EU-kommissionen kör över kollektivavtalen
Den sociala dialogen inom EU, mellan
fackföreningar, arbetsgivare och stat, håller enligt
Europafacket på att undermineras.
”Det är en attack på det sociala Europa”, skrev nyligen John
Monks, Europafackets generalsekreterare, i ett brev där han
krävde ett krismöte med EU-kommissionen, enligt sajten
fackligt.eu.
Det handlar om nödlånen som EU/IMF garanterat Grekland och
Irland.
För att få lånen vill EU, med EU-kommissionen i Bryssel som
torped, se sänkta minimilöner, ändrad lönesättning, försämringar
i socialförsäkringssystemen samt flexiblare arbetsmarknad.
Europafacket anklagar EU-kommiss-ionen för att strunta i de
uppgörelse som tidigare har gjorts i kollektivavtal.
Redan i dag finns flera exempel på hur EU-länder har kört över
kollektivavtalen då de genomfört sina åtstramningsprogram.
I en rapport [The public sector in the crisis] från det
europeiska fackliga forskningsinstitutet ETUI i Bryssel räknas
Irland, Portugal, Spanien, Italien och Storbritannien som
frångått kollektivavtalsuppgörelser då de sanerat sina
offentliga finanser.
Och i stora delar av Öst- och Centraleuropa, där
fackföreningarna är mycket svaga, finns det inte ens en dialog
med facket om nedskärningarna.
Europafacket ser en risk i att EU kommer att sätta i system att
under-minera kollektivavtalen i medlemsländerna.
I slutet av januari slog EU-parlamentets ekonomiska och monetära
utskott fast att EU-kommissionens inflytande på den europeiska
arbetsmarknaden borde stärkas ytterligare.
Eva-Britt Svensson
Frankrike har stött diktaturen i Tunisien
Tunisien, där en
folklig revolt tvingat bort landets diktator Ben Ali från
makten, har starka militära, ekonom-iska och politiska
kopplingar till den tidigare kolonialmakten Frankrike.
Frankrike är Tunisiens främsta handelspartner och 1.250 franska
företag utgör kärnan i landets ekonomi, rapporterar nyhetsbyrån
IPS.
Dessa företag omfattar allt från textil- och klädindustri till
mikroelektronik, bilar, flygteknik och tjänstesektorn. Enligt
officiell statistik uppgick de franska investeringarna i
Tunisien till 140 miljarder euro 2009, motsvarande över 1.200
miljarder kronor.
Under lång tid odlade Frankrike nära relationer med Ben Ali. En
lång rad presidenter – Mitterrand, Chirac och Sarkozy – har
behandlat honom som en nära politisk vän och allierad. Det
senaste statsbesöket skedde i april 2008, då Nicolas Sarkozy
besökte Tunis. Då förklarade den franske presidenten att
”frihetens områden växer” i Tunisien och han klappade
uppskattande om Ben Ali.
Veckotidningen Le Canard enchainé avslöjar att Frankrikes
utrikesminister Michèle Alliot-Marie så sent som i mellandagarna
2010, när de folkliga protesterna mot Ben Ali redan inletts,
firade semester i Tunisien tillsammans med sin sambo Patrick
Ollier, även han minister. Och för att ta sig från Tunis till
semesterorten lånade paret privatjet av affärsmannen Aziz Miled,
som tillhör kretsarna kring Ben Ali som affärspartner till
diktatorns svåger.
Några dagar innan Ben Alis fall väckte Michèle Alliot-Marie
uppseende med ett förslag om att bistå hans regim med ”att sätta
upp tunisiska ordningsstyrkor”.
Först när Ben Ali tvingats i landsflykt uttryckte Paris stöd för
kraven på demokrati i Tunisien.
Frankrike har, tillsammans med de likaledes forna
kolonialmakterna Spanien och Italien, haft stort inflytande över
EU:s politik för Nordafrika. En politik som inneburit att blunda
för bristande demokrati för att Nordafrikas auktoritära regimer
setts som viktiga för att tillvara EU-ländernas neokoloniala
ekonomiska och geopolitiska intressen och som militariserade
gränsvakter kring Fästning Europa för att stoppa
migrationsströmmarna över Medelhavet.
Gösta Torstensson
Ny lag för gränsöverskridande försvarsmarknad
Sverige ska få en ny lag för upphandlingar av
försvarsmateriel, föreslår regeringen. Lagen krävs för att
införa ett EU-direktiv där syftet är att få en ”öppnare”
upphandling samtidigt som medlemsländerna kan skydda sina
säkerhetsintressen. De nya reglerna omfattar allt från militär
utrustning till byggentreprenader inom försvarssektorn. Dessutom
anges de krav som ska ställas på företag som ingår i en
upphandling, till exempel att de ska kunna hantera
sekretessbelagd information.
Förslaget ska nu granskas av Lagrådet. De nya reglerna föreslås
träda i kraft den 1 augusti 2011.
Stramare finanspolitiska tyglar inom EU
Inom EU pågår en process som ytterligare ska strama åt
tyglarna för finanspolitiken i EU:s medlemsländer, framför allt
för de 17 Euroländerna.
