15 augusti 2011 - 
Eurokostymen passar inte alla länder
”Man kan jämföra valutor med klädes- plagg”, skriver
journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman i Dagens Nyheters
kulturdel [8 augusti].
”Varje land har tidigare haft det klädesplagg som passar det.
Länderna har kunnat sy in och lägga ut det efter behov. Till
exempel devalvera vid kris, eller höja och sänka räntan efter
behov.
Men när euron infördes skulle alla länder med ens ta på sig
samma kläder. Det vara bara det att måtten syddes för att passa
vissa länder – som Tyskland och Frankrike. För andra länder, som
Grekland, passar kostymen dåligt.”
Kajsa Ekis Ekmans metafor är mitt i prick. De 17 medlemmarna
i EU:s valutaunion befinner sig i olika ekonomisk
utvecklingsnivå och uppvisar idag stora och växande skillnader i
produktivitet och kostnadsläge.
Ett tiotal medlemsländer saknar inter- nationell
konkurrenskraft, vilket inte minst beror på att euron, till
följd av Tysklands låga inflation och exportframgångar, blivit
kraftigt övervärderad för de svagare ekonomierna.
För att stärka sin konkurrenskraft tvingas krisländerna i dag
genomföra en drastisk sänkning av kostnader och löner. Så länge
de är inlåsta i samma valutaunion som Tyskland och Frank- rike
återstår endast en kapplöpning nedåt: en obönhörlig försämring
av löner och välfärd. Den kombination av
nya lån och deflationspolitik som i dag ordineras gör att
ländernas insolvens förvärras ytterligare. Skuldbördan blir
tyngre och tyngre.
En deflationspolitik har också en annan hake: effekterna på
realräntan. I en valutaunion är den nominella räntan gemensam.
Realräntan, det vill säga skillnaden mellan den nominella räntan
och inflationen, varierar däremot i enlighet med varje lands
inflation. Om krisländerna lyckas föra en deflations- politik
som sänker löner och priser blir realräntan skyhög, med
förödande konsekvenser för investeringar, sysselsättning och
skatteintäkter.
Efter 1930-talskrisen var politikernas lärdom att de under
kriser måste gå in och med offensiva åtgärder så att nedgången
kan brytas och ekonomin åter byggas upp. Denna lärdom har de
senaste decennierna åter fallit i skymundan. Istället har en
övertro på marknaden, i nygammal 30-talstappning, trängt in i de
politiska parlamentens beslutsgångar. Denna renessansz för
politikernas abdikation och marknadens intåg finns till och med
cementerad i EU:s grundlagar, i synnerhet i regelverket för den
nyliberala valutaunionen EMU.
Om [eller snarare när ] eurokrisensprider sig från småländerna
Grekland, Irland och Portugal till Sydeuropas ekonomiska jättar
Italien och Spanien, eurozonens tredje respektive fjärde största
ekonomier, då kommer eurokostymen att spricka i sina sömmar på
allvar.
Gösta Torstensson
Redemokratisera den ekonomiska politiken
”Antingen får man skapa Europas förenta stater eller upplösa
unionen”, säger Klas Eklund, senior ekonom på wallenbergarnas
SEB, i en intervju med Dagens Nyheter apropå den pågående
eurokrisen [9 augusti].
Det är inte ofta som jag delar analys med högersossen Kjell-Olof
Feldts dåvarande vapendragare [statssekreterare på
finansdepartementet] när det i slutet av 80-talet gällde att som
steg i anpassning till EU och EMU avskaffa regleringarna för
valutatransaktioner och bankers utlåningar samt att förbereda
kronans knytning till den då fiktiva EU-valutan. Men jag skulle
tro att våra slutsatser divergerar markant: Upplös
valutaunionen, reglera kapital- marknaderna och redemokratisera
den ekonomiska politiken.
Gösta Torstensson
Sverige har blivit en anonym medlem i EU
Afrika är platsen för de snabbast växande ekonomierna i
världen. IMF spår att sju av de tio snabbast växande ekonomierna
de närmaste åren är afrikanska. Ändå låter Sverige 30 års
uppbyggnad av relationer inom bistånd, handel och turism att
för- svinna, skriver Bo Göransson och Cecilia Bäcklander, före
detta general- direktör för Sida respektive före detta
programchef på Utbildningsradion, på DN Debatt [ 12 augusti] och
konstaterar att orsaken är att ”vi nu är en anonym medlem av EU,
utan egen röst eller åsikt”.
”Rysk euro räddar Europa”
Ryssland borde ansluta sig till eurozonen, föreslår den ryske
miljardären Michail Prochorov.
Det skulle rädda Europa från konkurs, säger han enligt TT/AFP.
Han vill även se Ryssland ingå i Schengensamarbetet för att
skapa ”ett Storeuropa från Lissabon till Vladivostok”.
Prochorov är en av världen rikaste personer, och kastade sig
nyligen in i politiken genom att blir partiledare för
högerliberala Rätta vägen.
