen skjuter upp datalagringsdirektivet

Riksdagen har beslutat att skjuta upp genomförandet av EU:s datalagrings- direktiv i ett år.

Beslutet skedde på initiativ av Miljö-partiet och Vänsterpartiet och fick stöd av Sverigedemokraterna. De använde sig av regler i grundlagen som säger att ett förslag som rör mänskliga rättigheter ska vila i ett år om fler än en sjättedel av de röstande riksdags- ledamöterna vill det. Datalagringsdirektivet innebär att
telefon- och Internetoperatörer ska spara information om telefonsamtal, sms, e-post och Internettrafik. Myndig- heterna ska kunna använda uppgif- terna för att utreda grova brott och för att kartlägga varifrån, när och med vem misstänkta har haft kontakter.

– Det är en lagstiftning som inskränker den personliga integriteten, säger språkröret Maria Wetterstrand [mp]. Sverigedemokraterna är i sak för EU- direktivet, men ville ha en garanti för att trafikuppgifterna inte kan lagras i andra länder. SD fick inte stöd för den linjen och valde då att stödja V:s och Mp:s krav på att skjuta upp beslutet i ett år.
Justitieutskottet kan ta upp frågan nästa gång i mars 2012.
Sverige skulle ha lagstiftat om de delar av direktivet som gäller telefoni senast i september 2007. Delarna som gäller Internet skulle vara genomförda i mars
2009. I februari 2010 fälldes Sverige i EU-domstolen för att inte ha infört datalagringsdirektivet.

Sverige kan nu bli tvunget att betala böter som straff för att direktivet införli- vas för sent. Johan Linander (c) säger att böterna blir 400.000 kronor per dag. Det betyder i så fall att Sverige kommer att tvingas betala 146 miljoner kronor i böter till EU – för att riksdagen tillämpar den svenska grundlagen.
Gösta Torstensson

 

Sverige är medlem i en kärnkraftsunion

Den växande kärnkraftskatastrofen i Japan förorsakar problem för kärnkraftsvännerna i Sverige och EU.

Tysklands beslut att stoppa kärnkrafts-reaktorer som är äldre än från 1980 är en reaktion på katastrofen i Japan och massdemonstrationer mot kärnkraft som genomförts i landet.EU:s energikommissionär Günther Oettinger har sammankallat medlems- ländernas ministrar, strålskydds- myndigheter och kärnkraftsföretag till krismöte efter kärnkraftshaverierna i Japan för att granska säkerheten på Europas kärnkraftsanläggningar. Mötesdeltagarna ska ge besked om hur säkerheten ser ut i medlemsländernas kärnkraftsverk, hur säkerheten är mot jordbävningar och om de klarar kylningen även vid stora strömavbrott, enligt EU-kommissionen. Huvud- ansvaret för säkerheten ligger på de enskilda länderna. Men Günther Oettinger menar att katastrofen i Japan kan göra det aktuellt med en översyn av lagstiftningen.

Vid EU-toppmötet i Bryssel den 24-25 mars enades EU-ledarnas om att kräva säkerhetstester vid alla kärnkraftverk i Europa, även i Vitryssland och Ryss- land. De lovar att resultatet av ”stress- testerna” ska bli offentliga.

EU-länderna bestämmer själva vilka energislag de vill använda. Men EU är allt sedan 1958 en ”atomenergi- gemenskap”, det vill säga en kärnkraftsunion. EU:s regler om kärnkraft finns i Euratomfördraget [Euratom]. Euratom ska ”skapa förutsättningar för en snabb organisa- tion och tillväxt av kärnenergi- industrierna”.
I EU finns en tredjedel av världens reaktorer och ungefär 30 procent av elen kommer från kärnkraft. Frankrike har näst mest kärnkraftsreaktorer i världen, 58 stycken [att jämföra med Japans 55 reaktorer].

Nu försöker kärnkraftens vänner hitta nya bortförklaringar, precis som efter Harrisburg och Tjernobyl. Men reaktorhaverierna i Fukushima påmin- ner om den enkla sanningen som vi lätt glömmer bort: Kärnkraftsreaktorer kan haverera med fruktansvärda konse- kvenser. Sannolikheten må vara mycket liten, men det kan alltid hända.
– Exakt hur verkliga ska våra värsta farhågor bli innan kärnkraftens vänner inser att riskerna med radioaktivitet inte går att bygga bort med några filter eller nödkylsystem i världen?, undrar författaren Åsa Moberg i Dagens Nyheter.

Eva-Britt Svensson
 

Två svenska EU-nej förra året

Förra året röstade den svenska reger- ingen nej i EU:s ministerråd två gånger. Året innan ladfes tre nej-röster i rådet. Det kan jämföras med rekordåret 1995 då Sverige som nybliven EU-medlem röstade nej 34 gånger.

Den ena nej-rösten förra året gällde ett förbud mot att släppa ut olagligt avverkat timmer på EU-marknaden. Regeringen gillade syftet med reglerna, men ansåg att det leder till ökad byråkrati för företagen. I det andra fallet innebar nej-rösten att Italien inte fick igenom ett förslag om ett särskilt stöd till sina lantbrukare.
 

