01 april 2012 - 

 

Allt större fonder för krisbekämpning

Tyskland säger, efter mycket om och men, ja till att eurozonens två räddningsfonder EFSF och ESM kan existera parallellt. Det betyder att den så kallade brandväggen höjs från 500 miljarder euro till minst 750 miljarder euro – motsvarande omkring en biljon sjuhundrafemtio miljarder svenska kronor.

Enligt det tyska förslaget skulle redan beviljade stödpaket till Grekland, Irland och Portugal kunna tillfogas den lånekapacitet på 500 miljarder euro som den permanenta stödfonden ESM ska få.

Röster höjs för att det inte räcker. OECD, de rika ländernas ekonomiska samarbetsorganisation drar i sin årliga granskning av eurozonen slutsatsen att krisfonden måste omfatta åtminstone 1.000 miljarder euro, nio biljoner svenska kronor.

Riksdagen kommer snart att ta ställning till frågan om EU:s fördrag ska ändras för att göra det möjligt för euroländerna att – i efterhand – inrätta ESM.

ESM har inte debatterats särskilt mycket i Sverige trots att det kommer att få stor påverkan på unionens och eurons framtid. Även om vi som står fria från euron inte omfattas av ESM så påverk-as vi starkt av EU:s hantering av eurokrisen. [Om Sverige hade varit ett euroland skulle vi behöva skjuta till omkring 200 miljarder kronor. Och den summan kan senare stiga.]

När beslut om utbetalningar från ESM ska tas saknas vetorätt. Istället tas besluten med 85 procent av rösterna som tilldelas efter kapitalinsats. Röststyrkan avgörs alltså av ländernas ekonomiska styrka. Det innebär att Tyskland och Frankrike har vetorätt, men inte mindre länder. I EU är alla lika, men några är mer lika än andra. Mindre länder kan röstas ner även om de anser att villkoren för utbetalningarna är orimliga. Men de kan inte neka att skjuta till mer kapital.

ESM ska inte bara kunna ge lån till krisande länder utan även kunna rekapitalisera krisande banker. Fonden kan därmed kräva in skattepengar för att stödja de banker som genom sin spekulation och sina förluster har varit med och skapat krisen.

Så förstärks eurokrisens gyllene regel om att bankerna kan vältra över riskerna och förlusterna på skattebetalarna. Förlusterna kan bli betydande, de ingående staterna kan inte säga nej och skattebetalarna betalar notan.

Jan-Erik Gustafsson

 

 

Medborgarinitiativ är skendemokrati

Med Lissabonfördraget, som trädde i kraft i december 2009, infördes vad som kallas EU:s medborgarinitiativ som ett sätt att möta kritiken mot det politiska toppstyret inom unionen.

En miljon namnteckningar insamlades i minst sju medlemsländer kan uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett förslag som enligt dessa medborgare krävs för att genomföra fördragen. Men något krav på att kommissionen ska svara eller lägga fram något förslag finns inte.

Den 1 april 2012 har valts som öppningsdag och vanligt presenterades förslaget med pompösa uttalanden.

– Det här är en fråga om en ny form av demokrati, sade EU-parlamentets talman Martin Schulz.

 - Vi hoppas att det här ska göra EU mer demokratiskt, sade EU-ordförandelandet Danmarks Europaminister Nicolai Wammen.

Men för att en namninsamling ska räknas måste den uppfylla de fastställda reglerna och vara godkänd. EU-kommissionen har starta en webbsajt med alla krav.

– Det här är ingen universallösning för att lösa de demokratiska bristerna i EU. Men det här kan komplettera de demokratiska institutionerna och förbättra dialogen mellan politikerna och medborgarna, hoppades Nicolai Wammen.

Det återstår att se. De över en miljon namnunderskrifter som samlats in för att stoppa EU-parlamentets bisarra flyttcirkus mellan Bryssel och Strasbourg har till exempel inte lett till någonting.

Gösta Torstensson
 

 

Tallinn röstade ja till gratis kollektivtrafik

75,5 procent av Tallinnborna röstade ja till att införa gratis kollektivtrafik för stadens invånare, rapporterar estniska tv-bolaget ERR.

Från och med den 1 januari 2013 blir därmed lokalbefolkningens resor på stadens bussar och spårvagnar skattefinansierade. Åtgärden beräknas kosta 20 miljoner euro årligen, enligt ERR.

Utländska turister och estländare som bor utanför huvudstaden ska dock även i fortsättningen behöva betala en biljettavgift.

 

Samkönade par fick nej i Slovenien

Invånarna i Slovenien sade i en folkomröstning nej till en lag som skulle homosexuella par utökade rättigheter, bland annat rätten att adoptera partners barn.