CDU ogillar Merkels politik
Nästan två tredjedelar av medlemmarna i förbundskansler
Angela Merkels parti CDU är missnöjda med hennes politik, enligt
Reuters. 62 procent av de svarande i undersökningen är oroliga
för bilden av det konservativa blocket.
Drygt hälften, 52 procent, av de 578 tillfrågade
partimedlemmarna i CDU och systerpartiet CSU är emot
åtgärderna för att rädda krisdrabbade euroländer och 42 procent
är motståndare till räddningspaketen för Grek- land, Irland och
Portugal.
Sverige smygansluts till Nato
”Sverige närmar sig Nato utan offentlig insyn och debatt”,
skriver socialdemokraterna Anders Ferm och Thage G Peterson på
DN Debatt [11 augusti]. Ferm har bland annat varit FN-
ambassadör och chefredaktör för tidningen Arbetet, medan
Peterson
bland annat har varit försvarsminister och talman i riksdagen.
”Försvarspolitikerna och militären har nu baxat oss fram till
Natos port i stort sett utan någon offentlig debatt. Men det
finns ett problem. Folket! Bara en av fem svenskar anser att vi
bör gå med i Nato. Den säkerhetspolitik som politikerna,
militären och medierna håller på att genomföra saknar enligt
opinionsundersökningarna folkligt stöd och folklig förankring.
Man borde antingen ändra politik – eller skaffa ett annat folk!”
Hemligt danskt nätverk avslöjat
En grupp danskar har i 20 år arbetat för ett invandrarfritt
Danmark, skriver den danska dagstidningen Politiken. Det hemliga
nätverket, ORG, har 100 medlemmar och dolda band mellan Dansk
Folkeparti, Den Danske For- ening samt rasistiska och vålds-
benägna grupper. Målet är att ”rensa” Danmark från invandrare
och göra upp med ”landsförrädarna” som gjort invandringen
möjlig.
Oenighet om ny EU- skatt
EU-kommissionen föreslår EU-moms och skatt på finansiella
transaktioner, så kallad Tobinskatt. I gengäld lovas
medlemsländerna sänkt medlemsavgift. Den brittiska regeringen
har redan sagt nej till förslagen. Men en Tobinskatt har stöd
från flera andra regeringar och EU-momsen ska ersätta den avgift
på nationella momsuttag som finns i dag.
Demokratiskt problem med euroobligationer
Sedan en tid tillbaka finns en diskussion i EU om
euroländerna ska ge upp sina nationella statsobligationer och
istället ha en gemensam euroobligation. Därmed skulle ländernas
upplåning ske gemensamt. I höst kommer EU- kommissionen med en
rapport om hur euroobligationer skulle kunna ”för- bättra
budgetdisciplinen och öka likviditeten på marknaderna”, enligt
EU-kommissionär Olli Rehn.
Robert Bergqvist, chefekonom på SE-banken menar att det finns
ett
demokratiskt problem euroobligationer som underskattas av EU:s
makthavare.
– Jag är orolig att man fokuserar på fel problem.
Euroobligationer kan vara ett verktyg för att förhindra
överdriven skuldsättning framåt i tiden. Men det innebär också
ett steg mot en politisk union och då måste man ha ett brett
folkligt stöd. Jag tycker mig inte se det i Europa idag och det
gör mig orolig att politikerna fortsätter mot en politisk union
utan förankring hos euro-medborgarna. Om man skapar ett växande
förtroendegap mellan politiker och medborgare kan det ge en
politisk och demokratisk baksmälla, säger han till
Europaportalen [10 augusti].
Svenskt samarbete med Nasa
Svenska Rymdstyrelsen och den amerikanska motsvarigheten Nasa
har undertecknat ett tioårigt avtal om samarbete för
utvecklingen av framtid- ens satelliter. Det svenska bidraget är
framför allt teknik för att miniatyrstyra viktiga
standardenheter för satelliter som elsystem och omborddatorer.
Genom avtalet öppnas också nya möjligheter för svensk medverkan
i framtida Nasa-projekt, skriver Rymd- styrelsen i ett
pressmeddelande.
Byggnads gick på pumpen
Fackförbundet Byggnads fick storstryk i Arbetsdomstolen. Sju
polska byggnads- arbetare fick inte ut sin lön på ett
hotellbygge i Örebro. Men domstolen slår fast att fackförbundet
inte kan bevisa att de sju var anställda av det företag som blev
stämt. I stället för ett skadestånd på 300.000 kronor till
arbetarna måste Byggnads betala rättegångskostnader på en halv
miljon kronor.
Hårdare krav på djurskydd
Förvaltningsrätten i Falun ger Rättvik kommun rätt att ställa
krav på djur- skydd som går utöver EU:s minimikrav i sin
livsmedelsupphandling. Vi vet att det finns många fler kommuner
ute i landet som också vill ställa djurskyddskrav men som tvekat
på grund av den senaste tidens spretiga domar säger Monika
Sihlén, projekt- ledare på Miljöstyrningsrådet.
Någon som underrättat EU-kommissionen som har i uppdrag att
övervaka tillämpningen av EU:s marknadsliberala
upphandlingsdirektiv?
