15 Februari 2011 - 

EU-kommissionen kör över kollektivavtalen

Den sociala dialogen inom EU, mellan fackföreningar, arbetsgivare och stat, håller enligt Europafacket på att undermineras.

”Det är en attack på det sociala Europa”, skrev nyligen John Monks, Europafackets generalsekreterare, i ett brev där han krävde ett krismöte med EU-kommissionen, enligt sajten fackligt.eu.
Det handlar om nödlånen som EU/IMF garanterat Grekland och Irland.

För att få lånen vill EU, med EU-kommissionen i Bryssel som torped, se sänkta minimilöner, ändrad lönesättning, försämringar i socialförsäkringssystemen samt flexiblare arbetsmarknad.
Europafacket anklagar EU-kommiss-ionen för att strunta i de uppgörelse som tidigare har gjorts i kollektivavtal.

Redan i dag finns flera exempel på hur EU-länder har kört över kollektivavtalen då de genomfört sina åtstramningsprogram.

I en rapport [The public sector in the crisis] från det europeiska fackliga forskningsinstitutet ETUI i Bryssel räknas Irland, Portugal, Spanien, Italien och Storbritannien som frångått kollektivavtalsuppgörelser då de sanerat sina offentliga finanser.

Och i stora delar av Öst- och Centraleuropa, där fackföreningarna är mycket svaga, finns det inte ens en dialog med facket om nedskärningarna.

Europafacket ser en risk i att EU kommer att sätta i system att under-minera kollektivavtalen i medlemsländerna.

I slutet av januari slog EU-parlamentets ekonomiska och monetära utskott fast att EU-kommissionens inflytande på den europeiska arbetsmarknaden borde stärkas ytterligare.

Eva-Britt Svensson
 

Frankrike har stött diktaturen i Tunisien

Tunisien, där en folklig revolt tvingat bort landets diktator Ben Ali från makten, har starka militära, ekonom-iska och politiska kopplingar till den tidigare kolonialmakten Frankrike.
Frankrike är Tunisiens främsta handelspartner och 1.250 franska företag utgör kärnan i landets ekonomi, rapporterar nyhetsbyrån IPS.

Dessa företag omfattar allt från textil- och klädindustri till mikroelektronik, bilar, flygteknik och tjänstesektorn. Enligt officiell statistik uppgick de franska investeringarna i Tunisien till 140 miljarder euro 2009, motsvarande över 1.200 miljarder kronor.

Under lång tid odlade Frankrike nära relationer med Ben Ali. En lång rad presidenter – Mitterrand, Chirac och Sarkozy – har behandlat honom som en nära politisk vän och allierad. Det senaste statsbesöket skedde i april 2008, då Nicolas Sarkozy besökte Tunis. Då förklarade den franske presidenten att ”frihetens områden växer” i Tunisien och han klappade uppskattande om Ben Ali.

Veckotidningen Le Canard enchainé avslöjar att Frankrikes utrikesminister Michèle Alliot-Marie så sent som i mellandagarna 2010, när de folkliga protesterna mot Ben Ali redan inletts, firade semester i Tunisien tillsammans med sin sambo Patrick Ollier, även han minister. Och för att ta sig från Tunis till semesterorten lånade paret privatjet av affärsmannen Aziz Miled, som tillhör kretsarna kring Ben Ali som affärspartner till diktatorns svåger.

Några dagar innan Ben Alis fall väckte Michèle Alliot-Marie uppseende med ett förslag om att bistå hans regim med ”att sätta upp tunisiska ordningsstyrkor”.

Först när Ben Ali tvingats i landsflykt uttryckte Paris stöd för kraven på demokrati i Tunisien.
Frankrike har, tillsammans med de likaledes forna kolonialmakterna Spanien och Italien, haft stort inflytande över EU:s politik för Nordafrika. En politik som inneburit att blunda för bristande demokrati för att Nordafrikas auktoritära regimer setts som viktiga för att tillvara EU-ländernas neokoloniala ekonomiska och geopolitiska intressen och som militariserade gränsvakter kring Fästning Europa för att stoppa migrationsströmmarna över Medelhavet.

Gösta Torstensson

 

Ny lag för gränsöverskridande försvarsmarknad

Sverige ska få en ny lag för upphandlingar av försvarsmateriel, föreslår regeringen. Lagen krävs för att införa ett EU-direktiv där syftet är att få en ”öppnare” upphandling samtidigt som medlemsländerna kan skydda sina säkerhetsintressen. De nya reglerna omfattar allt från militär utrustning till byggentreprenader inom försvarssektorn. Dessutom anges de krav som ska ställas på företag som ingår i en upphandling, till exempel att de ska kunna hantera sekretessbelagd information.
Förslaget ska nu granskas av Lagrådet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.

 

Stramare finanspolitiska tyglar inom EU

Inom EU pågår en process som ytterligare ska strama åt tyglarna för finanspolitiken i EU:s medlemsländer, framför allt för de 17 Euroländerna.

