15 maj 2011 - 

 

EU kräver privatiseringar i Portugal

EU och IMF lånar ut 78 miljarder euro för att rädda Portugals ekonomi. Men priset är skattehöjningar, sociala nedskärningar och privatiseringar.

Portugal kommer att tvingas göra mycket omfattande förändringar i sin ekonomi de kommande åren. Det framgick när detaljerna i landets lånepaket presenterades av trojkan EU-kommissionen, Europeiska centralbanken [ECB] och Internationella valutafonden ([MF]. Portugal kommer att låna 700 miljarder kronor, varav två tredjedelar från EU och en tredjedel från IMF.

I utbyte ska Portugal genomföra en rad reformer. Företrädaren för EU-kommissionen på plats i Portugal, tysken Jürgen Kröger, sade att paketet bygger på tre pelare: en återgång till balans i budgeten, stabilitet i den finansiella sektorn och omfattande strukturella reformer.
Portugal ska senast 2013 minska sitt budgetunderskott till 3 procent, jämfört med 9,1 procent under 2010. Ekonomiska experter i Lissabon räknar med att uppgörelsen med EU och IMF kommer att leda till ytterligare två år med sjunkande bruttonationalprodukt i Portugal.

Portugals arbetsmarknad måste göras mer flexibel. Arbetslöshetsförsäkringen ska försämras, perioden man kan få a-kassa sänks till maximalt 18 månader. Företagen kommer att få betala mindre i sociala avgifter. Den minskade inkomsten till statskassan ska kompenseras genom höjd moms på bland annat tobak och fordon.

Portugal ska så fort som möjligt börja privatisera statliga bolag. Innan årets slut ska flygbolaget TAP, flera energibolag och postverket säljas och nästa år inleds privatiseringen av en ny omgång företag. Privatiseringarna ska ge 5,3 miljarder euro, närmare 50 miljarder kronor, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Portugal tvingades att be om hjälp efter att oppositionen röstat ner regeringens förslag till ett fjärde åtstramningspaket i mars. Enligt EU-kommissionen liknar dagens paket det nedröstade, men går längre vad gäller strukturella reformer och är mer specifikt i åtstramningsdelen.

De två största partierna, regeringspartiet Socialisterna och högerliberala Socialdemokraterna har sagt att de båda stödjer paketet. Förhandlarna från EU och IMF var tydliga med att den regering som bildas efter den 5 juni, då landet håller nyval, måste implementera programmet utan några större ändringar.

Gösta Torstensson

 

Polska byggarbetare får betala priset

En borrigg välte över en polsk byggnadsarbetare som avled omedelbart vid bygget av Citytunneln i Stockholm.

Det var tredje dödsfallet inom loppet av 13 månader i anslutning till byggandet av den sex kilometer långa järnvägstunneln genom centrala Stockholm.

Arbetet sköts av den tyska byggentreprenören Bilfinger Berger, som vann upphandlingen av Citytunneln mellan Odenplan och Vasatunneln med ett värde av 1,1 miljarder kronor.

Bilfinger Berger köper in mycket utländsk arbetskraft och Byggettan, LO-förbundet Byggnads avdelning i Stockholm, har inga kollektivavtal eller skyddsombud på arbetsplatsen.

Bilfinger Berger har vunnit tre av de största statliga infrastrukturinvesteringarna i Sverige någonsin: Citytunneln och Norra Länken i Stockholm och Citybanan i Malmö.

Enligt en granskning av Dagens Arena ligger ett nät av bemanningsföretag och utnyttjande av polska byggnadsarbetare bakom företagets låga – och vinnande – anbud i upphandlingarna.

I enlighet med EU:s upphandlingsdirektiv är det inte tillåtet att ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling. Polska byggnadsarbetare får betala priset.

Eva-Britt Svensson

 

Generalstrejk i Grekland

I Grekland genomfördes den 11 maj ytterligare en generalstrejk i protest mot regeringens åtstramningspolitik.

Strejken har utlysts av fackförbunden GSEE och Adedy och tiotusentals demonstranter marscherade i Aten och andra grekiska städer. Enligt Reuters använde polisen tårgas mot demonstranterna.
– Vi strejkar för att visa vår ilska och vårt motstånd till den politik som införs och nya åtgärder som drabbar arbetarna i stället för dem med pengar, sade Stathis Anestis från fackförbundet GSEE.
Det ekonomiska läget är fortsatt ansträngt, trots – eller tack vare – de hårda åtstramningar som premiärmin-ister Giorgos Papandreou och hans socialdemokratiska regering gav order om i fjol.

- Ett år senare befinner vi oss i en ännu värre situation. Arbetslösheten har vuxit skyhögt, lönerna är på sin lägstanivå och det finns inget genombrott i sikte, talade Anestis till demonstranterna.

