01 augusti 2011 -  

 

 

Dags för de rödgröna att agera 

Tacka nej-sidan för att vi slapp EMU. Nu slipper vi dras med när Grekland, Irland, Portugal och kanske Italien (eurozonens tredje största ekonomi) faller. Det är tur att folket är klokare än dess valda företrädare i riksdag och regering.

Skälet till varför Sverige inte har EU-valutan är två. Det ena, och för EU det avgörande, är att Sverige inte knutit krona till euron och därför inte uppfyller inträdeskravet om en stabil växelkurs. Det andra, och reellt det viktigaste oavsett vad EU tycker, är att svenska folket sagt nej i en folkomröstning. Om den EMU-positiva riksdagsmajoriteten vill avskaffa kronan krävs det i praktiken att de i en ny folkomröstning får stöd för detta, även om det är korrekt att Sverige till skillnad från Danmark och Storbritannien inte har någon formell rätt att säga nej till euron. EU:s fördrag är närmast huggna i sten, eftersom fördragsändringar måste godkännas av samtliga 27 medlemsländers regeringar och parlament.

En fördragsändring pågår just nu, EU:s krishanteringsmekanism ska permanentas. Det ger Sveriges riksdag ett utmärkt tillfälle att kräva ett juridiskt bindande undantag från euron, i utbyte mot att godkänna fördragsändringen. Riksdagens position är urstark, man har i praktiken vetorätt, eftersom fördragsändringen måste godkännas av samtliga medlemsländers parlament för att träda i kraft. Dags för den rödgröna oppositionen i riksdagen att agera?

Eva-Britt Svensson

 

EU-polisen är besatt av islamofobi

Fredagen den 22 juli chockades Norge av ett bombdåd i centrala Oslo och en massaker mot Arbetarpartiets ungdomsförbund under sitt läger på Utöya. Sammanlagt 77 människor miste livet. Det går bara att spekulera om huruvida terrorbrotten begicks i ensamhet eller om det finns ett nätverk bakom. Men även om terrordåden begicks av en ensam galning så begicks de inte i något politiskt vakuum. Terroristen Anders Behring Breivik är en produkt av den tid han verkar i, en tid där fascismen i olika mer eller mindre rumsrena skepnader växer sig starkare i en rad europeiska länder.

Behring Breivik var under rad år aktiv i det invandrarfientliga Fremskrittspartiet, sedan länge en maktfaktor i norsk politik. Han har varit en del av den antimuslimska miljön som i Sverige har sin motsvarighet i Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna och Svenskarnas parti som patologiskt uppehåller sig vid det inbillade hotet från islam. Härom året skrev Jimmie Åkesson på Aftonbladets debattsida att den växande muslimska befolkningen i Sverige är ”vårt största utländska hot sedan andra världskriget”. Åkesson lovade att göra allt som står i hans makt för att ”vända trenden”.

Terrordåden i Oslo och på Utöya borde vara en väckarklocka för alla demokrater och humanister. Vi måste nu på allvar samla våra krafter och mobilisera mot de högerextrema och antimuslimska krafterna som hotar demokratin, religionsfriheten och alla människors lika värde. De norska terrordåden har fått Europol, EU-polisen med högkvarter i holländska Haag, att reagera yrvaket. Europol kommer att börja titta på de högerextrema grupperingarna och har kallat in experter som ska se över det aktuella läget. Sju medlemsländer, däribland Sverige, har tackat ja till att ingå i ett nätverk, EU First Response Network, där terrormisstänkta och högerextremister listas i en internationell databas. Men trots terrordåden i Norge kommer Europol även i fortsättningen att vara besatt av samma islamofobiska vanföreställningar som de högerextrema och invandrarfientliga kretsarna. ”Det är vår bestämda åsikt att man inte får undervärdera hoten från islamistisk terrorism, man måste fortsatt hålla fokus på den miljön”, säger talesmannen för EU-polisen Sören Kragh Pedersen, till danska Politiken. Under förra året utfördes 249 attentat i Europa som definierades som terrordåd av Europol. Tre av dåden knöts till islamitisk terror, däribland den misslyckade självmordsbombaren i centrala Stockholm.

Gösta Torstensson

 

Utländska företag bör ha en representant i Sverige

Utländska företag som har arbetstagare utstationerade i Sverige bör ha en representant i Sverige som facket kan förhandla med. Det beslutade ett enigt näringsutskott som vill att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram ett lagförslag. LO har tillsammans med TCO och Saco arbetat för att få till stånd en lagstiftning som säkerställer att facket har en motpart att förhandla och träffa avtal med, även när det gäller utländska företag som verkat i Sverige.

– Svensk fackföreningsrörelse tar ansvar för att den svenska kollektivavtalsmodellen ska gå att förena med EU-rätten. Det är positivt att riksdagen i dag visar att man är villig att göra samma sak, säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin.

