01 juli 2011 -  

 

 

EU vill stoppa flyktingströmmar

På EU-toppmötet i midsommarhelgen var flyktingpolitiken en av frågorna på agendan. Bakgrunden var de 30.000 tunisier som tagit sig till EU via Italien och Cypern efter vårens turbulenta händelser i Nordafrika.

För att stoppa flyktingströmmar i framtiden beslöt EU:s stats- och regeringschefer för det första att om en utökad möjlighet att återinföra gränskontroller inom passunionen Schengen. EU-kommissionen ska lägga fram lagförslag i höst. För det andra att EU:s gränskontrollmyndighet Frontex ska få utökade befogenheter och möjligheter att köpa in båtar, flygplan och annan utrustning i stället för att vara beroende av lån från medlemsländerna. [Frontex bildades 2005 och namnet kommer från franskans ”fronts exterieurs” som betyder ”yttre gräns”.]

Men farhågorna av stora flyktingströmmar till EU-länderna [och andra rika länder] är betydligt överdrivna, säger FN:s flyktingkommissarie António Guterres.
Siffror från FN:s flyktingkommissariat UNHCR som nyligen presenterades visar den enorma obalansen mellan industriländer och utvecklingsländer vad gäller flyktingar. 2010 levde 43,7 miljoner på flykt, i sitt eget hemland eller i något annat land, enligt siffrorna från UNHCR. Av dessa bor 80 procent i något av världens fattigaste länder.

Cirka en miljon människor, varav 400.000 libyer, har flytt från Libyen till grannländerna Tunisien och Egypten sedan årsskiftet. Men endast två procent av dem har tagit sig vidare till Europa.

UNHCR-chefen António Guteerres efterlyser en sansad reaktion i Europa med fortsatt öppna gränser:

– För Europa som helhet är det en droppe i havet, säger han.
Men detta hindrar inte ledarna för EU-länderna att fortsätta täppa till sina ”fronts exterieurs” mot omvärlden. Med påstådda flyktingströmmar som förevändning.
Eva-Britt Svensson
 

Grekland sätts under förmyndarskap

Vid EU-toppmötet i midsommarhelgen enades de 27 stats- och regeringscheferna om att Grekland får ytterligare 12 miljarder euro ur den så kallade nödfond på totalt 110 miljarder euro som satts upp för att rädda landet undan konkurs, men bara om parlamentet i Aten antar det femårsprogram med skattehöjningar, välfärdsneddragningar och privatiseringar som den så kallade trojkan – EU-kommissionen, Europeiska centralbanken [ECB] och Internationella valutafonden [IMF] – ställt som villkor.

Ett nytt brutalt krispaket motsvarande 28 miljarder euro måste sjösättas före 3 juli. Den offentliga sektorn ska hårdbantas. Pensionerna och ersättningarna till sjuka och arbetslösa ska försämras. Statsanställdas löner ska sänkas ännu mer. Samtidigt ska skatterna och momsen chockhöjas. Dessutom ska flygplatser, hamnar, motorvägar, företag, banker och fastigheter till ett värde av 50 miljarder euro privatiseras.

För att få fart på nedskärningarna och privatiseringarna vill EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso skicka experter [läs: torpeder] från Bryssel till Grekland.

Nyligen läckte en rapport från den så kallade trojkan ut. Av den framgår bland annat att EU-kommissionen, ECB och IMF planerar att sätta upp en från den grekiska regeringen oberoende myndighet, med internationella observatörer, för att genomföra privatiseringsprogrammet, ”för att accelerera proceduren och garantera processens oåterkallelighet”.

De av EU påtvingade åtstramningarna riskerar att permanenta krisen i ett Grekland som redan befinner sig i recession. Ekonomin backade under första kvartalet med 5,5 procent, arbetslösheten har stigit till drygt 16 procent och 25 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Grekland har dragit på sig en statsskuld som motsvarar 150 procent av BNP, varav största delen ligger hos utländska långivare.
Sådana skuldnivåer är svåra att hantera, eftersom det krävs ett väldigt budgetöverskott enbart för att täcka räntebetalningarna.

Men i affärstidningarna redovisas att det är en strålande affär för dem som nu lånar ut pengar till Grekland. De tjänar miljarder i ränteintäkter. Förutom skulderna till grekiska banker är den grekiska staten skyldig franska banker omkring 53 miljarder euro, och tyska banker har fordringar på omkring 34 miljarder euro.

Gösta Torstensson

 

Sveriges EU-avgift kommer att öka

Sverige och Finland får behålla det särskilda glesbygdsstödet i det budgetförslag för 2014-2020 som EU-kommissionen lagt fram. Totalt beräknas det till 926 miljoner euro.

Sverige, Storbritannien, Tyskland och Holland förslås få rabatt på sina medlemsavgifter eftersom de är så mycket högre än övriga länders. Men systemet ska förenklas och rabatten minskas, föreslår kommissionen. För Sveriges del från drygt 6 miljarder kronor till 350 miljoner.
 

