1 Mars 2011 -
EU attackerar löntagarna
Inom EU håller, i eurokrisen
kölvatten, en norm på att etableras som ger överstatliga aktörer
som EU-kommissionen och Europeiska Centralbanken [ECB] mandat
att överpröva lönebildningen och begränsa utrymmet för
arbetsmarknadens parter i medlemsstaterna. Kravet på sänkta
minimilöner i Irland är bara ett exempel på hur fack och
anställda körs över genom extremt brutala villkor i olika så
kallade räddningspaket från EU [och IMF].
I det nya EU-systemet för budgetövervakning – den europeiska
terminen – har EU-kommissionen redan visat sin ambition att
försöka ta kontrollen över löner och arbetsvillkor i
medlemsstaterna. I en första analys betonades att länder med
bytesbalansunderskott måste försämra anställningstryggheten för
tillsvidareanställda och se över möjligheterna att sänka
arbetslöshetsersättningarna.
I reformeringen av den ekonomiska styrningen inom EU har
kommissionen föreslagit att ett system för kontroll av
makroekonomiska obalanser ska komplettera stabilitetspakten.
Kommissionen ska följa hur indikatorer relaterade till
konkurrenskraft – såsom priser och löner – utvecklas i
EU-länderna. Förslaget ger kommissionen möjlighet att blanda sig
i den nationella lönebildningen och ifrågasätta löneökningar som
den tycker är för stora. Eftersom kommissionens anvisningar
knyts till sanktionshot och endast kan stoppas av en
kvalificerad majoritet i ministerrådet blir maktspråket gentemot
arbetsmarknadens parter starkt.
Utvecklingen är en logisk konsekvens av EU:s valutaunion. När
inte en nationell valuta eller penningpolitik kan fungera som
stötdämpare vid ekonomiska kriser, måste arbetsmarknaden vara
flexibel. Löntagarna tvingas betala för valutaunionens
misslyckanden via dumpade löner och försämrade anställnings- och
pensionsvillkor.
Gösta Torstensson
Gaddafiregimen – EU:s yttre gränsvakt
EU har beslutat att följa FN och införa sanktioner mot Libyen.
Det kan liknas vid en omvändelse under galgen. EU-kommissionären
Cecilia Malmström besökte i oktober förra året Libyen för att
underteckna ett samarbetsdokument som syftar till att genomföra
reformer [avregleringar] av den libyska sjukvården och ekonomin
samt fördjupat samarbete rörande migrations- och asylfrågor.
EU-parlamentet antog i januari i år en rapport som uppmanar
EU-kommissionen att fortsätta förhandlingarna med Libyen om ett
så kallat ramavtal som bland annat omfattar fiske, energi,
miljö, utbildning och asyl- och migrationsfrågor.
Det brittiska oljebolaget BP har nyligen skrivit under avtal om
provborrningar vid Libyens kust. [Libyen tros ha en av de
största oljereserverna i Afrika.] Frankrike undertecknade ett
avtal om civil användning av kärnkraft 2008 och Italien ett
vänskaps-, partnerskaps- och samarbetsavtal som syftar till att
hålla borta flyktingar från Italiens kuster samma år.
Genom dessa och andra avtal har EU slagit vakt om sina
nykoloniala intressen i Nordafrika samtidigt som den
diktatoriska Gaddafiregimen intaget rollen att agera som yttre
gränsvakt åt EU.
I Libyen uppehåller sig ungefär två miljoner afrikanska
flyktingar. De har hopat sig de senaste åren på grund av avtalet
mellan Libyen och Italien som ålägger libyska myndigheter att
fånga in de flyktingar som i skrangliga farkoster försöker ta
sig över Medelhavet till Italien.
En konsekvens av avtalen är drunknade flyktingar. I en
avhandling om flyktingströmmen till Europa räknar man med att
minst 30.000 flyktingar har omkommit i Medelhavet på tio år. De
flyktingar som fångas in ute till havs sitter enligt FN:s
flyktingorgan inspärrade i Libyen på obestämd tid under mycket
svåra förhållanden, helt i strid med internationell rätt.
Eva-Britt Svensson
Polis får uppgifter om flygpassagerare
Flygbolagen ska bli
skyldiga att lämna ut uppgifter om passagernas resor in och ut i
EU. Målet är att bekämpa grova brott, enligt EU-kommissionen.
Det förslag till EU-direktiv som EU-kommissionen lagt fram
innebär att flygbolagen blir skyldiga att överföra de
personuppgifter som finns i bokningssystemen till EU-ländernas
brottsbekämpande myndigheterna. Uppgifterna får användas för att
bekämpa terrorism, men också andra grova brott – om de ger minst
tre års fängelse. Förslaget ska lämnas över till ministerrådet,
medlemsländernas regeringar, och EU-parlamentet, och för att
genomföra planerna krävas att rådet och parlamentet kan enas.
EU-kommissionen bedömer att den politiska processen tar cirka
två år.
Gränslös ökning av alkoholhandel
Alkoholen i Tyskland blir
allt billigare i takt med att den svenska kronan stärks mot
euron. Vissa varor i gränshandeln är bara hälften så dyra som på
System-bolaget.
