15 september 2011 - 
Brott att tillämpa svensk grundlag
I våras drev en minoritet i riksdagen igenom att implementeringen av EU:s kontroversiella och integritetskränkande datalagringsdirektiv ska skjutas upp i ett år.
Beslutet skedde på initiativ av Miljö- partiet och Vänsterpartiet och fick stöd av Sverigedemokraterna. De använde sig av regler i grundlagen som säger att ett förslag som rör mänskliga rättigheter ska vila i ett år om fler än en sjättedel av de röstande riksdagsledamöterna vill det.
Justitieutskottet kan ta upp frågan nästa gång i mars 2012. Datalagringsdirektivet innebär att telefon- och internetoperatörer ska spara information om telefonsamtal, sms, e-post och internettrafik.
Myndigheterna ska kunna använda uppgifterna för att utreda grova brott och för att kartlägga varifrån, när och med vem misstänkta har haft kontakter. Sverige skulle ha lagstiftat om de delar av direktivet som gäller telefoni senast i september 2007. Delarna som gäller Internet skulle vara genomförda i mars 2009.
Eftersom Sverige inte infört direktiv inom den tid som EU kräver stämdes reger- ingen inför EU-domstolen av EU- kommissionen i Bryssel.
Regeringen försökte försvara sig inför domstolen med att dagens svenska regler om teleövervakning kan användas för att tillgodose polisens behov. Men EU-domstolen i Luxemburg gick på EU-kommissionens linje. I februari 2010 fälldes Sverige i EU-domstolen för att inte ha infört datalagringsdirektivet. Konsekvensen är att EU-kommissionen kräver straffavgifter.
Det innebär att avgiften stiger med 9.600 euro om dagen och att kravet efter en senare dom i EU-domstolen kan öka till 41.000 euro per dag. I dagsläget är kravet uppe i drygt 50 miljoner kronor.
Brottet består i att riksdagen har följt de demokratiska spelreglerna och tillämpat svensk grundlag.
Gösta Torstensson
Grekisk skilsmässa från EMU
Under rubriken ”En stor fet grekisk skilsmässa” förutspår Cecilia Skingsley, chef för ränte- och valutaanalys på Swedbank, i en kolumn i SvD Närings- liv [14 september] att ”Grekland och eventuellt ytterligare länder går skilda vägar med den ekonomiska och monetära unionen”.
Skilsmässan skulle medföra att ”Grek- land återskapar en egen valuta, en ”ny-drachma”, som inledningsvis har kursen 1:1 mot euron och därefter flyer, det vill säga att den grekiska central- banken inte kommer att försvara den. Den kommer att falla kraftigt, kanske halveras i värde, men så småningom stabiliseras. För de grekiska hushållen blir konsekvensen tyvärr en förmögenhetsförlust mätt i utländsk valuta.” […] Men Grekland vinner då en möjlighet att börja om med en konkurrenskraftigare tillväxtmodell och lägre skuldkvot. ”
”Förstå mig rätt”, fortsätter Cecilia Skingsley, ”det råder ingen tvekan om att en sådan här skilsmässa kommer att bli rörig och tragisk. Men jag tror
också att den hittillsvarande strategin håller på att få allt fler förlorare ju längre den pågår. Ungefär som ett dåligt äktenskap där rådgivningen gått bet och parterna är utmattade.”
Några veckor tidigare varnade Polens finansminister Jacek Rostowski i Gazeta Wyborcza [29 augusti] för en förestående ”kollaps” av euron. Om inte Tyskland vill rädda euron till ”vilket pris som helst” borde EU förbereda en styckning av den gemensamma valutan, anser han.
Rostowski, som under innevarande halvår är ordförande i EU:s Ekofinråd, förklarar att Polen inte tänker gå med i valutaunionen innan den klarar en ”jordbävning”.
Gösta Torstensson
Sverige säger nej till EU-budget
När EU:s förhandlingar om nästa långtidsbudget inleddes sade åtta medlemsländer, däribland Sverige, nej till EU-kommissionens förslag. Kommissionen vill höja budgeten med sju procent åren 2014-2020, men förutom Sverige är bland andra Tyskland och Frankrike emot.
– Vi tycker att kommissionens förslag är alldeles för högt, sade EU-minister Birgitta Ohlsson.
Kraftiga subventioner av fiskenäringen
Enligt en rapport från organisationen Oceana fick EU:s fiskerisektor 3,3 miljarder euro i subventioner år 2009. Det är tre gånger mer än vad EU normalt uppger, men Oceana har också räknat in det stöd som varje medlemsland betalar ut.
I 13 EU-länder överstiger subventionerna till fiskenäringen värdet av fångsterna. Svenska fiskare fick nästan exakt lika mycket i EU-stöd som det samman- lagda värdet av fångsterna.
Oceana menar att stödet till den europeiska fiskenäringen underhåller den massiva överkapaciteten hos fiskeflottorna. EU:s fiskeflottor beräknas vara två eller tre gånger större än vad som är en hållbar gräns för fisket.