MP-politiker vill stoppa utfiskning i Arktis

Stora fiskebestånd i Arktis hotas av utfiskning. Det anser EU-parlamentarikern Isabella Lövin [MP]. Hon menar att Sverige och regeringen som ordförande i Arktiska rådet bör ta initiativ till att stoppa fisket i Arktis.

– Isen smälter med en så fasansfull hastighet. De kommersiella yrkesfiskarna och de industriella trålarna hänger med och de ligger vid iskanten och trålar på internationellt vatten, säger Isabella Lövin till Ekot.
 

Island förhandlar om EU-medlemskap

Ilskna britter och en missnöjd befolkning kan sätta käppar i hjulen för Islands förhandlingar om EU-medlemskap som inleddes i slutet av juni. Den största svårigheten tror bli fiskekvoter som man legat i konflikt med EU om, snarare än de återbetalningskrav som ställts på Island av Storbritannien och Holland. Island ansökte om EU-medlemskap i juli 2009.

 

”Palmes fel att Grekland krisar”

Krisen i Grekland kan till viss del skyllas på Sveriges före detta statsminister Olof Palme, i alla fall om man får tro en ledarkrönika i borgerliga Gefle Dagblad. Det är nämligen den grekiske premiärminister Andreas Papandreous tid i Sverige som lagt grunden till den mångmiljardhärva som sonen Georgios nu måste ta itu med.

Fadern Andreas hade helt enkelt smittats av ett palmesverige ”besjälat av socialistiska ideal som löntagarfonder, och en vänsterradikal agitation som om de ekonomiska lagarna upphävts och välfärdssamhället kunde sväva tyngdlöst över land och folk.”

 

Enklare få uppgifter ur kriminalregister

Från och med första halvåret 2012 blir det enklare för medlemsstaterna i EU att utbyta uppgifter ur varandras kriminalregister. Varje land ska ha fullständig information om de domar som har meddelats inom EU mot de egna medborgarna. Enligt justitieminister Beatrice Ask kommer svenska åklagare och domstolar att få en mer fullständig bild av misstänktas och tilltalades tidigare brottslighet.
 

Italiens regering enad om sparpaket

Den italienska regeringen godkände nyligen ett sparpaket för att minska landets budgetunderskott med 47 miljarder euro. Målet är att få budgeten i balans till 2014.
I paketet finns bland annat förslag om minskade skattelättnader för företag och låginkomsttagare, ökade avgifter för sjukhusbesök och införande av 0,15 procents skatt på finansiella transaktioner. Sparpaketet måste godkännas av parlamentet inom 60 dagar.

 

Strid om fullt betald mammaledighet

Motståndet är stort bland EU-länderna mot att ge alla mammor i unionen rätt till 20 veckors fullt betald mammaledighet. En grupp länder, däribland Sverige, ville på ett ministerrådsmöte i Luxemburg stoppa förslaget i frysboxen.

I höstas röstade EU-parlamentet igenom ändringar som går mycket längre än EU-kommissionens ursprungliga förslag. Framför allt motsätter sig länderna att parlamentet vill att ledigheten ska ersättas till 100 procent.

 

Kosovo och Serbien enas kring gräns

De EU-ledda förhandlingarna mellan Kosovo och Serbien nådde nyligen stora genombrott som för den närmare unionen, enligt EU.

Parterna enades bland annat om att möjliggöra fri rörlighet över den omtvistade gränsen och godkänner varandras examensbevis.

Det här är de första avtalen mellan dem sedan Kosovo utropade sig självständigt 2008. Syftet med samtalen är att lösa praktiska problem som uppstått eftersom Serbien vägra erkänna Kosovo.

 

Afrika tänker inte gripa Khaddafi

Länderna i Afrika kommer inte att verkställa arresteringsordern som Internationella brottsmålsdomstolen [ICC] utfärdat för Libyens ledare Muammar Khaddafi. Det beslöt Afrikanska unionen [AU] vid ett möte nyligen. Ordern hindrar ansträngningarna att finna en fredlig lösning på konflikten i Libyen, enligt AU, som har 53 medlemsländer.

 

Strejker mot nytt pensionssystem

Strejker stängde tusentals skolor i England och Wales den 1 juli. Regeringen försöker tvinga igenom ett nytt pensionssystem som medför att offentligt anställda måste betala mer i egenavgifter för sin pension. Dessutom ska pensionen i framtiden beräknas på en genomsnittlig lön under anställningstiden och inte som nu på de sista årens lön. Konsekvens blir att man måste arbeta längre upp i ålder, betala mer i avgifter och få ut mindre i pension.

 

Folkpartiet attraherar flyktingfientliga

Tvärtemot de flesta svenskar blir Folkpartiets väljare allt mer fientliga till flyktingar. Det visar den årliga SOM-undersökningen vid Göteborgs universitet. Detta trots att Folkpartiets väljare i början av 2000-talet var mest positiva till flyktingmottagning.

– Det är ett bevis på att partiet bytt väljarkår, eller åtminstone förändrat den under den här perioden, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Minst negativa nuförtiden är Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer.