01 december 2011 -
De stora medlemsländerna får mer makt
I årets rapport från SNS Demokratiråd, Makten i Europa,
belyses frågan om vem som egentligen har makt i dagens EU. Man
konstatera att EU just nu är inne i en formativ period, präglad
av stora förändringar. Både EU-parlamen-tet och stats- och
regeringscheferna i Europeiska rådet stärker sin ställning,
medan fackministrarna i ministerrådet och tjänstemännen i
kommissionen försvagas.
De stora länderna i EU har i denna process stärkt sitt
inflytande i takt med att Europeiska rådet fått mer att säga
till om. Kommissionens relativa försvagning visavi stats- och
regeringscheferna har nämligen inte kunnat vägas upp av
parlamentet utan inneburit en ökad tonvikt vid det nationella
intresset, med företräde för de stora länderna. Förlorarna är
EU:s små och medelstora länder, däribland Sverige.
EU:s stora medlemsländer kommer att stärka sin makt än mer inom
några år. De kommer att väga betydligt tyngre, både enskilt och
som grupp, när Lissabonfördragets nya röstningsregler för
ministerrådet träder i kraft 2014. Övergången till de nya
reglerna kommer enligt maktindexberäkningar innebära att
Tysklands formella makt närmast fördubblas. Frankrike och
Tyskland kommer tillsammans att ha 27 procent av röstmakten i
ministerrådet. Tillsammans med de andra fyra stora
medlemsstaterna [Italien, Polen, Spanien och Storbritannien] når
dessa två giganter upp till 63 procent av röstinflytandet. Som
en jämförelse kommer det nordiska blocket med
Danmark, Finland och Sverige endast att ha drygt 5 procent av
röstinflytandet. Utvecklingen av EU har framför allt varit styrd
av en politisk axel mellan Paris och Berlin [tidigare Bonn]. De
två stormakterna intar vanligtvis täten i ekonomiska och
politiska frågor och man får lätt intrycket att det är Tyskland
och Frankrike som styr unionen. Två regionala stormakter gör upp
utifrån sina intressen och för övriga länder [nominellt
likställda] återstår att godta eller förkasta. Men förkastar de
förslaget hotar stormakterna att gå vid sidan av unionen och
etablera ett politiskt fait accompli [jämför till exempel
Schengen och Eurocorps, en multinationell militär styrka som
skapats av Tyskland och Frankrike].
Axeln-Berlin-Paris kan sägas vara baserad på ett
balansförhållande där till Frankrikes tillgångar hör den
ständiga platsen i FN:s säkerhetsråd och innehavet av kärnvapen,
till Tysklands tillgångar hör befolkningstalet, den ekonomiska
styrkan och det geografiska läget i Europas centrum. Det har
emellertid varit en allians på olika premisser, där både
Tyskland och Frankrike har ansett sig ha relativa fördelar
gentemot varandra. Bevarandet av Frankrikes ställning som
europeisk stormakt utgör utgångspunkten för fransk EU-politik. I
detta ingår en strävan att hålla arvfienden bunden. För Tyskland
blev europeisk integration en väg tillbaka till den fina världen
efter nederlaget i kriget. Återföreningen gjorde i ett slag
Tyskland till den dominerande makten i Europa och rubbade därmed
den känsliga balans mellan Frankrike och Förbundsrepubliken
Tyskland som utgjorde själva
grundvalen för den fransk/tyska alliansen. Allt sedan dess, och
inte minst under Angela Merkel, har Tyskland blivit mer
självmedvetet och mindre beroende av Frankrike. Tyskland ser sig
som centralmakten i det nya Europa.
Kommer den förändrade maktbalansen mellan Tyskland och Frankrike
att påverka EU:s utveckling och i så fall hur? Svår fråga. Men
fransmännens gaullistiska arv tillåter inga Europas förenta
stater. EU ska vara ett samarbete mellan ”suveräna stater”. Den
franska linjen är – och har alltid varit – överstatlighet bara
så länge Frankrike kan prägla överstatligheten. Tyska politiker
har däremot en önskan att EU ska bli en förbundsstat med en
president, att kommissionen ska vara en superregering och att
EU-parlamentet ska få mer makt än i dag. Varför? En verklig
europarlamentarism skulle, något tillspetsat, kosta de sista
resterna av nationell suveränitet för medlemsstater med färre än
80 miljoner invånare.
Gösta Torstensson
Svenskt utspel om EU-kris
Fredrik Reinfeldt föreslår att EU-länder som missköter
ekonomin ska bestraffas med indragna miljardbidrag från
EU-budgeten. Det är regeringens försök att stoppa förändringar
av EU:s grundlag som leder till en fördjupning av samar-betet
mellan euroländerna som en följd av eurokrisen.
Den svenska regeringen är liksom flera andra länder utanför
eurosamarbetet orolig för att de 17 euroländerna är på väg att
bilda en egen klubb där många centrala beslut som påverkar hela
EU kommer att fattas i framtiden.
Dyster prognos för euroområdet
Läger i euroområdet blir allt sämre. Den dystra
framtidsbilden tecknar SED i sin senaste prognos.
– En krislösning är ännu längre bort i dag än för några veckor
sedan, säger SEBs. Chefsekonom Robert Bergqvist. SEB räknar med
att ekonomin i euroområdet krymper med 0,4 procent nästa år.
