01 oktober 2011 -  

 

 

Hårdare ekonomisk styrning inom EU

– Lagstiftningspaketet när det gäller ekonomisk styrning blir viktigt för att stabilisera den europeiska ekonomin, säger den socialdemokratiske EU- parlamentarikern Olle Ludvigsson, efter att EU-parlamentet förra veckan godkänt det så kallade ”sex-packet”, ett lagstiftningspaket som, enligt Olle Ludvigsson, ska tvinga medlemsstaterna att ha bättre ordning och reda i sina statsfinanser.

Strikt budgetdisciplin gynnar i första hand de mest sårbara grupperna i samhället. Det är alltid de som tvingas ta de hårdaste smällarna när stats- finanserna hamnar i obalans, säger Olle Ludvigsson i ett pressmeddelande. Men Europafacket gör en helt annan analys av lagstiftningspaketet.

”Reglerna om ekonomisk styrning som antagits av EU-parlamentet har allvarliga brister: Dessa regler kan utlösa en europaomfattande lönekonkurrens nedåt, framtvinga brutal och obalanserad finanspolitisk åtstramning, och trycka ned den ekonomiska aktiviteten. Detta kommer att öka arbetslöshet, fattigdom och ojämlikhet”, uttalar Europafacket i ett pressmeddelande och lovar, till skillnad från Olle Ludvigsson, att även i fortsättningen bekämpa EU:s åtstramnings- och lönesänkningspolitik. Lagstiftningspaketet medför en radikal centralisering av det ekonomisk- politiska beslutsfattandet inom EU. De finanspolitiska tyglarna ska bli avsevärt stramare och övervakningen av medlemsstaterna ska bli tuffare. Snab- bare och hårdare sanktioner är att

vänta för länder som inte rättar sig efter de nyliberala direktiven från Bryssel. Olle Ludvigsson menar att det i och med ”sex-packet” inom EU etableras samma typ av finanspolitiskt ramverk som socialdemokratin byggde upp i Sverige efter 90-talskrisen.
– Ramverket är nyckeln till att vi för svensk del klarat den nuvarande krisen så bra, säger han.

För att tillmötesgå EU:s krav på ”budgetdisciplin” infördes 1997 ett nytt budgetsystem. Riksdagen beslöt att lägga ett tak för utgifterna för hela den offentliga sektorn. Utgiftstaket är treårigt och statsbudgeten delades in i 27 utgiftsområden. Alla ändringar som görs måste ske inom de ramar som redan bestämts. Inga nya utgifter får komma till utan att något annat tas bort. Till exempel: Varje förbättring för de arbetslösa måste kvittas mot en försämring för samma grupp. Om ramen för ett år överskrids, åtar sig statsmakterna att minska utgifterna i motsvarande mån under de båda efterföljande åren så att den fastlagda totalramen för de tre åren inte överskrids.

Utgiftstaket bygger på att Sverige ska klara EU:s så kallade konvergenskrav. Också själva konstruktionen är en anpassning till EU. I EUF-fördraget fastslås att regeringarna är skyldiga att säkerställa ”nationella förfaranden på budgetområdet” för att garantera återhållsamhet med de offentliga utgifterna.

Sverige har sedan 1997, vilket föranlett mycket beröm från såväl EU-kommissionen i Bryssel och ECB-rådet i Frankfurt, ett mål att de offentliga finanserna i genomsnitt ska ge ett plus på 2 procent av BNP. När EU:s finansministrar i januari 2002, för att nämna ett exempel, yttrade sig om det svenska konvergensprogrammet fick regeringen Göran Persson med beröm godkänt för strategin att minska de offentliga utgifternas andel av samhällsekonomin och att systemet med utgiftstak fungerar som en god teknik för detta ändamål. En sådan moderatpolitik är vad som krävs i EU:s så kallade ”sex-pack”. Det märkliga är att en socialdemokratisk EU-parlamentariker frivilligt ikläder sig denna nyliberala tagelskjorta.

Olle Ludvigsson har också fel när han påstår att det är det finanspolitiska ramverket som gjort ”att vi för svensk del klarat den nuvarande krisen så bra”. Att Sverige har drabbats mindre än många euroländer beror huvudsakligen på att vi står fria från euron och kan bedriva en självständig valuta- och penningpolitik.

Gösta Torstensson

 

 

Dyr nota för EU-medlemskap

Förra året kostade Sveriges medlemskap i EU 11 miljarder kronor. Bara Belgien och Tyskland betalar mer, jämfört med ländernas bruttonational- produkt, enligt EU-kommissionens nya finansiella rapport.

Det är ohållbart att vi har en EU-budget där majoriteten av pengarna går till jordbruksstöd och regionalpolitik, säger EU-minister Birgitta Ohlsson till Ekot.

Kommissionen vill på sikt öka EU:s budget, vilket skulle fördyra Sveriges avgift med 10 miljarder kronor per år.