 

Fri rörlighet för åtta EU-länder

Sedan den 1 maj råder helt fri rörlighet för arbetskraften från åtta nya medlemmar i EU. Då upphörde de restriktioner som lades på dem när de gick med i unionen 2004.

Då var villkoret att arbetskraften inte skulle ha fullständigt tillträde till hela EU:s arbetsmarknad under de närmaste sju åren. EU-kommissionen räknar inte med någon dramatisk ökning av ny arbetskraft från öst i samband med att restriktionerna nu hävs.

De berörda länderna är Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien.
 

Register över EU-lobbyister

Ett gemensamt register ska inrättas över lobbyister inom EU-parlamentet och EU-kommissionen, enligt parlamentets konstitutionella utskott.

Parlamentet och kommissionen har redan separata register över de tusentals lobbyister som försöker påverka besluten, och har tidigare lagt fast planer för ett gemensamt register.
Målet är att även ministerrådet ska omfattas i framtiden. Enligt planerna ska de lagförslag som läggs fram till parlamentet innehålla uppgifter om vilka lobbyister som den ledamot som tagit fram förslaget har haft kontakt med under arbetet.

Parlamentet ska besluta om registret i maj och det ska finnas på plats i juni.
 

EU-militär kan öva i Sverige

Militär från andra EU-länder ska få öva i norra Sverige. Försvaret söker nu regeringens godkännande för utbildningen. Syftet med kurserna, som ska omfatta mellan två och tre veckors träning, är att öka deltagarnas förmåga att agera i subarktisk miljö under vintertid.

Ekonomiskt kommer utbildningarna inte att innebära någon belastning för försvaret efter de deltagande länderna får betala en avgift som ska täcka det svenska försvarets merkostnader.
Utöver EU ska även förband från bland annat Turkiet träna i Sverige. Övningarna ska vara förlagda dels till Norrbottens regemente, dels till Karlsborg och erbjudas mellan 2012 och 2014.
 

 

Fri rörlighet även för dokument

Den fria rörligheten inom EU ska också omfatta officiella dokument, föreslår EU-kommissionen.
Idag anses det komplicerat att använda officiella handlingar i olika länder. Flera medlemsländer ställer krav på översättning och intygande av äkthet i flera led.

Kommissionen menar att ”ömsesidigt förtroende” inom EU är viktigt och att man bör överväga att slopa dagens stränga krav på legalisering av officiella dokument. Det skulle dessutom spara tid och pengar.

Riksdagen välkomnar förslaget, men varnar för att ett slopat krav på översättningar skulle kunna hota det svenska myndighetsspråkets ställning.
 

Sverige ska stoppa bekämpningsmedel

Sverige ska fortsätta att arbeta internationellt för att stoppa användningen av bekämpningsmedlet parakvat, enligt ett tillkännagivande till regeringen från riksdagen.

Medlet är förbjudet i Sverige sedan 1984 och inom hela EU sedan 2007.
 

Fingeravtryck för uppehållstillstånd

Den som söker uppehållstillstånd ska lämna fingeravtryck. Regeringens förslag, som grundar sig på en EU-förordning, går ut på att så kallade biometriska kännetecken införs i alla kort för uppehållstillstånd som utfärdas till personer utanför EU. Det ska innehålla en ansiktsbild samt två fingeravtryck.

Uppgifterna översätts sedan till en datakod och lagras på ett chip, som kan läsas av när personen ska identifieras.

Polisen, kustbevakningen, Migrationsverket och tullen får kontrollera att uppgifterna överensstämmer med uppehållstillståndet.

Bakom förslaget, som införs den 1 juli 2011, står de borgerliga allianspartierna och Miljöpartiet.
 

EU inför sanktioner mot Syrien

EU har beslutat att införa riktade sanktioner mot Syrien. Förutom förbud mot vapenexport inför EU också inreseförbud och frysta tillgångar för 13 tjänstemän som har nyckelfunktioner i den syriska regimen och som anses bära ansvaret för våldet mot det syriska folkets demonstrationer.

Enligt människorättsorganisationer har över 500 personer dödats under demonstrationerna som började i mitten av mars.

EU är redo att överväga ytterligare sanktioner mot Syrien beroende på händelseutvecklingen i landet framöver.
 

Många européer har dåliga bostäder

Var femte person i EU upplever sina bostäder som bristfälliga, enligt statistik från Eurostat som SCB har sammanställt. Bristerna handlar om att det saknas tillräckligt med ljus, dusch, och toaletter som det inte går att spola i.

Läckande tak och trasiga väggar är de vanligaste problemen och finns i vart sjätte europeisk hem. Men i Sverige har bara lite mer än en tjugondel de problemen.

Svenskarna har tredje bästa boendestandarden i EU, 88 procent av deras bostäder saknar brister, enligt rapporten.