15 april 2012 - 

Carl Bildt försvarar vapenexporten

Utrikesminister Carl Bildt [m] vill att Sverige fortsätter exporterar vapen till Saudiarabien. Ett demokratikriterium skulle skada svensk försvarsindustri, säger Bildt i en intervju med Dagens Industri [5 april]. Därmed går han emot Folkpartiet och Kristdemokraterna. Saudiarabien är en av världens mest brutala diktaturer. Landet bryter systematiskt mot mänskliga rättigheter. Kroppslig bestraffning i form av piskning och amputering. Dödsdöma avrättas offentligt med svärd. I UD:s egen rapport om Saudiarabien talas om dödsstraff för barn. Kvinnor får inte rösta, äga eller köra bil. Politiska partier och fackföreningar är förbjudna och demonstrationer är olagliga. Saudiarabien backade inte för att med våld slå ner demokratirörelsen i grannlandet Bahrain i fjol. Dessutom är Saudiarabien en fristad för gamla tyranner – hit flydde Tunisiens Ben Ali med det guld han roffat åt sig från sina undersåtar.

Till den saudiska diktaturen vill Carl Bildt exportera pansarvärnsrobotar. Enligt utrikesministern kan de bli nödvändigt för UD att rycka ut för att reparera handelsrelationerna till Saudiarabien efter den senaste tidens avslöjanden om svenska myndigheters skandalösa hjälp till diktaturen.

”Det handlar om svenska jobb”, säger Bildt i intervjun som därmed bekräftar sitt renommé som handelsresande i död med uppgift att beväpna världens kvarvarande diktaturer, typ kung Abdullahs Saudiarabien. Moderaterna

pratar fred och demokrati, men säljer krig och stöder diktaturer. Glöm inte att Carl Bildts partikollega, handelsminister Ewa Björling, försökte sälja övervakningssystem till Gaddafis Libyen och al-Assads Syrien.

Nu är det inte bara Sverige som kränger vapen till Saudiarabien inom EU. Enligt egen uppgift är EU världens viktigaste vapenexportör till Saudiarabien. Totalt exporterade EU-länder-na för 3.300 miljoner euro till Saudiarabien under 2010. Värst är Frankrike med en export på 2.187 miljoner euro, Italien 435 miljoner euro, Storbritannien 328 miljoner euro, Tyskland 152 miljoner euro och med Sverige på femte plats med 83 miljoner euro.

Gösta Torstensson

 

Omfattande nedskärningar i Spanien

För att få ned landets stora underskott har den spanska regeringen ett ”sparprogram” i sin nya statsbudget värt motsvarande 240 miljarder kronor. Med besparingarna hoppas den nya spanska regeringen att budgetunderskottet ska minska från fjolårets 8,5 procent till 5,3 procent under 2012, skriver den spanska tidningen El País.

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy sade att det var ”svårt” att inte inkludera en höjning av momsen i den nya åtstramningsbudgeten, och att alternativet till budgetnedskärningar är ”mycket värre”.

Premiärministern sade att regeringen ”vet vad som måste göras”, och beskrev utmaningen som landet står inför som ”gigantisk”.

De beslutade åtgärderna kommer inte ha någon effekt på kort sikt, enligt Mariano Rajoy. Effekterna kommer först att visa sig på medellång sikt.

Den 27 april ska det spanska parlamentet rösta om budgetförslaget. Spaniens statsskuld kommer i år att stiga till den högsta nivån sedan 1990 – till 80 procent jämfört med fjolårets 69 procent – när landet går in i recession. Det skriver den spanska regeringen i sin budget som presenterades den 3 april.

Samtidigt visade nya arbetslöshetssiffror att arbetslösheten i landet steg med ytterligare 0,8 procent i mars. Under första kvartalet var andelen arbetslösa i Spanien 22,9 procent, högst i EU, och framöver väntas arbetslösheten stiga ytterligare.

I EU är huvudmålet för den ekonomiska politiken låg inflation och balanserad budget. Arbetslösheten är bara en restpost; den får bli vad den blir.

Gösta Torstensson

 

ECB kräver lönesänkningar

Europeiska centralbanken, ECB, lämnar styrräntan oförändrad på 1,00 procent. ECB konstaterar att senaste tidens ekonomiska statistik har varit blandad, men inte så svag att det skulle motivera en räntesänkning. Inflationen, som är den parameter som styr den europeiska centralbankens räntepolitik, kommer troligen att ligga över 2 procent under resten av 2012, men pristrycket väntas vara begränsat på grund av ”måttlig tillväxt” och ”låga inflationsförväntningar”.

ECB-chefen Mario Draghi upprepade att euroländerna måste uppfylla sina åtaganden under EU:s så kallade stabilitetspakt. Länder som förlorat konkurrenskraft måste anpassa lönerna, menade ECB-chefen.

– Lösningen på obalanserna inom eurozonen är inte att sänka tillväxten i de bästa länderna utan att höja konkurrenskraften i de sämre länderna, sade Mario Draghi.

