1 september 2011 - 
”EU splittrat om Palestina”
När FN:s generalförsamling möts i New York den 20 september
har den palestinske presidenten Mahmoud Abbas som mål att
Palestina blir en erkänd stat av FN. Men EU är splittrat. Medan
fredsförhandlingarna med Israel hamnat i frysboxen driver den
palestinska myndigheten under president Mahmoud Abbas frågan om
ett erkännande i FN. Det sker parallellt med pågående
försoningsprocess mellan Hamas, som styr i Gaza, och Fatah, som
styr på Västbanken. Palestiniernas diplomatiska offensiv syftar
i första hand till att bli fullvärdiga medlemmar av FN. I andra
hand vill president Abbas se ett erkännande av Palestina som en
stat utan medlemskapi FN.
– Vi vill förändra spelreglerna. Det är viktigt att gå tillbaka
till förhandlings- bordet i en stärkt position, sade
palestiniernas förre FN-representant Nasser al-Qudwa när Svenska
Dagbla- dets reporter träffade honom i juni.
EU är [som vanligt] splittrat. Frankrikes president Nicolas
Sarkozy uppmanade nyligen till ett erkännande så snart som
möjligt, medan Tyskland och andra EU- länder säger benhårt nej.
– Det är viktigt att EU agerar gemen- samt. Vår auktoritet ökar
om vi kan tala med en rösta, sade Tysklands utrikes- minister
Guido Westerwelle, på en presskonferens efter att EU:s utrikes-
ministrar träffades i Sopot i Polen den 2 september.
Frågan om ett erkännande av Palestina stod högt upp på EU
-utrikesministrarnas informella dagordning. Men resultatet blev
klent eftersom de 27 medlemsländerna drar åt olika håll. EU:s
utrikeschef Catherine Ashton fick i uppdrag av
utrikesministrarna att fortsätta ansträngningarna med att få det
palestinska ledarskapet att inte kräva en FN-omröstning om att
bli erkända som en självständig stat.
– Jag har nyligen träffat det palestinska ledarskapet, Israels
premiärminister och Jordaniens kung. Mitt mål är att vi ska
kunna nå ett avtal, och EU:s gemen- samma mål är en
tvåstatslösning baserad på 1967 års gränser, sade Ashton efter
utrikesministermötet i
Polen.
EU:s utrikeschef trycker på för att få de palestinska ledarna
att nöja sig med att begära att få observatörsstatus, som
”non member state”. Ashton hoppas få samtliga EU-länder att
stödja ett sådant krav.
Ett sådant förslag kan antas av FN:s generalförsamling, medan
ett förslag om statserkännande också måste godkännas av
säkerhetsrådet. Och det är redan klart att åtminstone USA kommer
att lägga in sitt veto mot detta. Men även om palestinierna
skulle nöja sig med en omröstning om observatörsstatus i FN
visade diskussionerna på mötet i Sopot att det är osäkert om EU
kan hålla samman. Svenska regeringen har ännu inte tagit
ställning hur den ska rösta i FN, medan Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet krävt att Sverige ska rösta ja till att erkänna
Palestina som själv- ständig stat.
Gösta Torstensson
Hemlig existrategi för Grekland?
Nationalekonomen Stefan de Vylder är helt övertygad om att
Grekland kom- mer att lämna euron på ett eller annat sätt.
– På kort sikt är det en fruktansvärd smäll, på medellång sikt
nödvändigt. Det kommer att ske, det här är helt ohållbart, säger
Stefan de Vylder till Svenska Dagbladet.
– Många hoppas kunna rädda Grek- land. Det är ju ofantligt
mycket politisk prestige investerad.
Men Stefan de Vylder hoppas att det finns en hemlig exitstrategi
som över- raskar oss alla så att vi slipper den värsta
turbulensen.
Han jämför konsekvenserna av att Grekland frigörs från euron med
vad som hänt på Island. Ett dramatiskt fall för valutan gav en
stor skuldplåga, samtidigt som ekonomin fick ny kraft.
– Island har nu lägre arbetslöshet än EU och hygglig tillväxt.
Gösta Torstensson
EU-parlamentet vill öka handeln med Palestina
EU-parlamentet ska ställa sig bakom ett handelsavtal mellan
EU och den palestinska myndigheten på Väst- banken och Gaza,
enligt parlamentets utskott för internationell handel.
Enligt planerna ska avtalet börja gälla i början 2012 och
sträcka sig över tio år. Avtalet innebär att palestinska jord-
bruksprodukter och fisk ska kunna
säljas tullfritt inom hela EU.
EU-parlamentet ska rösta om utskottets förslag vid mötet i
Strasbourg 26-29 september.
Nordeuropeisk valutaunion?
LO-tidningen [2 september] rapporterar att Hans- Olaf Henkel,
före detta ordförande för Tysklands näringslivs- förbund, i
debattartikel förespråkar att Finland, Holland, Tyskland och
Öster- rike lämnar EMU och skapar en ny nordeuropeisk
valutaunion, dit även icke-euroländer med liknande ekonomier kan
ansluta sig.