Lagen, som också reglerade arv och egendom, antogs av det tidigare parlamentet, men konservativ grupp, stödd av katolska kyrkan, tvingade genom en namninsamling fram en bindande folkomröstning. När nästan alla röster räknats hade 55 procent sagt nej och 45 procent ja.

 

Hudfärg grund för id-kontroll i Tyskland

Polis vid den tyska järnvägen har rätt att utföra godtyckliga identitetskontroller på passagerare de misstänker har tagit sig in i landet illegalt, baserat på deras utseende och hudfärg, fastslog en domstol i staden Koblenz i västra Tyskland den 27 mars.

En passagerare som blivit ombedd att visa sina identitetshandlingar av två poliser, som uppgav hudfärg som en anledning till kontrollen, anmälde detta till myndigheterna. Domstolen slog dock fast att poliserna agerande var laglig.

 

Irländare folkomröstar om Merkozypakten

Irland kommer att hålla folkomröstning om euroländernas finanspakt, Merkozypakten, torsdagen den 31 maj, enligt landets premiärminister Eamon Gilmore.

Enligt en färsk opinionsmätning uppges 49 procent av irländarna stödja pakten, medan 33 procent uppger att det är motståndare.

 

EU-domstolen avgör flygtvist

Nu ska EU-domstolen avgöra vilka rättigheter passagerare har när deras flyg blir inställt.

I grunde ligger en tvist mellan Ryanair och ett par, som företräds av Konsumentombudsmannen [KO]. De vill ha ersättning för utlägg i samband med ett inställt flyg i maj 2006.

Högsta domstolen beslutade i början av mars att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen, en process som kan flera år. Tidigare fick KO rätt i tingsrätten men förlorade i hovrätten.

 

Sverige vill ha mer betalt från Irland

Sverige kräver mer betalt än euroländerna och Storbritannien för att låna ut pengar till krislandet Irland.

Euroländerna beslutade nyligen att inte göra påslag utöver den internationella räntekostnaden på sitt lån till Irland för att underlätta för landet att komma på fötter igen. Och Storbritannien följde efter.

Men när Sverige nu förhandlat fram villkoren för sitt lån på 600 miljoner euro till Irland har regeringen krävt ett påslag på en procent utöver upplåningskostanden. Finansminister Anders Borg [m] hänvisar till kreditrisken och till budgetlagen.

 

Socialdemokrat kräver omförhandling av europakten

Den favorittippade franske presidentkandidaten socialdemokraten François Hollande lovar att omförhandla EU:s så kallade finanspakt, Merkozypakten, om han vinner valet.

Den franske socialdemokratiske presidentkandidaten François Hollande, som leder i opinionsmätningarna, har lovat att omförhandla finanspakten om han vinner valet i april-maj. Han får stöd från socialdemokraterna i EU-parlamentet.

– Vi stödjer François Hollande i hans avsikter att omförhandla pakten, säger Hannes Swoboda, ordförande för den socialdemokratiska partigruppen i EU-parlamentet.

 

Privatiserad polis i Storbritannien

För några månader sedan vann G4S – världen största säkerhetskoncern – en upphandling om att bygga och driva Storbritanniens första privata polisstation i grevskapet Lincolnshire. Ett kontrakt värt 200 miljoner pund över tio år.

Poliserna kommer även fortsättningsvis att vara anställda av polismyndigheten, men över 500 G4S-anställda ska sköta allt från bemanning av arrestlokaler till att utföra drogtester och utfärda vapenlicenser.

 

Energiminister kritisk till dansk EU-linje

Energiminister Anna-Karin Hatt [c] sågar Danmarks försök att tvinga alla EU-länder att minska energianvändningen. Danmark, som är EU:s nuvarande ordförandeland, vill tvinga alla 27 medlemsländer att dra ned på energiförbrukningen med 1,5 procent per år fram till 2020. Men den svenska regeringen anser att det ”hotar svensk industri”. Men Miljöpartiet anser tvärtom att energiministerns motstånd riskerar att ”slå ut svenskt näringsliv” eftersom förutsättningarna i den globala konkurrensen försämras.

 

Sarkozy hotar lämna Schengen

Den franske presidenten Nicolas Sarkozy kräver att EU ska göra mer för att hålla illegala migranter utanför unionen.

På ett kampanjmöte inför det franska presidentvalet hotade Nicolas Sarkozy att ställa Frankrike utanför Schengensamarbetet om inte EU:s yttre gränser stärks. Det är framför allt Italien och Grekland som Sarkozy menar inte klarar att bevaka sina gränser.

 – Om det inte blir några seriösa framsteg inom de kommande 12 månaderna kommer Frankrike att skjuta upp sin medverkan i Schengen-samarbetet, sade Nicolas Sarkozy enligt den franska tidningen Le Figaro.