EU vill stoppa flyktingströmmar
På EU-toppmötet i midsommarhelgen var flyktingpolitiken en av
frågorna på agendan. Bakgrunden var de 30.000 tunisier som tagit
sig till EU via Italien och Cypern efter vårens turbulenta
händelser i Nordafrika.
För att stoppa flyktingströmmar i framtiden beslöt EU:s stats-
och regeringschefer för det första att om en utökad möjlighet
att återinföra gränskontroller inom passunionen Schengen.
EU-kommissionen ska lägga fram lagförslag i höst. För det andra
att EU:s gränskontrollmyndighet Frontex ska få utökade
befogenheter och möjligheter att köpa in båtar, flygplan och
annan utrustning i stället för att vara beroende av lån från
medlemsländerna. [Frontex bildades 2005 och namnet kommer från
franskans ”fronts exterieurs” som betyder ”yttre gräns”.]
Men farhågorna av stora flyktingströmmar till EU-länderna [och
andra rika länder] är betydligt överdrivna, säger FN:s
flyktingkommissarie António Guterres.
Siffror från FN:s flyktingkommissariat UNHCR som nyligen
presenterades visar den enorma obalansen mellan industriländer
och utvecklingsländer vad gäller flyktingar. 2010 levde 43,7
miljoner på flykt, i sitt eget hemland eller i något annat land,
enligt siffrorna från UNHCR. Av dessa bor 80 procent i något av
världens fattigaste länder.
Cirka en miljon människor, varav 400.000 libyer, har flytt från
Libyen till grannländerna Tunisien och Egypten sedan årsskiftet.
Men endast två procent av dem har tagit sig vidare till Europa.
UNHCR-chefen António Guteerres efterlyser en sansad reaktion i
Europa med fortsatt öppna gränser:
– För Europa som helhet är det en droppe i havet, säger han.
Men detta hindrar inte ledarna för EU-länderna att fortsätta
täppa till sina ”fronts exterieurs” mot omvärlden. Med påstådda
flyktingströmmar som förevändning.
Eva-Britt Svensson
Grekland sätts under förmyndarskap
Vid EU-toppmötet i midsommarhelgen enades de 27 stats- och
regeringscheferna om att Grekland får ytterligare 12 miljarder
euro ur den så kallade nödfond på totalt 110 miljarder euro som
satts upp för att rädda landet undan konkurs, men bara om
parlamentet i Aten antar det femårsprogram med skattehöjningar,
välfärdsneddragningar och privatiseringar som den så kallade
trojkan – EU-kommissionen, Europeiska centralbanken [ECB] och
Internationella valutafonden [IMF] – ställt som villkor.
Ett nytt brutalt krispaket motsvarande 28 miljarder euro måste
sjösättas före 3 juli. Den offentliga sektorn ska hårdbantas.
Pensionerna och ersättningarna till sjuka och arbetslösa ska
försämras. Statsanställdas löner ska sänkas ännu mer. Samtidigt
ska skatterna och momsen chockhöjas. Dessutom ska flygplatser,
hamnar, motorvägar, företag, banker och fastigheter till ett
värde av 50 miljarder euro privatiseras.
För att få fart på nedskärningarna och privatiseringarna vill
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso skicka experter
[läs: torpeder] från Bryssel till Grekland.
Nyligen läckte en rapport från den så kallade trojkan ut. Av den
framgår bland annat att EU-kommissionen, ECB och IMF planerar
att sätta upp en från den grekiska regeringen oberoende
myndighet, med internationella observatörer, för att genomföra
privatiseringsprogrammet, ”för att accelerera proceduren och
garantera processens oåterkallelighet”.
De av EU påtvingade åtstramningarna riskerar att permanenta
krisen i ett Grekland som redan befinner sig i recession.
Ekonomin backade under första kvartalet med 5,5 procent,
arbetslösheten har stigit till drygt 16 procent och 25 procent
av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
Grekland har dragit på sig en statsskuld som motsvarar 150
procent av BNP, varav största delen ligger hos utländska
långivare.
Sådana skuldnivåer är svåra att hantera, eftersom det krävs ett
väldigt budgetöverskott enbart för att täcka räntebetalningarna.
Men i affärstidningarna redovisas att det är en strålande affär
för dem som nu lånar ut pengar till Grekland. De tjänar
miljarder i ränteintäkter. Förutom skulderna till grekiska
banker är den grekiska staten skyldig franska banker omkring 53
miljarder euro, och tyska banker har fordringar på omkring 34
miljarder euro.
Gösta Torstensson
Sveriges EU-avgift kommer att öka
Sverige och Finland får behålla det särskilda glesbygdsstödet
i det budgetförslag för 2014-2020 som EU-kommissionen lagt fram.
Totalt beräknas det till 926 miljoner euro.
Sverige, Storbritannien, Tyskland och Holland förslås få rabatt
på sina medlemsavgifter eftersom de är så mycket högre än övriga
länders. Men systemet ska förenklas och rabatten minskas,
föreslår kommissionen. För Sveriges del från drygt 6 miljarder
kronor till 350 miljoner.