Spanien stoppar rumänska arbetare
Spanien har fått EU-kommissionens godkännande att hindra
rumänska medborgare från att söka arbete i landet på grund av
den svåra ekono- miska krisen och höga arbetslösheten. Spanien
har en arbetslöshet på runt 21 procent – mer än dubbelt så
mycket som genomsnittet i unionen – och arbetskraftsinvandringen
från Rumänien har under de senaste åren varit omfattande.
EU-kommissionens godkännande sträcker sig till den 1 januari
2013, då Spanien återigen måste öppna sina gränser. Undantaget
från den fria rörligheten för arbetskraft kunde beviljas
eftersom Rumänien bara varit medlem i EU sedan 2007. Äldre
medlemsländer har möjlighet att
ansöka om restriktioner gentemot nyare upp till sju år efter
deras inträde i unionen.
V lägger EU-utträdet i malpåse
Vänsterpartiet lägger kravet på utträde ur EU i malpåse.
Första helgen i september samlades V-ombud från hela landet i
Göteborg för en tvådagars konferens om en ny EU-politik. Konfe-
rensen ska tjäna som startskott för debatten om förändringen av
parti- programmet som ska beslutas av kongressen i januari.
Enligt programutkastet ska V inte längre aktivt propagera för
att Sverige ska lämna EU, men parollen överges inte helt. Om
försöken ”att vrida utveck- lingen åt vänster” i unionen
misslyckas kan det bli aktuellt att ”aktivt lyfta
kravet på utträde” igen, heter det.
Nytt eurostöd kräver lagändring
I eurokrisens spår krävs en ändring i lagen om Sveriges
EU-anslutning. Europeiska rådet har beslutat att den europeiska
stabilitetsmekanismen, ESM, ska ersätta den europeiska
finansiella stabiliseringsmekanismen, EFSM, och den europeiska
finansiella stabiliseringsfaciliteten, EFSF. Reger- ingen har
tagit fram ett lagförslag med den ändringen, ESM ska kunna ge
stöd [på hårda villkor och till hög ränta] till euroländer efter
juni 2013.
Sverige utökas med tolv sjömil
Sverige ska växa till havs. Regeringen har bestämt att
inrätta en zon utanför territorialgränsen, där Sverige får
jurisdiktion inom bland annat tull, invandring och skydd av
historiska fynd. En FN-konvention ger stater möjlighet att
inrätta en sådan angräns- ande zon.
Territorialgränsen går tolv sjömil utanför kusten. Den
angränsande zonen ska sträcka sig högst 24 sjömil ut. En
utredning ska ta fram förslag till den
nya zonen och också se över gränserna till havs.
Utredningen ska vara klar den 31 december 2013.
Kommer euron att kollapsa?
I en artikel i polska tidningen Gazeta Wyborcza [29 augusti]
varnar Polens finansminister Jacek Rostowski för en förestående
”kollaps” av euron. Om inte Tyskland vill rädda euron till
”vilket pris som helst” borde EU förbereda en styckning av den
gemensamma valutan, anser han.
Rostowski, som under innevarande halvår är ordförande i EU:s
Ekofinråd, anklagar länderna i norra EU för ”bristande
solidaritet” och länderna i
söder för oansvarig finanspolitik. Polen tänker inte gå med i
valutaunionen innan den klarar en ”jordbävning”, förklarar han.
Obligatorisk nödbroms på tunga fordon
När EU skärper säkerhetskraven på tunga fordon föreslås
obligatorisk nödbroms och andra tekniska system. Notan får de
som köper lastbilar och bussar stå för.
– Det handlar om betydande belopp, säger Urban Wass som ansvarar
för säkerheten på AB Volvo.
Exakt hur reglerna ska se ut väntas vara klart vid årsskiftet
och kraven ska gälla nya fordon från november 2013 och för hela
fordonsparken två år senare.
Registerkoll ska hindrapedofiler
Den som döms för sexbrott mot barn får svårare att dölja
detta när personen söker jobb i ett annat EU-land. Det blir
effekten av de EU-regler som Sverige ska införa nästa år.
Riksdagen gav redan 2008 klartecken till EU:s rambeslut som ska
underlätta utbytet av information ur kriminal- registren och ge
länderna information om fällande domar mot egna med- borgare i
ett annat EU-land. Dessutom ska brott som har begåtts i andra
EU- länder finnas med på de utdrag ur brottsregister som krävs
för att få arbeta med barn.
Regelråd ska förklara effekter
Över hälften av svenska företags administrativa kostnader
beror på lagstiftning på EU-nivå. Att granska konsekvenserna för
svenska företag av förslag från EU blir därför en av uppgifterna
för Regelrådet, när reger- ingen förtydligar och utvecklar dess
uppdrag.
Regelrådet är en statlig kommitté fristående till regeringen och
förvaltningsmyndigheterna som gran- skar effekterna av förslag
och regel- förändringar, i syfte att förenkla för företagen.
Regeringen har tidigare förlängt rådets uppdrag till utgången av
2014.