Konservativ Ungdom säger nej till EU

– Vi går nu in för att Danmark ska lämna den europeiska unionen, säger den nyvalde ordföranden för Konserva- tiv Ungdom i Danmark, 27-årige Jens Salling, ekonomistuderande från Århus. Det beslutades med knapp majoritet
[16 rösters övervikt] vid en skriftlig omröstning på organisationen landsråd i Herning helgen den 4-6 mars. Konservativ Ungdom har under de senaste åren haft en markant medlems- ökning och är nu uppe i 1.550 med- lemmar. Samtidigt har organisationens EU-kritik tilltagit. Konservativ Ungdom har sedan länge varit motståndare till euron, och för ett år sedan beslutade deras landsråd att försvara alla fyra danska EU-undantagen.

 

Vargkonflikten fortsätter

Den svenska jakten på varg är accept- abel och helt i linje med EU:s egna regler. Så svarar regeringen på EU- kommissionens kritik. Argumenten är samma som tidigare: Vargstammen ska nå bevarandestatus men jakt ska tillåtas för att skapa acceptans för vargarna i varglänen.

Tom Arnbom, rovdjursansvarig på Världsnaturfonden tror inte att EU låter sig nöjas med det nya svaret.
– Regeringen har ett mycket svagt underlag när det gäller acceptans, säger han.

EU-kommissionen ska nu gå igenom Sveriges svar. Om den inte är nöjd med svaret kan den uppmana Sverige att vidta åtgärder inom en fastställd tid.

Om kommissionen är missnöjd med de åtgärderna förs ärendet vidare till EU- domstolen för avgörande.

 

EU-parlamentet vill stoppa pendlandet till Strasbourg

Enligt EU-parlamentets budgetkontroll- utskott uppgår kostanden för att flytta mellan Bryssel och Strasbourg 160 miljoner euro om året [drygt 1,4 miljarder kronor], vilket är 9 procent av parlamentets budget. Dessutom bidrar pendlandet till stora utsläpp av koldi- oxid.

Budgetkontrollutskottet vill därför att EU-parlamentet sammanträder enbart i Bryssel. I maj ska parlamentet rösta i frågan. Men EU-parlamentet kan inte själva avgöra var de ska samman- träda. För att ändra på att EU-parla- mentet har sitt säte i Strasbourg och ska sammanträda där minst 12 gånger per år, krävs att alla EU-länder är överens om att ändra i Lissabonfördraget. Frankrike har således vetorätt.

Massprivatiseringar i Grekland Grekland har fått sänkt ränta på sitt nödlån från euroländerna. Som villkor har den socialdemokratiska regeringen i Aten gått med på massiva privatiser- ingar för 50 miljarder euro av statlig egendom och använda inkomsten till att betala av på statsskulden.
I likhet med Grekland bad också Irland om lägre ränta på sitt nödlån från euroländerna, men där sa Tyskland och Frankrike tvärnej. Orsaken var att irländarna vägrade lägga sig platt för stormakterna och höja bolagsskatten.

 

EU ingår avtal med Turkiet

EU:s migrationsministrar har accepterat ett återtagandeavtal med Turkiet.

Avtalet ska göra det lättare att skicka tillbaka människor som har kommit till EU via Turkiet samma väg som de kom. Enligt ministrarna ska det ”lätta på trycket” av illegal invandring till Grekland.

Utöver avtalet vill EU börja förhandla med Turkiet om gemensamma regler för inresevisum. Till exempel harmoniser- ingar av hur viseringsdokument ser ut, berättade EU-kommissionären Cecilia Malmström på en presskonferens.

Innan återtagandeavtalet börjar gälla måste Turkiet också godkänna det. Därefter ska det skrivas under av EU- kommissionen och godtas av EU- parlamentet.
 

Svenskt nej till EU:s jordbrukspolitik

En majoritet av medlemsländerna stödjer ordförandeskapets slutsatser om jordbrukspolitiken från 2014. Men Sverige röstade mot förslaget.
I ett pressmeddelande säger lands- bygdsminister Eskil Erlandsson att han velat se större ambitioner när det gäller en marknadsanpassning och en mer rättvis fördelning av stöden mellan gamla och nya medlemsländer.

Det ministerrådet har röstat om är så kallade slutsatser om hur jordbrukspoli- tiken ska fungera under nästa budget- period, åren 2014 till 2020. Till hösten ska kommissionen presentera ett lagförslag.
 

Förslag om EU-direktiv om våld mot kvinnor

Ett enhälligt jämställdhetsutskott i EU- parlamentet röstade 15 mars ja till Eva- Britt Svenssons betänkande om EU:s framtida strategi för att motverka våld mot kvinnor. Utskottet kräver därmed ett EU-direktiv mot våld mot kvinnor, något som inte finns idag.

– Det är ett historiskt beslut och jag är jätteglad för det tveklösa stödet från hela den politiska skalan. Det visar att EU är redo att genomföra konkreta och kraftfulla åtgärder för att hejda våldet mot kvinnorna, säger Eva-Britt Svens- son [v]. Betänkandet ska röstas i plenum i början av april.

 

Polisen ska kunna söka i EU- register

Den samordnade brottsbekämpningen inom EU ska förbättras. Regeringen föreslår att polisen själv ska kunna söka i övriga EU-länders DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregister och direkt se om en misstänkt finns med i ett annat lands register.
– Det här ger verkligen svensk polis nya utredningsmöjligheter, särskilt när det gäller seriebrottslighet eller organi- serad kriminalitet, säger Tommy Kangasvieri på Rikskriminalpolisen i ett pressmeddelande.