Dags för de rödgröna att agera
Tacka nej-sidan för att vi slapp EMU. Nu slipper vi dras med
när Grekland, Irland, Portugal och kanske Italien (eurozonens
tredje största ekonomi) faller. Det är tur att folket är klokare
än dess valda företrädare i riksdag och regering.
Skälet till varför Sverige inte har EU-valutan är två. Det ena,
och för EU det avgörande, är att Sverige inte knutit krona till
euron och därför inte uppfyller inträdeskravet om en stabil
växelkurs. Det andra, och reellt det viktigaste oavsett vad EU
tycker, är att svenska folket sagt nej i en folkomröstning. Om
den EMU-positiva riksdagsmajoriteten vill avskaffa kronan krävs
det i praktiken att de i en ny folkomröstning får stöd för
detta, även om det är korrekt att Sverige till skillnad från
Danmark och Storbritannien inte har någon formell rätt att säga
nej till euron. EU:s fördrag är närmast huggna i sten, eftersom
fördragsändringar måste godkännas av samtliga 27 medlemsländers
regeringar och parlament.
En fördragsändring pågår just nu, EU:s krishanteringsmekanism
ska permanentas. Det ger Sveriges riksdag ett utmärkt tillfälle
att kräva ett juridiskt bindande undantag från euron, i utbyte
mot att godkänna fördragsändringen. Riksdagens position är
urstark, man har i praktiken vetorätt, eftersom
fördragsändringen måste godkännas av samtliga medlemsländers
parlament för att träda i kraft. Dags för den rödgröna
oppositionen i riksdagen att agera?
Eva-Britt Svensson
EU-polisen är besatt av islamofobi
Fredagen den 22 juli chockades Norge av ett bombdåd i
centrala Oslo och en massaker mot Arbetarpartiets ungdomsförbund
under sitt läger på Utöya. Sammanlagt 77 människor miste livet.
Det går bara att spekulera om huruvida terrorbrotten begicks i
ensamhet eller om det finns ett nätverk bakom. Men även om
terrordåden begicks av en ensam galning så begicks de inte i
något politiskt vakuum. Terroristen Anders Behring Breivik är en
produkt av den tid han verkar i, en tid där fascismen i olika
mer eller mindre rumsrena skepnader växer sig starkare i en rad
europeiska länder.
Behring Breivik var under rad år aktiv i det invandrarfientliga
Fremskrittspartiet, sedan länge en maktfaktor i norsk politik.
Han har varit en del av den antimuslimska miljön som i Sverige
har sin motsvarighet i Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna
och Svenskarnas parti som patologiskt uppehåller sig vid det
inbillade hotet från islam. Härom året skrev Jimmie Åkesson på
Aftonbladets debattsida att den växande muslimska befolkningen i
Sverige är ”vårt största utländska hot sedan andra
världskriget”. Åkesson lovade att göra allt som står i hans makt
för att ”vända trenden”.
Terrordåden i Oslo och på Utöya borde vara en väckarklocka för
alla demokrater och humanister. Vi måste nu på allvar samla våra
krafter och mobilisera mot de högerextrema och antimuslimska
krafterna som hotar demokratin, religionsfriheten och alla
människors lika värde. De norska terrordåden har fått Europol,
EU-polisen med högkvarter i holländska Haag, att reagera
yrvaket. Europol kommer att börja titta på de högerextrema
grupperingarna och har kallat in experter som ska se över det
aktuella läget. Sju medlemsländer, däribland Sverige, har tackat
ja till att ingå i ett nätverk, EU First Response Network, där
terrormisstänkta och högerextremister listas i en internationell
databas. Men trots terrordåden i Norge kommer Europol även i
fortsättningen att vara besatt av samma islamofobiska
vanföreställningar som de högerextrema och invandrarfientliga
kretsarna. ”Det är vår bestämda åsikt att man inte får
undervärdera hoten från islamistisk terrorism, man måste
fortsatt hålla fokus på den miljön”, säger talesmannen för
EU-polisen Sören Kragh Pedersen, till danska Politiken. Under
förra året utfördes 249 attentat i Europa som definierades som
terrordåd av Europol. Tre av dåden knöts till islamitisk terror,
däribland den misslyckade självmordsbombaren i centrala
Stockholm.
Gösta Torstensson
Utländska företag bör ha en representant i Sverige
Utländska företag som har arbetstagare utstationerade i
Sverige bör ha en representant i Sverige som facket kan
förhandla med. Det beslutade ett enigt näringsutskott som vill
att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram ett
lagförslag. LO har tillsammans med TCO och Saco arbetat för att
få till stånd en lagstiftning som säkerställer att facket har en
motpart att förhandla och träffa avtal med, även när det gäller
utländska företag som verkat i Sverige.
– Svensk fackföreningsrörelse tar ansvar för att den svenska
kollektivavtalsmodellen ska gå att förena med EU-rätten. Det är
positivt att riksdagen i dag visar att man är villig att göra
samma sak, säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin.
M och KD sänkte EU:s klimatmål
Parlamentets högermajoritet stoppade på onsdagen ett krav på
förstärkning av EU:s mål för att minska utsläppen av
växthusgaser, från 20 till 30 procent fram till 2020. Ett
konservativt ändringsförslag som tog bort kravet gick igenom med
bara tre rösters marginal, bland annat med hjälp av rösterna
från de tre svenska moderater och kristdemokrater som var
närvarande. De ledamöter som stod bakom kravet på höjda
klimatmål valde då att dra tillbaka texten som helhet.
