1 Februari 2011 - 

EU:s människorättsliga dubbelmoral

EU-kommissionen ville hemlighålla ett möte med Uzbekistans president Islam Karimov som betraktas som en av världens främsta envåldshärskare. Karimov styr landet med diktatoriska medel och hans regim förtrycker oliktänkande.

1991 förklarade Islam Karimov, som var ledare för högsta sovjet i Uzbekiska SSR, Uzbekistan självständigt och den 8 december 1991 erkändes självständighetsförklaringen. Karimov vann presidentvalet samma månad med 86 procent av rösterna. Efter fuskvalet tvingades flera oppositionella ledare i exil. 2007 omvaldes Karimov som president för ytterligare en åttaårsperiod, officiellt med 90,77 procent av rösterna.

Den 24 januari var Islam Karimov inbjuden till Bryssel för att möta bland andra EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Flera människorättsorganisationer protesterade mot inbjudan av Karimov som de menar demaskerar EU:s dubbelmoral vad gäller människorättsfrågor.
”EU har dragit skam och vanära över sig genom detta möte och på det sätt det har hanterats”, säger Sasja Koulaeva från Internationella federationen för mänskliga rättigheter, FIDH, till nyhetsbyrån IPS.
Efter mötet med Karimov sade Barroso i ett pressmeddelande att den uzbekiske presidenten uttryckt sitt engagemang för att ”fördjupa de demokratiska reformerna i Uzbekistan”.

Gösta Torstensson
 

Irlands svångremsbudget antagen
 

Överhuset i Irlands parlament godkände i helgen den budget som krävs för ett mångmiljardlån från EU och IMF, Internationella valutafonden. Svångremsbudgeten antogs av underhuset i torsdags.
Därmed kommer irländarna i år att få känna av höjda skatter och sänkta offentliga utgifter på 6 miljarder euro, cirka 55 miljarder kronor. Och det är bara början. Enligt regeringens fyraårsplan ska den samlade åtstramningen fram till och med 2014 vara 15 miljarder euro, 140 miljarder kronor.
Nedskärningarna slår hårdast mot pensionärer, långtidssjuka och låginkomsttagare. Minimilönen sänks från 8,65 euro i timmen till 7,65.

Budgetbeslutet banar nu väg för premiärminister Brian Cowen att utlysa nyval. Valet blir troligen den 25 februari. Cowen har redan avgått som ledare för högerpartiet Fianna Fail och ersatts med den tidigare utrikesministern Micheál Martin.

Irlands offentliga finanser befinner sig i ett moras, inte minst på grund av att regeringen garanterat de irländska bankernas gigantiska förluster på grund av fastighetsspekulation.
Fianna Fail, som hade drygt 41,5 procent av rösterna i valet 2007, får bara 15 procent i en av de senaste opinionsundersökningar. Det gröna partiet på Irland, som suttit i regeringskoalition med Finna Fail, riskerar att utplånas vid nyvalet.

Valet förväntas leda till en koalitionsregering mellan högerpartiet Fine Gael och socialdemokratiska Labour. Båda partierna har redan lovat att inte avvika från den av EU och IMF bestämda nyliberala politiken.

Gösta Torstensson

EU hycklar om Tunisien

Tunisien var under president Ben Ali en brutal polisstat. Med repressiva metoder slogs inte bara islamistiska oppositionella ned utan alla som öppet utmanade presidenten. Amnesty International har under årens lopp haft rader av rapporter om tortyr och andra övergrepp mot oppositionella i Tunisien.
EU försöker nu i all hast anpassa sin politik efter revolutionen i Tunisien. Utrikeschefen Catherine Ashton har skickat sin Mellanösternansvarige Hugues Mingarelli till Tunisien för samtal med såväl den nya regeringen som oppositionspolitiker, fackföreningar och människorättsorganisationer.

Ashton säger i ett uttalande att en ny strategi förbereds med ökad inriktning på demokratibygge.
Det låter tvivelaktigt. EU och dess medlemsstater, främst Frankrike, Spanien och Italien, har länge samarbetat tätt med Nordafrikas auktoritära regimer. Med ett massivt polisiärt, mili-tärt och ekonomiskt bistånd har EU lagt ut kriget mot terrorn och bekämpningen av migranterna på dessa diktaturer.
Tunisien tecknade 1995 som första land i Nordafrika ett samarbetsavtal med EU. Det utvecklades 2009 till ett frihandelsavtal. Det ekonomiska samarbetet har fördjupats även när åtaganden om demokratiska reformer inte uppfyllts.

Eva-Britt Svensson

”Sluta exportera vapen till förtryckarna”

– De modiga egyptier som nu kräver sina rättigheter och sin frihet förtjänar omvärldens oreserverade stöd. Men tyvärr vet vi att den egyptier som nu riskerar livet på gatorna i Kairo, Suez och Alexandria möter en regim som Sverige beväpnat, säger Hans Linde utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
2009 exporterade Sverige vapen för 8 miljoner kronor till Egypten. Det var inte den enda förtryckarstat som köpte vapen det året, även till Algeriet, Saudi-Arabien, Tunisien, Oman och Fören-ade Arabemiraten exporterade Sverige vapen under 2009.

