1 maj 2011 -
Krisen förvärras i Portugal
Eurokrisen blir allt djupare. I förra månaden meddelade premiärminister José Socrates att Portugal vänder sig till EU
och IMF med en begäran om nödlån. Bedömare tror att summan
kommer att landa på 80-90 miljarder euro, motsvarande 720-810
miljarder kronor.
Portugal har redan fattat beslut om sänkta löner för
offentliganställda, höjd moms, höjd skatt för höginkomsttagare,
uppskjutna infrastrukturinvesteringar och nedskärningar i
försvarsbudgeten. Premiärminister José Socrates fick nyligen ett
förslag om mer nedskärningar [det fjärde i ordningen på ett år]
stoppat i parlamentet och valde att lämna in sin avskedsansökan.
På EU-toppmötet i slutet av mars uppmanade Tysklands
förbundskansler Angela Merkel de politiska krafterna i Portugal
att ta sitt ansvar och göra de nedskärningar som behövs. Även
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, tidigare
premiärminister i Portugal, intog en oresonlig hållning. Han
underströk att det åtstramningspaket som Portugals parlament
röstat ned redan godkänts på EU-nivå.
Portugal kommer säkert att beviljas nödlån från EU och IMF –
under förutsättning att Lissabon underkastar sig direktiven från
dessa båda nyliberala institutioner. Det kommer att handla om
att ytterligare skära ned på de offentliga utgifterna, avreglera
arbetsmarknaden, försämra socialförsäkringssystemen och
privatisera offentlig egendom.
Men budgetnedskärningar är kontraproduktiva eftersom de
förvärrar den ekonomiska krisen.
– De budgetbesparingar som redan pågår väntas leda till att
ekonomin krymper både i år – med cirka 1,5 procent – och nästa
år, säger Cristina Casalinho, chefsekonom på den portugisiska
banken BPI, till Svenska Dagbladet.
I Portugal väntar nyval den 5 juni. Den redan starka
portugisiska vänstern i form av kommunistpartiet och
vänsterblocket kommer förmodligen växa ytterligare. De
portugisiska fackförbunden kommer heller inte att stillatigande
titta på att landets ekonomi underställs EU och IMF. Många
protester väntar framöver. Ett fackförbund har redan manat till
strejk den 6 maj.
Gösta Torstensson
Sverige bötfälls av EU-kommissionen
I mitten av mars röstade riksdagen för att skjuta upp
beslutet om att genomföra EU:s datalagringsdirektiv.
Datalagringsdirektivet inskränker den personliga integriteten.
Lagstiftningen innebär att telefon- och Internetoperatörer ska
spara information om telefonsamtal, sms, e-post och
Internettrafik. Myndigheterna ska kunna använda uppgifterna för
att utreda grova brott och för att kartlägga varifrån, när och
med vem misstänkta har haft kontakter.
Riksdagsbeslutet skedde på initiativ av Vänsterpartiet och
Miljöpartiet och fick stöd av Sverigedemokraterna. De använde
sig av regler i grundlagen som säger att ett förslag som rör
mänskliga rättigheter ska vila i ett år om fler än en sjättedel
av de röstande riksdagsledamöterna vill det.
Justitieutskottet kan ta upp frågan nästa gång i mars 2012.
I februari 2010 dömdes Sverige i EU-domstolen för att inte ha
genomfört datalagringsdirektivet. I mitten av april beslutade
EU-kommissionen att återigen dra Sverige inför EU-domstolen
eftersom regeringen fortfarande inte har genomfört direktivet.
Samtidigt föreslog kommissionen att Sverige ska betala cirka
85.000 kr [9.597 euro] per dag från den 4 februari 2010 fram
till att nästa dom kommer. Dessutom tillkommer ett vite på lite
mer än 360.000 kr [40.947 euro] per dag efter en andra dom fram
till att direktivet genomförts i Sverige. EU-kommissionens
förslag betyder att Sverige kommer att tvingas betala uppåt 100
miljoner kronor i böter till EU – för att riksdagen tillämpar
den svenska grundlagen.
Eva-Britt Svensson
EU:s upphandling ska ”moderniseras”
EU ska skaffa sig ”modernare” regler för offentlig
upphandling. I ett utlåtande över planerna markerar riksdagen
att större hänsyn ska tas till lönevillkor och arbetsmiljö.
En majoritet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet
och Sverigedemokraterna, vill att EU-kommissionen ska använda
sig av en konvention från ILO, Internationella
arbetsorganisationen. Den slår fast att offentliga upphandlingar
ska innehålla klausuler som ger löntagarna garantier för minst
avtalsenliga löner och arbetstider.
Därmed förbättras möjligheterna att stänga ute företag som ägnar
sig åt social dumpning från offentliga kontrakt, enligt de
rödgröna partierna.
Kritik mot ny lag om företagsråd
Den 6 juni i år får Sverige en ny lag om europeiska
företagsråd. Lagen bygger på ett EU-direktiv och gäller
anställdas rätt till information och samråd i företag som finns
i flera europeiska länder och har minst 1.000 anställda.