I januari presenterade EU-kommissionen sin ”tillväxtrapport” som
ska visa vägen för medlemsländernas budgetar 2012. Där uppmanas
regeringarna att snabba på bantningen av underskott och
statsskulder. De manas dessutom till ”strukturreformer” som att
höja pensionsåldern och att avveckla indexerade löner.
Enligt planen ska EU-ledarna vid sitt toppmöte i juni besluta om
specifika budgetrekommendationer för varje medlemsland.
Sverige vill fortsätta tvätta ägg
Regering är kritisk till delar av ett förslag från
EU-kommissionen som uppges syfta till att säkra kvaliteten på
livsmedel.
Kommissionens förslag innebär bland annat att fler livsmedel ska
omfattas av handelsnormer, dvs. olika standarder som livsmedel
måste följa för att få säljas i EU. men regeringen har farhågor
för att detta kommer att krångla till tillvaron och öka
byråkratin för företagen.
Regeringen är särskilt oroad för att köttmarknaden drabbas av en
tung regelbörda.
Äggen är ett annat problem. Förslaget kan leda till att Sverige
förlorar rätten att tvätta ägg, vilket sker av smittskyddsskäl,
och därför motsätter sig regeringen förslaget.
EU vill samordna pensioner
EU-parlamentets sysselsättningskommitté antog nyligen rapport
om pensioner. I rapporten säger man att även om huvudansvaret
ligger på medlemsländerna så är samordning på EU-nivå en viktig
del, inte minst med hänsyn till stabilitets- och tillväxtpakten.
Rapporten trycker på ländernas ansvar för stabila, pålitliga och
hållbara pensioner samt behovet av att pensionssystemen
underlättar rörlighet-en. Slutrapporten förväntas antas vid
nästa plenarmöte.
EU slösar miljarder på föråldrad energiteknik
Världsnaturfonden WWF är besviken över bristen på
beslut om energieffektivisering på det senaste EU-toppmötet i
Bryssel.
–Europa slösas miljarder euro varje år på föråldrad och osäker
energiteknik, säger Tony Long, chef för WWF:s Brysselkontor, i
ett uttalande.
WWH presenterade inför EU-toppmötet en rapport om hur all energi
i världen kan produceras förnybart.
– Det är mycket märkligt att EU:s regeringschefer inte tar
tillfället i akt att tydligare koppla samman energi och
innovation då bägge frågorna står på agendan. Nu missar vi
möjligheter att få till växande företag och nya jobb, säger
Stefan Henningsson, klimatchef på WWF i Sverige, i uttalandet.
Mer elektroniskt avfall ska samlas in
EU-länderna ska bli bättre på att samla in och återvinna
elektroniskt avfall. EU-reglerna från 2003 om att samla in
uttjänta kylskåp, mobiltelefoner, kameror och andra elektriska
apparater och utrustning ses nu över.
EU-kommissionen har i sitt förslag satt målet för insamling till
minst 65 procent. EU-parlamentet vill dock att medlemsländerna
ska samla in minst 85 procent av avfallet och att 50-75 procent
ska återvinnas. Reglerna ska gälla i princip allt elektroniskt
avfall, med vissa undantag för till exempel fordon och
krigsmateriel.
Även ministerrådet ska ta ställning till förslagen för att de
ska börja gälla.
Höga elkostnader för svenska hushåll
Svenska hushåll lägger mer än dubbelt så mycket av sin
inkomst på el jämfört med ett genomsnittligt europeiskt hushåll.
Det visar en ny rapport från EU-kommissionen.
I snitt lägger ett svenskt hushåll tre procent av sin disponibla
inkomst på el. Ett genomsnittligt europeiskt hushåll lägger 1,4
procent.
Sverige är ett av de europeiska länder där medborgarna lägger
mest pengar på el, trots att de svenska elpriserna är tio
procent lägre än EU-genomsnittet. Förklaringen är att Sverige
har 158 procent högre elförbrukning än genomsnittet, högst i
hela EU.
Lag om djurfoder ska EU-anpassas
Lagen om djurfoder och animaliska biprodukter ska anpassas efter
EU-lagstiftning. I praktiken innebär det inga förändringar,
enligt regeringen.
I början av 2000-talet uppmärksammades i Europa en rad
hälsorisker som drabbade både människor och djur. Det kunde
kopplas till produkter som utvunnits från djur. Mot denna
bakgrund enades EU-länderna om en förordning om hur
djurprodukter skulle hanteras säkert. Den började gälla 2003 och
ligger till grund för den förordning som svensk lag nu ska
anpassas efter.
Legn i sin nya form träder i kraft den 1 maj 2011.
Förbud mot laserpekare föreslås
Starka laserpekare bör förbjudas inom EU, föreslår
strålsäkerhetsmyndighet-erna i Finland, Island, Norge och
Sverige. De tycker också att EU bör införa importrestriktioner.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan det blivit lättare att få
tag på starka laserpekare som kan orsaka bestående ögonskador
och också leda till olyckor om de används mot bilar eller
flygplan. Förbud finns redan i vissa EU-länder.