 

Invandring till EU behövs när fler blir äldre

EU behöver invandring för att klara den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och för att öka sin globala konkurrenskraft. Det betonar riksdagen i sitt utlåtande över EU-kommissionens meddelande Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare.

 

Det går bakåt för Euroland

Världen runt publiceras inköpschefsindex varje månad som en snabb och enhetligt konjunkturindikator. 50 i inköpschefsindex är skiljelinjen mellan uppgång och nedgång i konjunkturen. I Euroland är inköpschefsindex för mars klart under 50. Inköpschefsindex för industrin sjönk till 47,7 i mars, jämfört med 49,9 månaden före. Delindex för nya order sjönk, liksom delindex för produktion.

Inköpschefsindex i Frankrike sjönk till 46,7 vilket är den lägsta nivån på 33 månader. I Tyskland sjönk index under 50 efter att ha legat strax över de senaste månaderna.

I Spanien sjönk index till 44,5, vilket är elfte månaden i rad under 50-strecket. Italien har legat under 50 under de senaste två månaderna.
Vad dessa siffror visar att konjunkturen i Euroland backar. Och kan ses som ytterligare ett tecken på eurokapitalsmens inre sönderfall.

 

Riksdagen gör tummen ner för EU-förslag

Riksdagen anser att EU-kommissionen går för långt när det gäller skyddet av personuppgifter i EU:s polissamarbete. Enligt förslaget till direktiv omfattas inte enbart det utbyte av uppgifter som sker när brottbekämpande myndigheter samarbetar – reglerna ska även gälla för den nationella behandlingen av personuppgifter. Riksdagen ser inga skäl till att utvidga reglerna på detta sätt.

 

Miljardlån till Portugal från IMF

Den internationella valutafonden, IMF, godkände den 4 april en utbetalning på 5,2 miljarder euro i stödpaketet för Portugal. Det rapporterar Bloomberg News.

Utbetalningen sker efter att IMF:s genomgång visat att Portugal följt villkoren i stödpaketet. Som vanligt handlar IMF:s krav om åtstramningar, nedskärningar och privatiseringar.

 

Fängelse för kemikaliebrott

Den som av oaktsamhet eller med uppsåt bryter mot EU-reglerna om kemikalier vad gäller växtskyddsmedel, ozonnedbrytande ämnen och långlivade organiska föreningar, ska kunna få upp till två års fängelse. Det har riksdagen beslutat.

 

Apoteksombud kvar i glesbygden

Statliga Apoteket AB kommer även i fortsättningen att finnas kvar i gles-bygden, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Skyldigheten att ha apoteksombud på mindre orter går ut den 1 juli i år, men riksdagens socialutskott föreslår att ombuden ska finnas kvar i ytterligare tre år. Regeringen har givit ett positivt besked, enligt socialutskottets ordförande.

Riksdagen tar upp utskottets betänkande den 18 april och socialminister Göran Hägglund vill inte uttala sig.
 

Bankchef efterlyser finanspolitisk samordning

Euroområdet har mycket kvar att göra när det gäller att ta itu med orsakerna bakom skuldkrisen och regeringarna måste trappa upp sin finanspolitiska samordning på grund av ”svag tillväxt”.

Det skriver ECB-rådsledamoten Yves Mersch i årsrapporten från Luxemburgs centralbank, som han är chef för, rapporterar Bloomberg News [2 april]. Enligt Yves Mersch börjar de åtgärder som eurozonens myndigheter och medlemmar vidtagit visa resultat, ”även om det är en lång väg kvar”.
 

Moderaterna på tvären i EU-parlamentet

Verksamheten i EU-parlamentet är mycket fokuserad på de sju partigrupperna som de flesta av 186 partierna är indelade i.

Svenska partier är ”dåliga” på att vara lojala mot sina partigrupper. Piratpartiet, som med sina två ledamöter ingår i den gröna partigruppen, sticker ut och är det mest lojala partiet och röstar med sin partigrupp till 99 procent.

Minst lojala är Moderaterna som går emot sin partigrupp EPP i 18 procent av omröstningarna. Moderaterna ligger på plats 155 av de 173 partier som är representerade i partigrupperna.

 

Svenskar flyr eurokrisen

Allt fler utlandssvenskar flyttar hem och en av orsakerna stavas eurokrisen. Färska siffror som SCB tagit fram visar att 429 svenskar återvände från Grekland under 2011, vilket var en rejäl ökning jämfört med tidigare då runt 200 svenskar återvänt per år.

Det är inte bara Grekland allt fler svenskar flyttar hem ifrån. Från 2006 till 2011 har återflyttningen ökat från drygt 15.000 till över 20.000 per år.

– Trots allt har den svenska konjunkturen gått lite bättre än andra nu och det är väldigt mycket arbetsmarknaden som styr migrationen, säger Martin Klinthäll, forskare på Remeso, en institution vid Linköpings universitet inriktad på migration, etnicitet och samhälle, till Svenska Dagbladet [2 april].