De tre rödgröna partierna var kritiska till flera delar av
förslaget. Bland annat ska företag kunna belägga
fackrepresentanter och experter med tystnadsplikt så länge som
det finns behov av det.
Det kan tolkas som att tystnadsplikt och skadeståndsansvar ska
gälla livet ut, enligt de tre partierna. Men deras krav på
tydligare regler röstades ned av de borgerliga partierna och
Sverigedemokraterna.
Vill se sociala krav vid upphandling
Professor Niklas Bruun vid Handelshögskolan i Helsingfors
uppmanar kommuner och landsting att ställa sociala krav, som
till exempel lön enligt kollektivavtal, vid upphandlingar.
– Vi får inte veta var gränserna går förrän vi får fall som har
prövats av EU-domstolen, säger Niklas Bruun. Sverige drev
tidigare på för att EU skulle tillåta sociala hänsyn, som goda
arbetsvillkor och lön enligt kollektivavtal, vid upphandlingar.
Men i praktiken är Sverige tillsammans med Storbritannien sämst
på att tillåta sociala hänsyn på hemmaplan.
– Konkurrensverket har kört en sträng linje och uppmanat
kommunerna att vara försiktiga, så att de inte gör något
olagligt och tvingas göra om upphandlingen, säger Niklas Bruun.
Danmark tvingar svenskar visa pass
Svenskar kan komma i kläm när Danmark bryter mot den nordiska
passunionen. Polisen på andra sidan sundet kräver nu nämligen
att svenska medborgare som ser ut att ha annan etnisk bakgrund
än ursprungsnordisk ska visa pass när de tar tåget till Danmark.
Enligt den danska polisen är det för att stoppa illegal
invandring till landet och regeringspartiet Venstre och
främlingsfientliga Dansk Folkeparti stödjer policyn.
Enligt den nordiska passunionens regler ska dock inga medborgare
behöva visa pass när de reser mellan länderna.
Moderaterna blockerar sprutbyte i Stockholm
Sverige är, med undantag för Malmö och Lund, det
enda EU-lands tillsammans med Grekland som inte har något
program där missbrukare kan byta begagnade sprutor mot rena.
Organisationer som EU:s narkotikaorgan rekommenderar att Sverige
inför ett sprututbytesprogram.
Moderaterna i Stockholm fortsätter att säga nej till sprututbyte
för missbrukare. Anledningen är, enligt det moderata
socialborgarrådet Anna König Jerlmyr, bland annat att partiet
befarar att lokalen där sprututbytet ska ske blir en central för
langning.
Nya regler för export av krigsmateriel
Sverige ska få nya regler för export av krigsmateriel,
föreslår regeringen. Bakgrunden är de EU-regler som antogs 2009.
En förändring är att även tekniskt stöd till andra länder ska
kräva tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter.
Regeringen kan dock besluta om undantag från kravet på tillstånd
för export av krigsmateriel eller tekniskt bistånd. Undantagen
gäller bland annat vid samarbete med andra EU-länder eller för
att Nato ska kunna fullgöra sina uppdrag.
Lagändringen träder i kraft den 30 juni nästa år.
EU-regler gör det lättare byta DNA
Polisen i EU ska dela med sig av DNA-profiler, fingeravtryck
och uppgifter om fordon. Regeringen vill ha riksdagens stöd för
att göra de lagändringar som krävs för svensk del.
Enligt EU-reglerna kan polisen i ett EU-land vid en
brottsutredning söka efter DNA-profiler eller fingeravtryck i
ett annat EU-lands register. Om det blir träff får det andra
landets polis ansöka om att få ut ytterligare information, bland
annat personuppgifter. Det land som har uppgifterna avgör om de
ska lämnas ut. Enligt regeringen ska allt informationsutbyte med
andra länders polis gå via Rikspolisstyrelsen. Lagändringen
föreslås träda i kraft den 1 augusti i år.
Utländsk polis på svenska gator
Uniformerad och beväpnad utländsk polis ska tillåtas i
Sverige, enligt en statlig utredning ”Utökat polissamarbete i
Norden och EU” [SOU 2011:25]. Rikspolisstyrelsen ska enligt
förslaget få rätt att kalla på hjälp från hela EU.
Justitieminister Beatrice Ask [m] välkomnar förslaget.
– Det finns två exempel där det är uppenbart att det finns skäl
att pröva frågan. Det ena är gränstrakterna. I Skåne visavi
Danmark har vi ju redan en speciallösning, men även i Tornedalen
finns det ibland önskemål. Det andra är exceptionella händelser,
där man inte kan säga att man aldrig kommer att ha ett behov av
att få hjälp av andra, säger Ask.
Utredningen beskriver fem olika ”scenarier”: Om ett kriminellt
mc-gäng samlas, en terroristattack inträffar, en större
passagerarbåt på Östersjön kapas, en stor fotbollsmatch
arrangeras eller ett möte med ”utomparlamentariska grupper” på
”höger- eller vänsterkanten” spårar ur kan svensk polis behöva
assistans för att ”återställa ordningen”.