I januari presenterade EU-kommissionen sin ”tillväxtrapport” som ska visa vägen för medlemsländernas budgetar 2012. Där uppmanas regeringarna att snabba på bantningen av underskott och statsskulder. De manas dessutom till ”strukturreformer” som att höja pensionsåldern och att avveckla indexerade löner.
Enligt planen ska EU-ledarna vid sitt toppmöte i juni besluta om specifika budgetrekommendationer för varje medlemsland.

 

Sverige vill fortsätta tvätta ägg

Regering är kritisk till delar av ett förslag från EU-kommissionen som uppges syfta till att säkra kvaliteten på livsmedel.

Kommissionens förslag innebär bland annat att fler livsmedel ska omfattas av handelsnormer, dvs. olika standarder som livsmedel måste följa för att få säljas i EU. men regeringen har farhågor för att detta kommer att krångla till tillvaron och öka byråkratin för företagen.
Regeringen är särskilt oroad för att köttmarknaden drabbas av en tung regelbörda.
Äggen är ett annat problem. Förslaget kan leda till att Sverige förlorar rätten att tvätta ägg, vilket sker av smittskyddsskäl, och därför motsätter sig regeringen förslaget.

 

EU vill samordna pensioner

EU-parlamentets sysselsättningskommitté antog nyligen rapport om pensioner. I rapporten säger man att även om huvudansvaret ligger på medlemsländerna så är samordning på EU-nivå en viktig del, inte minst med hänsyn till stabilitets- och tillväxtpakten. Rapporten trycker på ländernas ansvar för stabila, pålitliga och hållbara pensioner samt behovet av att pensionssystemen underlättar rörlighet-en. Slutrapporten förväntas antas vid nästa plenarmöte.

 

EU slösar miljarder på föråldrad energiteknik

Världsnaturfonden WWF är besviken över bristen på beslut om energieffektivisering på det senaste EU-toppmötet i Bryssel.

–Europa slösas miljarder euro varje år på föråldrad och osäker energiteknik, säger Tony Long, chef för WWF:s Brysselkontor, i ett uttalande.
WWH presenterade inför EU-toppmötet en rapport om hur all energi i världen kan produceras förnybart.

– Det är mycket märkligt att EU:s regeringschefer inte tar tillfället i akt att tydligare koppla samman energi och innovation då bägge frågorna står på agendan. Nu missar vi möjligheter att få till växande företag och nya jobb, säger Stefan Henningsson, klimatchef på WWF i Sverige, i uttalandet.

 

Mer elektroniskt avfall ska samlas in

EU-länderna ska bli bättre på att samla in och återvinna elektroniskt avfall. EU-reglerna från 2003 om att samla in uttjänta kylskåp, mobiltelefoner, kameror och andra elektriska apparater och utrustning ses nu över.

EU-kommissionen har i sitt förslag satt målet för insamling till minst 65 procent. EU-parlamentet vill dock att medlemsländerna ska samla in minst 85 procent av avfallet och att 50-75 procent ska återvinnas. Reglerna ska gälla i princip allt elektroniskt avfall, med vissa undantag för till exempel fordon och krigsmateriel.

Även ministerrådet ska ta ställning till förslagen för att de ska börja gälla.

 

Höga elkostnader för svenska hushåll

Svenska hushåll lägger mer än dubbelt så mycket av sin inkomst på el jämfört med ett genomsnittligt europeiskt hushåll. Det visar en ny rapport från EU-kommissionen.
I snitt lägger ett svenskt hushåll tre procent av sin disponibla inkomst på el. Ett genomsnittligt europeiskt hushåll lägger 1,4 procent.

Sverige är ett av de europeiska länder där medborgarna lägger mest pengar på el, trots att de svenska elpriserna är tio procent lägre än EU-genomsnittet. Förklaringen är att Sverige har 158 procent högre elförbrukning än genomsnittet, högst i hela EU.

 

Lag om djurfoder ska EU-anpassas

Lagen om djurfoder och animaliska biprodukter ska anpassas efter EU-lagstiftning. I praktiken innebär det inga förändringar, enligt regeringen.

I början av 2000-talet uppmärksammades i Europa en rad hälsorisker som drabbade både människor och djur. Det kunde kopplas till produkter som utvunnits från djur. Mot denna bakgrund enades EU-länderna om en förordning om hur djurprodukter skulle hanteras säkert. Den började gälla 2003 och ligger till grund för den förordning som svensk lag nu ska anpassas efter.
Legn i sin nya form träder i kraft den 1 maj 2011.

 

Förbud mot laserpekare föreslås

Starka laserpekare bör förbjudas inom EU, föreslår strålsäkerhetsmyndighet-erna i Finland, Island, Norge och Sverige. De tycker också att EU bör införa importrestriktioner.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan det blivit lättare att få tag på starka laserpekare som kan orsaka bestående ögonskador och också leda till olyckor om de används mot bilar eller flygplan. Förbud finns redan i vissa EU-länder.