MP-politiker vill stoppa utfiskning i Arktis
Stora fiskebestånd i Arktis hotas av utfiskning. Det anser
EU-parlamentarikern Isabella Lövin [MP]. Hon menar att Sverige
och regeringen som ordförande i Arktiska rådet bör ta initiativ
till att stoppa fisket i Arktis.
– Isen smälter med en så fasansfull hastighet. De kommersiella
yrkesfiskarna och de industriella trålarna hänger med och de
ligger vid iskanten och trålar på internationellt vatten, säger
Isabella Lövin till Ekot.
Island förhandlar om EU-medlemskap
Ilskna britter och en missnöjd befolkning kan sätta käppar i
hjulen för Islands förhandlingar om EU-medlemskap som inleddes i
slutet av juni. Den största svårigheten tror bli fiskekvoter som
man legat i konflikt med EU om, snarare än de återbetalningskrav
som ställts på Island av Storbritannien och Holland. Island
ansökte om EU-medlemskap i juli 2009.
”Palmes fel att Grekland krisar”
Krisen i Grekland kan till viss del skyllas på Sveriges före
detta statsminister Olof Palme, i alla fall om man får tro en
ledarkrönika i borgerliga Gefle Dagblad. Det är nämligen den
grekiske premiärminister Andreas Papandreous tid i Sverige som
lagt grunden till den mångmiljardhärva som sonen Georgios nu
måste ta itu med.
Fadern Andreas hade helt enkelt smittats av ett palmesverige
”besjälat av socialistiska ideal som löntagarfonder, och en
vänsterradikal agitation som om de ekonomiska lagarna upphävts
och välfärdssamhället kunde sväva tyngdlöst över land och folk.”
Enklare få uppgifter ur kriminalregister
Från och med första halvåret 2012 blir det enklare för
medlemsstaterna i EU att utbyta uppgifter ur varandras
kriminalregister. Varje land ska ha fullständig information om
de domar som har meddelats inom EU mot de egna medborgarna.
Enligt justitieminister Beatrice Ask kommer svenska åklagare och
domstolar att få en mer fullständig bild av misstänktas och
tilltalades tidigare brottslighet.
Italiens regering enad om sparpaket
Den italienska regeringen godkände nyligen ett sparpaket för
att minska landets budgetunderskott med 47 miljarder euro. Målet
är att få budgeten i balans till 2014.
I paketet finns bland annat förslag om minskade skattelättnader
för företag och låginkomsttagare, ökade avgifter för
sjukhusbesök och införande av 0,15 procents skatt på finansiella
transaktioner. Sparpaketet måste godkännas av parlamentet inom
60 dagar.
Strid om fullt betald mammaledighet
Motståndet är stort bland EU-länderna mot att ge alla mammor
i unionen rätt till 20 veckors fullt betald mammaledighet. En
grupp länder, däribland Sverige, ville på ett ministerrådsmöte i
Luxemburg stoppa förslaget i frysboxen.
I höstas röstade EU-parlamentet igenom ändringar som går mycket
längre än EU-kommissionens ursprungliga förslag. Framför allt
motsätter sig länderna att parlamentet vill att ledigheten ska
ersättas till 100 procent.
Kosovo och Serbien enas kring gräns
De EU-ledda förhandlingarna mellan Kosovo och Serbien nådde
nyligen stora genombrott som för den närmare unionen, enligt EU.
Parterna enades bland annat om att möjliggöra fri rörlighet över
den omtvistade gränsen och godkänner varandras examensbevis.
Det här är de första avtalen mellan dem sedan Kosovo utropade
sig självständigt 2008. Syftet med samtalen är att lösa
praktiska problem som uppstått eftersom Serbien vägra erkänna
Kosovo.
Afrika tänker inte gripa Khaddafi
Länderna i Afrika kommer inte att verkställa
arresteringsordern som Internationella brottsmålsdomstolen [ICC]
utfärdat för Libyens ledare Muammar Khaddafi. Det beslöt
Afrikanska unionen [AU] vid ett möte nyligen. Ordern hindrar
ansträngningarna att finna en fredlig lösning på konflikten i
Libyen, enligt AU, som har 53 medlemsländer.
Strejker mot nytt pensionssystem
Strejker stängde tusentals skolor i England och Wales den 1
juli. Regeringen försöker tvinga igenom ett nytt pensionssystem
som medför att offentligt anställda måste betala mer i
egenavgifter för sin pension. Dessutom ska pensionen i framtiden
beräknas på en genomsnittlig lön under anställningstiden och
inte som nu på de sista årens lön. Konsekvens blir att man måste
arbeta längre upp i ålder, betala mer i avgifter och få ut
mindre i pension.
Folkpartiet attraherar flyktingfientliga
Tvärtemot de flesta svenskar blir Folkpartiets väljare allt
mer fientliga till flyktingar. Det visar den årliga
SOM-undersökningen vid Göteborgs universitet. Detta trots att
Folkpartiets väljare i början av 2000-talet var mest positiva
till flyktingmottagning.
– Det är ett bevis på att partiet bytt väljarkår, eller
åtminstone förändrat den under den här perioden, säger Marie
Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Minst negativa nuförtiden är Vänsterpartiets och Miljöpartiets
sympatisörer.