Enda livlinan som kan får ordning på det skuldkriserna
euroområdet är, enligt SEB, Europeiska centralbanken, ECB. De
bör, tycker ESB:s ekonomer, utöka sina obligationsköp för att
lugna ner marknaden. SEB föreslår att ECB inleder ett
uppköpningsprogram på 500 miljarder euro.
Ryskt hot mot Europa
Ryska missiler ska placeras ut längs gränsen mot EU,
samtidigt som Ryssland drar sig Stratavtalet med USA som syftar
till att minska antalet strategiska kärnvapen. Hotelserna
uttalades av president Dimitrij Medvedev i ett teve-sänt tal,
rapporterar Dagens Nyheters korrespondent i Moskva. De planerade
åtgärderna är ett svar på USA:s planerade Europabaserade
missilsköld.
Riksdagen vill stoppa EU- skatt
Förslaget om en skatt på finansiella transaktioner inom EU
möter motstånd i riksdagen. Majoriteten i skatteutskottet –
allianspartierna och Sverige-demokraterna – är kritiska. De
anser att medlemsländernas skattesuveränitet måste värnas och
att riksdagens ska markera detta för EU-kommissionen. De
rödgröna partierna är positiva till en skatt då den leder till
att finanssektorn beskattas hårdare. Socialdemokraterna är dock
negativa till att EU får egna skatteintäkter. Vänsterpartiet och
Miljöpartiet anser att skatten ska beslutas på EU-nivå, men att
beskattningen ska ske nationellt.
Skärpta regler för arbetstillstånd
Reglerna för arbetstillstånd i Sverige skärps från den 16
februari 2012-
– I vissa branscher ser vi att människor hamnar i kläm. För att
skydda människor för den typen av utnyttjande skärper vi
reglerna, säger Jonas Lindgren, verksamhetschef på
Migrationsverket.
EU-parlamentet vill avreglera järnvägen
Fler aktörer ska kunna etablera sig på järnvägarna i Europa. Det
menar EU-parlamentet som uppmanar EU-kommissionen att ta fram
ett förslag till slutet av nästa år för att öka konkurrensen.
Parlamentet vill samtidigt att järnvägsarbetarna ska få behålla
sin strejkrätt och att varje medlemslands berörda myndigheter
ska garantera rättvis konkurrens.
Grannländer ska agera gränsvakt åt EU
EU vill samarbeta mer med länder utanför unionen i
migrationsfrågor. EU-kommissionären Cecilia Malmström tänker sig
partnerskap som underlättar arbetskraftsinvandring,
studentutbyten och visumansökningar. Det handlar också om att
länderna i fråga ska bygga upp egna asylsystem, kunna ta emot
personer som inte har rätt att vara kvar i EU och även polis-
och gränskontrollsamarbeten kan ingå. Närmast på tur står
samarbeten med Tunisien och Marocko.
Konservativa PP segrade i Spanien
Det spanska konservativa partiet PP [Partido Popular –
Folkpartiet] vann parlamentsvalet överlägset. PP fick 45 procent
av rösterna mot 29 procent för socialdemokratiska PSOE, enligt
nyhetsbyrån Reuters. Spaniens nästa premiärminister blir
PP-ledaren Mariano Rajoy.
Valets stora förlorare blev det sittande socialistpartiet PSOE
och dess ledare, nuvarande premiärministern Luis Rodriguez
Zapatero.
36 miljoner spanjorer var röstberättigade i det tidigarelagda
valet, som präglats av ilska och pessimism i ett land som
drabbats hårt av den ekonomiska krisen i Europa.
En av de tuffaste utmaningarna som väntar Rajoy på det nya
jobbet är arbetslösheten. Spanien har en arbetslöshet på omkring
20 procent. Än värre är det för landets unga. Omkring hälften av
befolkningen under 25 år saknar arbete.
Stopp för farlig färg i tatureringen om EU vill
Sverige är på väg att införa ett förbud mot farliga
kemikalier i de färger som används vid tatuering.
En tidigare analys som Kemikalieinspektionen har gjort av 31
olika färger visar att endast fem av dem klarar sig utan
anmärkning.
Regeringen har för avsikt att ändra i en förordning så att ett
förbud kan träda i kraft i början av nästa år. Men först ska
EU-kommissionen samt övriga EU-länder ge sina synpunkter på ett
svenskt stopp för farliga färger. Skälet är att ett svenskt
förbud kan utgöra ett handelshinder på EU:s inre marknad.
Brittiska fack protesterar mot lönesänkningar
”Storbritannien inför slavarbete för arbetslösa”. Den
anklagelsen riktar Mark Serwotka, generalsekreterare i PCS som
bland annat organiserar offentliganställda. Detta sedan
regeringen föreslagit att långtidsarbetslösa ska utföra manuellt
arbete för två pund i timman (22 kronor) för att få behålla
arbetslöshetsersättning och andra bidrag.
– Efter att ha skapat den högsta arbetslösheten på 17 år och
rekordhög ungdomsarbetslöshet så föreslår nu regeringen åtgärder
som syftar till att ytterligare bestraffa och stigmatisera
offren för dess misslyckade ekonomiska experiment, säger Mark
Serwotka i ett pressmeddelande.