EU stramar upp Schengen
Inom kort lägger EU-kommissionären Cecilia Malmström ett lagförslag med skärpta regler för när Schengenländer får återinföra gränskontroller. Frågan ställde på sin spets i våras när Dan- marks gränskontroller mot Sverige och Tyskland utlöste protester.
– Ambitionen är att lägga ett förslag som ska ”europeisera” Schengen, just för att undvika att medlemsstater lättvindligt inför gränskontroller på egen hand, säger Malmström.
Skärpt bevakning av högerextrema
Den norska säkerhetspolisen [PST] intensifierar övervakningen av höger- extremister på internet. PST drog tidigare i år slutsatsen att de höger- extrema miljöerna i Norge inte utgjorde något hot. Nu anser dock PST att högerextremas aktivitet på nätet utgör en ny utmaning. Samtidigt granskar EU:s polisorganisation Europol Breivik och terrorangreppen den 22 juli.
EU anser att Öland inte är en ö Öland är fastland, menar EU-kommissionen och hänvisar till Ölandsbron. På grund av bron har Öland de senaste åren missat mellan 25 och 50 miljoner kronor i EU-bidrag, uppger Dagens Nyheter.
EU:s definition av ö är ett landområde omgivet av vatten. Men finns det en bro eller tunnel till ön räknas den enligt EU-byråkratin som fastland.
Växande EU-motstånd på Island I juni inledde Island
medlemskapsförhandlingar med EU. Men bråk kring de så kallade Icesavevavtalen och det växande EU-motståndet kan stoppa planerna på medlemskap. En opinions- undersökning av Capacent Gallup, som publicerades den 11 augusti, visar att 64,5 procent av islänningarna är emot EU-medlemskap och 35,5 procent för.
Miljösmarta kostråd stoppas av EU
Svenska folket kommer inte att få några miljösmarta kostråd från Livsmedelsverket. Efter flera års arbete med att ta fram råden skrotas nu hela projektet. Orsak: Råden anses utgöra ett handelshinder inom EU.
EU-byråkraterna vänder sig främst mot rekommendationen att konsumera närproducerad mat. Till slut blev råden så urvattnade att regeringen nu beslutat att lägga ned alltihop, uppger Sveriges Radios Ekot.
Sverige näst sämst i EU-klassen
Kommuner och landsting kräver sällan kollektivavtal vid upphandlingar – och i den mån det ställer några krav följer de ändå inte upp att de efterlevs. Kommunalarbetaren gjorde i våras en genomgång av lagen om valfrihet, som öppnar för privata bolag i vård och omsorg. Den visar att fyra av tio privata företag i hemtjänsten saknar kollektiv- avtal.
Konkurrensverket, som har till uppgift att bevaka efterlevnaden av EU:s upphandlingsdirektiv, har skrämt upp kommuner och landsting så till den milda grad att Sverige är sämst i EU på att tillåta social hänsyn vid upphandlingar, tillsammans med Storbritannien. Det visar professor Niklas Bruun och forskningsredaktören Kerstin Ahlberg i en rapport.
Osborne: Nytt EU-fördrag 2013?
Brittiska The Times skriver [14 septem-ber] att förhandlingar om ett nytt EU- fördrag kan komma att inledas om två år. Enligt tidningen ska Storbritanniens finansminister Osborne sagt till regeringskollegor att fördrags- förhandlingar kan komma att inledas om två år, efter att eurozonen återhämtat sig från krisen. Ändringarna skulle bland annat ge euroländerna större möjligheter till ett fördjupat samarbete.
EU förstärker sina gränser
EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex förstärks efter ett beslut i EU-parlamentet. Nu kommer Frontex att kunna både hyra och köpa sin egen utrustning.
Det blir en stor skillnad för gränsbevakningsbyrån som inrättades 2005. I dag har Frontex inga egna gränsvakter eller utrustning – allt samlas ihop från villiga medlemsländer. Nu blir det alltså möjligt för Frontex att både hyra och köpa in utrustning som båtar, helikoptrar eller plan.
Frontex ska också stärka sitt arbete med mänskliga rättigheter genom att ett speciellt ombud för grundläggande fri- och rättigheter utses.
Slovakisk regeringskris hotar euron
Slovakien kan bli den tuva hela eurosamarbetet faller på. Nyligen misslyckades fyrpartikoalitionen som regerar landet att komma överens om när man ska rösta om reformerna av eurozonens lånefond EFSF, som euroländerna tog beslut om den 21 juli i år. Det liberala partiet Frihet och Solidaritet [SaS] vill på inga villkor godkänna förändringarna av EFSF som det kallar ”en väg mot socialism”, skriver tidningen The Slovak Spectator. Om förhandlingarna inte lyckas finns det en risk att regeringen faller, säger finansminister Ivan Miklos.
