15 Januari 2011 -
ETA har utlyst vapenvila
Separatiströrelsen ETA, som sedan 1959 kämpar för ett
självständigt Baskien, har signalerat vitt flagg och eldupphör.
”ETA har beslutat att utlysa en permanent och allmän vapenvila
som ska kunna verifieras av det internationella samfundet”,
uppgav rörelsen i ett uttalande. Budskapet framfördes via den
baskiska tidningen Gara i en skriftlig kommuniké på baskiska,
spanska och engelska.
Spaniens inrikesminister Alfredo Perez Rubalcaba har i ett
pressuttalande sagt att ETA-deklarationen inte uppfyller de krav
regeringen ställer.
Nya ”europeiska” kulturarv
Nu ska nya EU-minnesmärken införas. En EU-jury ska pröva vilka
minnesmärken som platsar som europeiska kulturarv.
Man vill från EU-byråkraternas sida ”stärka européernas känsla
av att tillhöra Europeiska unionen” och ”närma medborgarna till
Europa”.
”Vägsatsningar är olagliga”
Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) har överklagat
den nationella transportplanen till EU-kommissionen.
- Regeringens investeringsplan är inte bara otillräcklig för att
klara klimatmålet och tågtrafikens behov. Den är dessutom
olaglig då den bryter mot EU:s lagstiftning, säger Ellie Cijvat,
ordförande för MJV.
Regeringens transporplan för de kommande tio åren antogs i
våras. Då ansökte MJV om en rättsprövning hos Regeringsrätten.
Men inget har hänt sedan dess, och organisationen går därför
vidare till EU-kommissionen.
Gästarbetare fortsätter att utnyttjas
Tre lettiska
byggnadsarbetare fik 16 kronor i timlön vid ett skolbygge i
Vellinge. Enligt avtal skulle de få 158 kronor i timmen. En
polsk byggnadsarbetare vid Citytunneln i Malmö fick sämre betalt
än sina svenska kollegor. Han förbjöds att gå med i facket och
fick sparken när han var sjuk. Tre ester blev lovade gott om
jobb och regelbunden betalning av arbetsgivaren på ett
Trelleborgsföretag. Idag kan de inte ens betala biljetten hem.
– Nu får det vara nog, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.
– Det är regeringen som är ansvarig för utnyttjandet av
utländska gästarbetare och det är regeringen som kan göra något
åt saken.
Få svenskar vill ha euron
Svenskarna fortsätter vara negativa
till att ha euron som valuta, visar SCB:s sympatiundersökning.
Enligt undersökningen uppger 58 procent att de skulle rösta nej
till att införa euron om det var folkomröstning idag. Det är mer
än dubbelt så många som skulle rösta ja.
Skillnaderna från den förra mätningen är små. En förändring som
rapportförfattarna har tagit fasta på är att fler miljöpartister
anser sig osäkra om de skulle rösta för eller emot.
EU-förslag missuppfattat
Finansmarknaderna har delvis
missuppfattat EU-kommissionens förslag om att långivare i
framtiden ska stå för en del förluster vid bankkrascher. Det
säger kommissionens taleskvinna för den inre marknaden, Chantal
Hughes.
Den 20 oktober lade kommissionen fram ett förslag om
inriktningen på ett nytt ramverk för att hantera framtida
bankkriser. Det innehöll förslag till nya regler och
befogenheter för tillsynsmyndigheter.
Den mest öppna frågan är i vilken utsträckning långivare ska stå
för förluster, säger kommissionen.
Rekordstöd för norska nej-sidan
I de norska tidningarna
Nationen och Klassekampen publicerades den 20 december en
opinionsundersökning om ett norskt medlemskap i EU, 60,7 säger
nej och 24,7 procent säger ja.
Det ska jämföras med siffrorna för ett år sedan då sa 49,2
procent nej medan andelen positiva till medlemskap var 38,8
procent.
Både ja- och nej-sidan förklarar den starka nej-opinionen med
att många EU-länder befinner sig i en svår ekonomisk situation
medan Norge ser ut att klara sig bra på egen hand. En annan
förklaring som nej-sidan pekar på diskussionerna kring EU:s
datalagringsdirektiv.
Fortsatt EU-kritik mot vargjakt
EU:s miljökommissionär Janez
Potoznik är fortsatt kritisk till den svenska vargjakten. I ett
brev till den svenska regeringen säger han att Sveriges politik
innehåller delar som ”tycks oförenliga med EU:s regler för
bevarandet av rovdjur”.
Kommissionen ska nu ta ställning till om regeringen har brutit
mot EU:s direktiv. I så fall kan man anmäla Sverige till de
juridiska myndigheterna i EU.
Ny svensk EU-ambassadör
Dag Hartelius blir Sveriges nye
EUambassadör. Han kommer närmast från posten som ambassadör i
Warszawa. Som chef för Sveriges ständiga representation vid
Europeiska unionen leder han i Bryssel det dagliga EUarbetet.
Dag Hartelius tillträder i mitten av januari, när företrädaren
Christian Danielsson återvänder till en tjänst i
EU-kommissionen. Dag Hartelius uppges vara något av en expert på
frågor om Öst- och Centraleuropa.
Estlands euro stör Ryssland
Estlands införande av euron har utlöst en diplomatiska kris
med grannen i öst. Kartan över det lilla baltiska landet på ena
sidan av euromyntet sträcker sig en bit in i Ryssland.
En jurist ur den stora gruppen etniska ryssar i Estland
förbryllades över gränsdragningen på myntet, där en bit av
västra Ryssland som tillhörde Estland fram till 1944, verkade
vara med på kartan.
Missnöjd med svaret – att det var konstnärens uppfattning om
gränsen – klagade han till Moskva. Estland var en del av
Sovjetunionen fram till 1991. Estland och Ryssland har sedan
dess tvistat om var gränsen går.
Ryska medier kallar nu det estniska euromyntet för en politiska
provokation. ”Situationen är fullständigt skandalös och
konsekvenserna oförutsägbara”, skrev dagstidningen Komsomolskaja
Pravda om tvisten. Den ryska amabassaden i Tallin skriver på sin
hemsida att en konstnärs fantasierinte är lämpliga att hänvisa
till i internationella relationer.