Barroso vill ha skatt på finansiella transaktioner EU-kommissionen föreslår en skatt på finansiella transaktioner inom EU. Enligt José Manuel Barroso, EU- kommissionens ordförande, kommer en transaktionsskatt att generera intäkter på 57 miljarder euro om året – intäkter som enligt förslaget ska delas mellan EU och medlemsländerna. Skatten, som gäller transaktioner där minst en part finns i EU, ska uppgå till 0,1 procent på aktier och obligationer och 0,01 procent på derivat. Men de länder som vill kan ha en högre skatt, enligt förslaget. För att genomföra EU- kommissionens planer krävs att ministerrådet är enigt i sitt beslut.
 

 

Turkiet kan frysa EU- förbindelser

– Om fredsförhandlingarna inte är konstruktiva och EU ger sitt roterande ordförandeskap till södra Cypern så blir det en verklig kris mellan Turkiet och EU. Då kommer vi att frysa våra relationer med EU. Det har vi meddelat och som regering kan vi fatta det beslutet, säger Turkiets biträdande premiärminister Besir Atalay med anledning av att Cypern kommer att bli ordförandeland i EU den 1 juli 2012.
 

 

Utträde ur EU ett medel för Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har sedan Sverige 1995 blev medlem i EU varit motståndare till det svenska EU-medlemskapet. Men partiet har inte aktivt drivit att Sverige ska lämna EU.

I programkommissionens förslag till det nya partiprogram som ska antas på kongressen i januari står det att Vänsterpartiet ska förtydliga att ”utträdeskravet inte är ett mål i sig, utan ett möjligt medel” och under vilka förhållanden partiet bör driva utträdes- kravet. Exempel på sådana förhållan- den är om EU får för mycket makt och EU:s destruktiva utveckling förvärras med till exempel social dumpning. Utträdeskravet kan också komma att drivas om det folkliga stödet för ett EU- utträde skulle öka.
 

 

Centerpartiet motsätter sig EU:s datalagringsdirektiv

På Centerns partistämma i Åre diskuterades EU:s datalagringsdirektiv och FRA-lagen. Beslutet gick emot parti- styrelsens förslag om att acceptera implementeringen av EU:s datalagringsdirektiv. I stället röstade parti- stämman för Hanna Wagenius, ordförande för Centerns ungdomsförbund, motförslag om att direktivet ska motarbetas och att FRA-lagen ska ses över.

 

 

Britter strejkar mot höjd pensionsavgift

Brittiska fackförbund planerar om fattande strejker och manifestationer den 30 november. Minst fyra fackförbund i servicesektorn kommer att strejka.
– Ytterligare tio fackförbund överväger att följa deras exempel, säger Brendan Barber, generalsekreterare för den brittiska centralorganisationen TUC. Syftet är att protestera mot den borgerliga regeringen som vill höja pensionsavgiften.
 

 

Kan ett land lämna euron?

Med anledningen av den pågående eurokrisen har frågan om ett medlems- land kan lämna euron aktualiserats. Det finns inget enkelt svar på denna fråga. Till skillnad från när ett land vill gå ur hela EU finns det nämligen inga formella bestämmelser i EU:s fördrag om att lämna EMU.

Enligt en rapport från Europeiska centralbanken [ECB] från 2009 kan ett land inte frivilligt gå ur EMU utan att samtidigt också gå ur EU. Däremot finns en möjlighet att uteslutas ur EMU. Enligt rapporten är det oklart hur det skulle gå till då det saknas bestämmelser för ett sådant utträde.

EU-kommissionen gjorde nyligen ett uttalande där man menar att det inte finns några möjligheter för ett land att vare sig gå ur frivilligt eller uteslutas ur euroområdet.
 

 

Lag för köp på försvarsmarknad

Den 1 november får Sverige en ny lag för upphandlingar av försvarsmaterial, enligt ett beslut i riksdagen.

Lagen införs för att följa ett EU-direktiv om upphandling inom försvars- och säkerhetssektorn. De nya reglerna omfattar allt från militär utrustning till byggentreprenader inom försvarssektorn.

Målet med EU-reglerna är att få en mer konkurrensutsatt upphandling samtidigt som länderna ska kunna skydda sina säkerhetsintressen.
 

 

Handelsavtal mellan EU och Palestina

EU-parlamentet har röstat fram ett handelsavtal mellan EU och den palestinska myndigheten. Från början av nästa år ska jordbruks- och fiske- produkter från Gazaremsan och Västbanken kunna exporteras tullfritt till EU. Fram tills nu har den palestinska handeln varit under israelisk kontroll. I dag är den palestinska myndigheten en av EU:s minsta handelspartners.
År 2009 inskränkte sig den palestinska exporten till EU till 6,1 miljoner euro. Till största del bestod exporten av jordbruksprodukter.
 

 

Fåtal i EU-parlamentet födda utanför EU

Endast en av 30 EU-parlamentariker är födda utanför EU, visar Riksdag & Departements granskning. I flertalet länder är representationen betydligt lägre än för befolkningen som helhet. Tyskland har 99 representanter i EU- parlamentet, men inte en enda av dem är födda utanför EU. Detsamma gäller även för flera andra medlemsländer.

För Sverige är siffran två av 18. Sverige är därmed ett av få länder som har en representation i parlamentet som motsvara den i befolkningen.