1 november 2011 -
Oklarheter kring EU:s krispaket
Eurozonens stats- och regeringschefer enades efter en
nattmangling om ramarna för att hantera den allt djupare
eurokrisen. De 15 sidor som publicerades efter toppmötet rymmer
gott om principiella ståndpunkter och avsiktsförklaringar, men
betydligt färre detaljer hur undsättningen av euron ska
genomföras i praktiken. Räddningspaketet innehåller tre
huvud-beståndsdelar:
För det första ska Europas banker och finansbolag stärka sin
kapitalbas med sammanlagt över 100 miljarder euro.
Kapitaltäckningen ska uppgå till minst 9 procent av de
riskviktade tillgångarna den 30 juni 2012.
Enligt den europeiska bankmyndighet-en EBA, European Banking
Authority, måste till exempel Greklands och Spaniens banker
stärka sin kapitalbas med 30 respektive 26 miljarder euro. De
fyra svenska storbankerna, SEB, Handelsbanken, Nordea och
Swed-bank, behöver 1,4 miljarder euro, enligt EBA.
För det andra ska bankerna skriva av hälften av sina lån till
Grekland. Skuldnedskrivningen avser statspapper som innehas av
banker och pensions-fonder. Det beräknas leda till att Greklands
statskuld sjunker från beräknade 180 procent av BNP till 120
procent år 2020.
För det tredje ska EFSF, EU:s ”räddningsfond”, få stärkt förmåga
att skydda krisdrabbade euroländers lån upp till 1.000 miljarder
euro, cirka 9.100 miljarder kronor.
Det kan ske genom att EFSF, European Financial Stability
Facility, som i själva verket är ett Luxemburgbaserat företag
med euroländerna som delägare, erbjuder försäkringar till dem
som lånar ut pengar till euroländer i kris. Med garantier och
försäkringar blir kris-ländernas lån billigare än om de är
tvungna att direkt vända sig till finans-marknaden.
Vid sidan av EFSF skapas ett nytt instrument för investeringar i
eurozonens statspapper; SPV, Special Purpose Vehicle. Även här
saknas detaljer. SPV ska vara en fond eller bolag som ligger
utanför EFSF. Här kan krisländer lägga sina statsobligationer.
En del garanteras av EFSF, som också kan erbjuda
låneförsäkringar till långivarna.
Vem som ska stå för pengarna är osagt. Inte en enda euro har
skjutits till EFSF. Ändå talar euroländernas ledare om en
”förstärkning” från 440 till 1.000 miljarder euro. Dessutom är
redan en betydande del intecknad. Kvar finns drygt 200 miljarder
euro. Enligt tidningen Financial Times är Kina, med världens
största valutareserv på 3.200 miljarder dollar, berett att gå in
med pengar i ”räddningsfonden”. Redan dagen efter eurotoppmötet
var Klaus Regling, chefen för EFSF, i Peking för att locka Kina
att hjälpa eurozonen ur skuldkrisen.
Flera experter varnar för att euroledarnas krispaket inom kort
kan slitas i stycken när alla oklara detaljer i paketet ska
redas ut och fyllas med innehåll.
Oklarheterna i ”räddningspaketet” beror på att EU är
kompromisser
mellan olika nationella intressen, där de stora medlemsländerna,
framför allt Tyskland och Frankrike, alltid har mest att säga
till om. Och Angela Merkel och Nicholas Sarkozy är oense om hur
eurokrisen ska hanteras.
Däremot är Tyskland och Frankrike överens om att EU till följd
av eurokrisen ska få ännu mer makt över medlemsländernas
demokratiskt valda regeringar och riksdagar.
Efter ett tysk-franskt toppmöte i mitten av oktober förklarade
Angela Merkel att ”vi behöver ett starkare Europa och därför
kommer det att behövas för-dragsändringar”.
EU-toppmötet diskuterade förslag från EU-ordföranden Herman van
Rompuy om EU-fördragen ska skrivas om för att öka styrningen av
euroländernas finanspolitik. EU-toppmötet i mars nästa år ska
besluta om process för förändring av fördragen ska inledas.
Gösta Torstensson
Grekland folkomröstar om EU:s nedskärningspolitik
Sista oktober meddelade Greklands premiärminister Giorgos
Papandreou att landet ska folkomrösta om fortsättningen på den
hårt kritiserade och av EU och IMF dikterade
nedskärningspolitiken.
Bland annat har den grekiska regeringen lovat att löneavtal i
det privata näringslivet ska rivas upp och att tiotusentals jobb
i den offentliga sektorn ska skäras ned.
– Besluten är så långtgående att den grekiska befolkningen måste
få ta ställning, förklarade Giorgos Papandreou i en
parlamentsdebatt och lovade att resultatet av folkomröstningen
kommer att betraktas som bindande för regeringen.
– Om det grekiska folket inte vill ha stödpaketet så kommer det
inte att godkännas, fastslog han.
EU-motståndet i Norge växer
Endast 18,6 procent vill att Norge ska bli medlem i EU, enligt
en opinionsmätning för tidningarna Klassekampen och Nationen av
Gallupföretaget Sentio. 70,8 procent av de tillfrågade sade nej
till EU och 10,6 procent uppgav ingen uppfattning.