– Den svenska vapenexporten skadar Sveriges internationella trovärdighet. Det är hög tid att Sverige och EU lägger om sin politik mot Nordafrika och sätter kampen för befolkningens frihet och rättigheter före krigsmaterielindustrins vinstintressen, säger Hans Linde.
 

Bara Holland har fler på deltid än Sverige

Näst efter Holland har Sverige den största andelen deltidsanställda bland alla EU-länderna. Det visar en undersökning från EU:s arbetslivsinstitut, Eurofound, i Dublin.
I Holland arbetar 48,3 procent av de anställda deltid. Det är nästan mer än dubbelt så stor andel som i Sverige. Både män och kvinnor i Holland arbetar mer deltid än i andra länder. Bland kvinnorna är andelen 76 procent och bland männen 24,9. Motsvarande siffror i Sverige är 41 procent och 14,2.
Det är en tydlig trend i hela EU att deltidsarbete ökar.
 

Lastbilstillverkare utreds av EU

EU-kommissionen misstänker att flera lastbilsföretag har brutit mot unionens konkurrensregler, och har därför gjort oanmälda besök hos företagen. Svenska lastbilstillverkarna Scania och AB Volvo bekräftar att de är en del av utredningen.

EU-kommissionen misstänker att flera lastbilsföretag har brutit mot unionens konkurrensregler, och har därför gjort oanmälda besök hos företagen. Svenska lastbilstillverkarna Scania och AB Volvo bekräftar att de är en del av utredningen.

EU-kommissionen nämner inga företagsnamn, men Scania, tyska MAN och AB Volvo bekräftar att de ingår i utredningen. Samtliga betonar att de kommer att samarbeta med utredarna. Enligt Scania ska utredningen gälla ”otillbörligt utbyte av information”.

 

Flyttlassen ska gå inom hela EU

Arbetslösa som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen kan från den 1 februari få flyttbidrag för att ta jobb inom hela EU.

Regeringen ändrar de svenska reglerna efter krav från EU-kommissionen som 2009 inledde ett ärende mot Sverige för hur dagens regler tillämpas. Arbetsförmedlingen har utvecklat en praxis att endast ge flyttbidrag till personer som anställs i Sverige.

Kommissionen hävdade i flera omgångar att en sådan geografisk begränsning kan strida mot EU:s fördrag och den fria rörligheten inom unionen.

 

EU brottsanmäler svensk vargjakt

EU:s miljökommissionär Janez Potocniks kommer att anmäla den svenska vargjakten till EU-domstolen för brott mot EU:s miljölagstiftning.

Ska vargjakt förekomma måste den enligt EU:s direktiv vara mycket begränsad och snävt reglerad. Potocnik och hans kommissionskollegor menar att Sverige jagar varg utan att ha säkrat att vargstammen kan bevaras.

Tidigare har Naturskyddsföreningen, Rovdjursföreningen och Världsnaturfonden anmält den svenska licensjakten på varg till EU-kommissionen.

 

Merkel på offensiven i eurokrisen

Tysklands förbundskansler Angela Merkel förbereder tillsamman med den franske presidenten Nicolas Sarkozy en offensiv i eurofrågan. Inför det kommande EU-toppmötet i Bryssel har hon aviserat en ”pakt för konkurrenskraft” enligt nyhetsmagasinet Der Spiegel.
Syftet är att backa upp den överstatliga valutan med en samordnad näringslivspolitik. De 17 euroländerna ska föra en gemensam politik i centrala frågor som pensionerna, företagsbeskattningen och skuldsättningen.

Men lika lite som tidigare har Merkels paktförslag något svar på hur euroländerna ska tvingas att hålla sig till reglerna för ”konkurrenspakten”.
 

EU-förslag om harmoniserade skatter

Under året kommer flera förslag som ska undanröja skattehinder mellan EU-länderna. I dag finns, enligt EU-kommissionen, flera problem med olika skatteregler inom EU som hindrar den fria rörligheten och där unionens medborgare beskattas dubbelt.
Kommissionens mål är att medlemsländernas skattesystem ska bli mer förenliga med varandra. Men skatter är en känslig fråga för många medlemsländer och en av få frågor som även efter Lissabonfördraget beslutas med enhällighet i ministerrådet.

 

Ny utveckling i frihandelsavtalet med Sydkorea

I slutet av januari tog frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea ännu ett steg framåt då EU-parlamentets handelsutskott ställde sig bakom de skyddsklausuler som ministerrådet kompro-missade fram under 2010. Dessa klausuler ska skydda vissa europeiska industrier som kan komma att påverkas av avtalet. Säkerhetsåtgärderna riktar sig främst till bilindustrin. I februari ska hela EU-parlamentet rösta om säkerhetsklausulerna.

 

EU-kommissionen vill förändra offentlig upphandling

EU-kommissionen vill se över och förändra EU:s regler om offentlig upphandling. EU:s kommissionär med ansvar för den inre marknaden presenterade en så kallad öppen konsultation där åsikter kring regelverket ska samlas in.

EU-kommissionens förhoppningen är bland annat att detta ska leda till att små och medelstora företag ska få bättre tillgång till den offentliga upphandlingsmarknaden och att fler gränsöverskridande upphandlingar ska uppmuntras.