Utländsk arbetskraft arbetar för skamlöner
Under våren 2011 granskade Hotelloch restaurangfacket 54
arbetsplatser som alla ansökt och fått beviljat att anställda
migrerad arbetskraft. Av de 54 restauranger som HRF besökt och
som Migrationsverket beviljat arbetstillstånd till var nästan
ingen prickfri. Ett eller flera allvarliga lag- eller
avtalsbrott hittades hos 33 av de 54.
– Vi kommer i kontakt med människor som arbetar 12 timmar om
dagen, 7 dagar i veckan, inte sällan med en månadslön på 2-3.000
kronor. Protesterar de eller vänder sig till facket blir de
uppsagda och förlorar sin rätt att vistas i Sverige. Det system
som regeringen byggt upp gör att arbetsgivaren i princip är den
som avgör om du får stanna eller inte. Vem protesterar då mot
taskiga arbetsvillkor och utebliven lön, säger Ella Niia,
förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket.
Bilpriserna sjunker i EU
Siffror från EU-kommissionen visar att bilpriserna sjönk med
i snitt 2,5 procent i fjol i reala termer. Av de 27
medlemsländerna sänktes priset i 24 länder. I Italien och på
Malta var priserna i princip oförändrade, medan bilarna blev 2,6
procent dyrare i Portugal. I Sverige handlade det om ett
prisfall på 1,1 procent. En Volvo S 60 kostar exempelvis 24.233
euro i Sverige mot 21.384 euro i Danmark före skatt, visar EU:s
statistik.
Irland inför fastighetsskatt
Irlands regering har beslutat om att införa en
fastighetsskatt på 100 euro, drygt 900 kronor, för alla hushåll.
Det är den första nya skatt som införs till följd av det
räddningspaket Irland fick löfte om i november från EU och IMF.
Irländarna åtog sig då att pressa ner sitt budgetunderskott och
stärka banksektorn, men nya skatter var kanske mest svårsmält.
Det blev stora protester och regeringsskifte.
Nya miljökrav vid upphandling av bilar
Myndigheter som köper eller hyr bilar i längre tid än ett år
ska ta hänsyn till bilens energi- och miljöpåverkan under hela
dess användningstid, har riksdagen beslutat. Kravet gäller även
viss kollektivtrafik. Bakgrunden är ett EU-direktiv om miljökrav
vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster som
genomförs i Sverige. Bilar som används inom försvaret,
civilförsvaret, räddningstjänsten och polisen undantas. Lagen
trädde i kraft den 1 juli.
Brister i EU-plan om banker
EU-kommissionens planer på hur finanskriser ska hanteras har
flera brister och om de ska fungera som ett ramverk för EU krävs
fler förändringar, anser riksdagen i ett utlåtande. En brist är
att förslaget inte omfattar kriser som drabbar hela
finanssektorn. I stället är planerna inriktade på att hantera
kriser i enskilda banker. Riksdagen anser också att staten måste
kunna ta över ägandet i en bank tillfälligt för att markera att
ansvar och ägande ska följas åt. Men sådana förslag saknas i
EU-kommissionens planer.
Avregleringar ska granskas
Riksdagen ger i regeringen i uppgift att utvärdera de
avregleringar som har skett under de senaste åren. Bakom
beslutet står Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet samt Sverigedemokraterna som anser att det är
särskilt viktigt att granska avregleringen av elmarknaden och
järnvägen. De borgerliga partierna [förutom Sverigedemokraterna]
anser att en sådan utvärdering som oppositionen efterlyser är
onödig då granskningar av avregleringar redan sker av flera
myndigheter.
Riksdagen säger nej till obligatorisk kilometerskatt
Riksdagen håller inte med EU-kommissionen om att en
obligatorisk kilometerskatt för lastbilar bör införas, men delar
i huvudsak de förslag som finns i kommissionens vitbok om ”en
färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde”. Enligt
riksdagen bör också speciell hänsyn tas till länder som Sverige
med stora avstånd och låg befolkningstäthet i stora områden.
Riksdagen betonar även vikten av att det skapas ett mer
enhetligt transportsystem som flyter bra över nationsgränserna i
Europa.
Billigare mobilsurf inom EU
Att surfa på mobil när du är utomlands kan bli dyrt. Det kan kosta hundratals kronor att gå in på en dagstidningssajt och att streama musik eller spela spel kan bli ännu dyrare. Men enligt Financial Times kommer EU-kommissionen lägga fram ett förslag som mer än halverar avgifterna. Från och med 2012 ska det inte kosta mer än 8,20 kronor (o,9 euro) per megabyte när du surfar eller tar emot ett mejl utomlands. Därefter ska priserna sänkas ännu mer. I dag kostar det i genomsnitt 18,20 kronor (2 euro) per megabyte.
EU-toppmötet i midsommarhelgen var flyktingpolitiken en av
frågorna på agendan. Bakgrunden var de 30.000 tunisier som tagit
sig till EU via Italien och Cypern efter vårens turbulenta
händelser i Nordafrika.