Det är en ny bottennotering för EU-anhängarna i Norge.
– Det har varit nej- majoritet i sex och ett halvt år nu, men vi
kan notera en extra effekt av krisen inom EU och EU:s eländiga
hantering av den. Man går inte in i en klubb där det bara är
kaos, säger Heming Olaussen, ledare i norska Nei til EU, till
Nationen.
Rekordmånga arbetslösa i Storbritannien
Den brittiska arbetslösheten steg i september till den högsta
nivån på 17 år. Omkring 2,57 miljoner britter, eller 8,1 procent
av arbetskraften, går nu utan jobb, enligt siffror från det
nationella statistikkontoret.
EU-krav gör det enklare att dopa sig
Det kommer att bli enklare att dopa sig. EU menar att
dopingjägarna gör för stort intrång i integriteten.
Det har i några år pågått en strid mellan europeisk lagstiftning
och de hårda rapporteringsregler som världsantidopingens
regelverk har.
En EU-panel har slagit fast att antidopningsbyrån Wadas system
är för integritetskränkande.
Internationella simförbundet har därför slutat att begära in
rapporter om var elitidrottare befinner sig.
Bemanningsbranschen ökar i Sverige
Omsättningen i bemanningsbranschen ökade med 18 procent under
tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol.
Omsättningen steg till 5,2 miljarder kronor från 4,4 miljarder
kronor i fjol.
Hittills i år har branschens omsättning vuxit med 27 procent
jämfört med samma period i fjol. Den sammanlagda omsättningen
uppgick till 15,6 miljarder kronor.
Sverige öppet för budgetkommissionär
Sverige vill inte nu vara med om en ändring av EU:s
grundfördrag, men är öppet för att tillsätta en särskild
EU-kommissionär för budgetdisciplin. Det sade statsminister
Fredrik Reinfeldt vid ett möte med riksdagens EU-nämnd den 19
oktober.
Reinfeldt sade sig också vara emot förslag om en särskild
transaktionsskatt på banker och att inför särskilda
euroobligationer.
Han betonade vikten av att slå vakt om den inre marknaden och
motverka alla tendenser till protektionism.
Skärpt lag mot invandring I Finland
Finlands kristdemokratiske inrikesminister Päivi Räsänen vill
skärpa lagarna för så kallad anhöriginvandring i landet.
Enligt Päivi Räsänen har Finland betydligt liberalare lagar än
många andra europeiska länder. Något som enligt henne gjort att
allt fler asylsökande söker sig till Finland.
Det finländska inrikesministeriet vill nu skärpa kriterierna för
anhöriginvandring till landet, enligt tidningen Helsingin
Sanomat.
Vänsterpartiet kräver undantag från euron
Sverige ska kräva ett formellt undantag från euron i samband med
att EU:s Lissabonfördrag ändras. Det föreslår Jonas Sjöstedt och
fem andra vänsterpartister i en riksdagsmotion.
De vill dessutom att Sverige förhandlar fram ett särskilt
protokoll som ska garantera att de som tillfälligt arbetar i
andra EU-länder får samma villkor som inhemska arbetare.
EU håller på med en fördragsändring för att skapa ett nytt,
permanent system för att ge lån till euroländer i kris.
Regeringens hållning är att inte öppna för några andra
förändringar av Lissabonfördraget.
Portugal rustar för generalstrejk
Portugals fackföreningar följer exemplet från sina sydeuropeiska
grannländer och utlyser en generalstrejk i protest mot sociala
nedskärningar den 24 november. – I det här läget legitimerar
utarmningen av landet, lågkonjunkturens och arbetslöshetens
omfattning och de sociala orättvisor vi ser denna strejk, säger
centralorganisationen CGTP:s ordförande Manuel Carvalho da Silva
enligt nyhetsbyrån Reuters.
Dyrare läkemedel i Danmark
2,49 kronor betalar danskarna för en Panodil på 7-eleven.
Politikerlöftet om att läkemedel skulle bli billigare när
försäljningen släpptes fri i Danmark har visat sig falska,
rapporterar tidningen 24 timer.
En Panodil kostar upp till sju gånger så mycket i jourbutiken
som på apoteket.
EU-razzia mot finansbolag
EU-kommissionen har genomfört en räd mot flera företag för att
utreda misstankar om en kartell på marknaden för vissa
värdepapper. Företag i fråga handlar med derivat kopplade till
Euribor, eurozonens interbankränta.
I ett pressmeddelande skriver EU-kommissionen att de berörda
företagen ha brutit mot EU:s konkurrensregler. Företagens namn
och de medlemsländer som omfattas av utredningen, avslöjas inte.
Unesco sade ja till palestinier
Unesco har som första FN-organ gett palestinierna fullt
medlemskap. Det historiska godkännandet tros öka palestiniernas
chanser att bli en erkänd stat.
Stora länder som Kina, Indien, Brasilien, Ryssland och Frankrike
röstade för palestiniernas medlemskap. USA, Kanada, Tyskland –
och Sverige – röstade emot. Totalt var det 107 av 194 länder som
röstade för medlemskapet. Bara 14 länder röstade emot.
EU har återigen misslyckats med en gemensam hållning i en viktig
utrikespolitisk fråga.