Maria Lamme, resesäljare på småländ-ska Ramkvilla Buss, berättar
om stor efterfrågan på bussresor till Tyskland.
– En del bokar till och med tomsäten, de vill ha mer plats för
det de handlar hem, säger hon till Dagens Nyheter.
Samtidigt som bussarna till de stora gränsbutikerna blir allt
fler fyller privatpersoner upp sina egna bilar med billig
alkohol.
– Folk kör med skåpbilar, släp och lätta lastbilar, konstaterar
Anders Trägårdh, chef på gränsskyddsav-delningen i Malmö.
Tjänstedirektivet orsakar social dumpning
Det finns fortfarande en rad brister i handeln med
tjänster över EU:s gränser, trots att tjänstedirektivet skulle
ha varit infört för över ett år sedan. Det anser EU-parlamentet
i ett betänkande utarbetat av Evelyne Gebhardt från den
socialdemokratiska gruppen. EU-parlamentet uppmanar
medlems-länderna att skynda på genomförandet av direktivet.
– Jag stödjer inte betänkandet, säger Eva-Britt Svensson, ,
EU-parlamentar-iker för Vänsterpartiet.
– Tjänstedirektivet orsakar social dumpning, särskilt efter
Lavaldomen och andra antifackliga domar i EU-domstolen. Men de
antifackliga domarna nämns inte i betänkandet, trots att de
förändrat hela arbetsmark-nadspolitiken och försämrat
löntagar-nas rättigheter.
Svensk kritik mot brister i EU-budget
En majoritet av EU-länderna vill ge EU-kommissionen
ansvarsfrihet för budgetåret 2009. Men Sverige har invändningar
och lade vid det senaste mötet med finansministrarna ner sina
röster tillsammans med Holland och Storbritannien.
Ett av skälen är att EU:s revisionsrätt för sextonde året i rad
har hittat brister i hanteringen av EU-medlen, och det är
förödande för trovärdigheten för EU:s budget som helhet, anser
de tre länderna.
För att kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet måste även
parlamentet senare i vår ge klartecken.
Piloter kräver nya regler
De nya regler som EU:s flygmyndighet
lade fram vid årsskiftet måste göras om helt kräver Svensk
pilotförening.
– Måste europeiska flygresenärer förolyckas innan
beslutsfattarna reagerar, undrar Gunnar Mandahl, ordförande i
Svensk pilotförening. Pilotföreningen påpekar att förslaget går
emot etablerad vetenskaplig kunskap om hur trötthet påverkar
säkerheten och menar att trötta piloter är en viktig orsak i en
stor del av flyghaverierna med dödlig utgång.
Sanktioner införs mot Nordkorea
Sverige, och övriga EU, inför handels-sanktioner mot Nordkorea.
Sanktio-nerna avser köp och försäljning av krigsmateriel.
Bakgrunden är två FN-resolutioner och ett EU-beslut om
restriktiva åtgärder mot regimen i Nordkorea.
För att genomföra sanktionerna i Sverige krävs lagändringar.
Regeringen
förslår därför förbud mot att köpa, importera eller transportera
krigsmater-iel från Nordkorea. Förbudet gäller också försäljning
och leveranser av militär utrustning från Sverige till
Nordkorea.
De ekonomiska konsekvenserna av förslaget blir små. Handeln
mellan Sverige och Nordkorea är redan i dag försumbar.
Sverige sämst på att investera i järnväg
En undersökning om järnvägstrafiken som riksdagens
utredningstjänst [RUT] har gjort för Socialdemokraterna visar
att Sverige utmärker sig inom EU med extremt låga investeringar
i drift och underhåll samt reinvesteringar under perioden 2007
till 2013.
Under perioden utgör de svenska investeringarna 2,84 procent av
BNP, medan genomsnittet är 5,74 procent för 18 undersökta länder
i EU. Uppgifter saknas för Tjeckien, Danmark, Tysk-land,
Grekland och Portugal.
Vad gäller nyinvesteringar ligger Sverige ungefär på
genomsnittet för EU.
Svenskt nej till fiskeavtal med Marocko
Den 21 februari gav EU:s fiskeministrar mandat till
EU-kommissionen att inleda förhandlingar om en förlängning av
fiskeavtalet med Marocko på ett år. Sverige, Danmark och
Storbritannien röstade nej med motiveringen att avtalet inte har
bevisats gynna den västsahariska befolkningen och att det därmed
bryter mot folkrätten.
Finland och Tyskland lade ner sina röster, men det räckte inte
för att mandatet skulle stoppas. Minst ett mellanstort land till
hade behövt säga nej. Enligt uppgift hade Holland tidigare visat
sig villigt att gå på Sveriges linje, men så blev det alltså
inte.
Beslutet innebär att kommissionen nu kan börja förhandlingar med
Marocko om att avtalet, som löpte ut den 27 februari, ska gälla
ett år till. Europeiska fiskare kan dock fortsatt fiska utanför
Marockos och Väst-saharas kust även efter den 27 februari trots
att förhandlingarna just ska inledas, tack vare en
övergångsbestämmelse.