 

M och KD sänkte EU:s klimatmål

Parlamentets högermajoritet stoppade på onsdagen ett krav på förstärkning av EU:s mål för att minska utsläppen av växthusgaser, från 20 till 30 procent fram till 2020. Ett konservativt ändringsförslag som tog bort kravet gick igenom med bara tre rösters marginal, bland annat med hjälp av rösterna från de tre svenska moderater och kristdemokrater som var närvarande. De ledamöter som stod bakom kravet på höjda klimatmål valde då att dra tillbaka texten som helhet.

 

Utländsk arbetskraft arbetar för skamlöner

Under våren 2011 granskade Hotelloch restaurangfacket 54 arbetsplatser som alla ansökt och fått beviljat att anställda migrerad arbetskraft. Av de 54 restauranger som HRF besökt och som Migrationsverket beviljat arbetstillstånd till var nästan ingen prickfri. Ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54.

– Vi kommer i kontakt med människor som arbetar 12 timmar om dagen, 7 dagar i veckan, inte sällan med en månadslön på 2-3.000 kronor. Protesterar de eller vänder sig till facket blir de uppsagda och förlorar sin rätt att vistas i Sverige. Det system som regeringen byggt upp gör att arbetsgivaren i princip är den som avgör om du får stanna eller inte. Vem protesterar då mot taskiga arbetsvillkor och utebliven lön, säger Ella Niia, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket.
 

Bilpriserna sjunker i EU

Siffror från EU-kommissionen visar att bilpriserna sjönk med i snitt 2,5 procent i fjol i reala termer. Av de 27 medlemsländerna sänktes priset i 24 länder. I Italien och på Malta var priserna i princip oförändrade, medan bilarna blev 2,6 procent dyrare i Portugal. I Sverige handlade det om ett prisfall på 1,1 procent. En Volvo S 60 kostar exempelvis 24.233 euro i Sverige mot 21.384 euro i Danmark före skatt, visar EU:s statistik.

 

Irland inför fastighetsskatt

Irlands regering har beslutat om att införa en fastighetsskatt på 100 euro, drygt 900 kronor, för alla hushåll. Det är den första nya skatt som införs till följd av det räddningspaket Irland fick löfte om i november från EU och IMF. Irländarna åtog sig då att pressa ner sitt budgetunderskott och stärka banksektorn, men nya skatter var kanske mest svårsmält. Det blev stora protester och regeringsskifte.
 

Nya miljökrav vid upphandling av bilar

Myndigheter som köper eller hyr bilar i längre tid än ett år ska ta hänsyn till bilens energi- och miljöpåverkan under hela dess användningstid, har riksdagen beslutat. Kravet gäller även viss kollektivtrafik. Bakgrunden är ett EU-direktiv om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster som genomförs i Sverige. Bilar som används inom försvaret, civilförsvaret, räddningstjänsten och polisen undantas. Lagen trädde i kraft den 1 juli.

 

Brister i EU-plan om banker

EU-kommissionens planer på hur finanskriser ska hanteras har flera brister och om de ska fungera som ett ramverk för EU krävs fler förändringar, anser riksdagen i ett utlåtande. En brist är att förslaget inte omfattar kriser som drabbar hela finanssektorn. I stället är planerna inriktade på att hantera kriser i enskilda banker. Riksdagen anser också att staten måste kunna ta över ägandet i en bank tillfälligt för att markera att ansvar och ägande ska följas åt. Men sådana förslag saknas i EU-kommissionens planer.


 

Avregleringar ska granskas

Riksdagen ger i regeringen i uppgift att utvärdera de avregleringar som har skett under de senaste åren. Bakom beslutet står Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet samt Sverigedemokraterna som anser att det är särskilt viktigt att granska avregleringen av elmarknaden och järnvägen. De borgerliga partierna [förutom Sverigedemokraterna] anser att en sådan utvärdering som oppositionen efterlyser är onödig då granskningar av avregleringar redan sker av flera myndigheter.

 

Riksdagen säger nej till obligatorisk kilometerskatt

Riksdagen håller inte med EU-kommissionen om att en obligatorisk kilometerskatt för lastbilar bör införas, men delar i huvudsak de förslag som finns i kommissionens vitbok om ”en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde”. Enligt riksdagen bör också speciell hänsyn tas till länder som Sverige med stora avstånd och låg befolkningstäthet i stora områden. Riksdagen betonar även vikten av att det skapas ett mer enhetligt transportsystem som flyter bra över nationsgränserna i Europa.

 

 

Billigare mobilsurf inom EU

Att surfa på mobil när du är utomlands kan bli dyrt. Det kan kosta hundratals kronor att gå in på en dagstidningssajt och att streama musik eller spela spel kan bli ännu dyrare. Men enligt Financial Times kommer EU-kommissionen lägga fram ett förslag som mer än halverar avgifterna. Från och med 2012 ska det inte kosta mer än 8,20 kronor (o,9 euro) per megabyte när du surfar eller tar emot ett mejl utomlands. Därefter ska priserna sänkas ännu mer. I dag kostar det i genomsnitt 18,20 kronor (2 euro) per megabyte.

EU-toppmötet i midsommarhelgen var flyktingpolitiken en av frågorna på agendan. Bakgrunden var de 30.000 tunisier som tagit sig till EU via Italien och Cypern efter vårens turbulenta händelser i Nordafrika.