01  februari 2012 - 

 

Kroatien röstade ja till EU

Söndagen den 22 januari röstade Kroatien om medlemskap i EU. 66 procent röstade ja och 33 procent var emot. Valdeltagandet var lågt, endast 44procent av kroaterna gick till valurnorna. I stort sett hela det politiska etablissemanget är för EU-medlemskapet. Men entusiasmen är mindre än när medlemsförhandlingarna inleddes för sex år sedan.

Under förra året var nej-sidan i majoritet i opinionsmätningarna, men ett besök av påven i Rom, som talade sig varm över det djupt katolska Kroatiens plats i EU, hjälpte dock strax ja-sidans siffror att klättra tillbaka uppåt.

– Det här är en vändpunkt i vår historia, sade Kroatiens premiärminister Zoran Milanovic, när folkomröstnings- resultatet var klart.
/
Tysklands och Frankrikes dominans i EU, inte minst nu i kristider, har varit ett av nej-sidans argument. Kroatien bröt sig ur Jugoslavien och blev självständigt under 1990-talets Balkankrig. Nu fruktar en del att Kroatien, med 4,4 miljoner invånare och en landyta som motsvarar drygt halva Svealand, får svårt att göra sin röst hörd i Bryssel.

– Vi gick inte i krig för vår nationella identitet bara för att sedan sälja den till kapitalister, sade Zeljko Sacic till nyhetsbyrån AP.

Den 1 juli 2013 blir Kroatien unionens 28 medlem, förutsatt att EU:s nuvarande 27 medlemsländer godkänner medlemskapet i sina nationella parlament. ”Söndagens folkomröstning i Kroatien resulterade i ett starkt ja till landets EU- medlemskap”, skriver EU- propagandisten Annika Ström Melin på Dagens Nyheters ledarsida. Det är inte sant.

Med hänsyn taget till alla röstberättigade var det bara 29 procent av kroaterna som röstade ja till EU. Valdeltagandet var som sagt bara 44 procent, vilket är lägre än i något annat land där frågan om EU-medlemskap avgjorts i en folkomröstning.

Det är en bräcklig grund, inte ”stark” som Annika Ström Melin försöker förleda oss att tro. I vanlig ordning hänger sig Dagens Nyheters ledarredaktion åt att sprida osanningar. Inte minst när det gäller EU.
Gösta Torstensson
 

SD är falska EU- motståndare

Sverigedemokraterna försöker lansera sig som ett EU-motståndarparti. Det är falskt. SD är enligt egen uppgift mot medlemskapet i EU men bejakar det EES-avtal som Sverige hade något år innan EU-medlemskapet. ”Sverige- demokraterna vill verka för att Sverige ska omförhandla medlemskapet men behålla ett samarbete inom ramen för EES”, skriver organisationen på sin hemsida.

EES-avtalet är lydstatsavtal som innebär att de länder som ingått det [Norge, Island och Liechtenstein] förbinder sig att tillämpa alla EU-beslut som rör den inre marknaden [dvs. fri rörlighet för kapital, tjänster, varor och personer]. Till exempel är den fackföreningsfientliga Lavaldomen lika bindande för Norge som för Sverige och de andra EU-länderna.

SD:s huvudargument mot medlemskapet i EU är att organisationen ”vill verka för att makten återförs från Bryssel till svenska folket”. Men EES-avtalet får precis motsatt effekt [även om det är mindre omfattande än medlemskapsavtalet]. Med ett EES-avtal tvingas Sverige följa EU-beslut oavsett vad folket och deras valda ombud i riksdagen har för åsikt.

SD är och förblir en xenofobisk och islamofobisk förening med en grumlig demokratiuppfattning, som högerpopulistiskt försöker snylta på det folkliga och genuina EU-motståndet.

Gösta Torstensson
 

Sjöstedt vill ha ett socialt protokoll

Vänsterpartiets nye ledare Jonas Sjöstedt var offensiv under årets första partiledardebatt. Han bjöd in de rödgröna till ett fördjupat samarbete när det gäller miljöpolitiken, arbets- marknadspolitiken samt i kampen mot riskkapitalister inom skolan och äldrevården.
För att undvika ”ett hänsynslöst utnyttjande av bland andra öst- européer” måste ett socialt protokoll fogas till den fördragsändring som riksdagen nästa månad ska ta ställning till, menade Sjöstedt.
 

Vilken tur att EU finns?

Sverige har fram till för ett halvår sedan varit fritt från parasiten dvärgbandsmask. Vid en rutinkontroll hittades masken, detta trots att vi under flera år haft avmaskningskrav och gränsskydd. Då dvärgbandsmasken nu finns i vårt land har vi inga som helst [legala] möjligheter att fortsätta ställa krav på att hundar från andra EU-länder ska avmaskas. EU-regler gör att vi inte längre [utan civil olydnad] kan välja att ha kvar det svenska kravet på avmaskning. Vilken tur att EU finns! Eller hur, landsbygdsminister Eskil Erlandsson?
 

Euron föll till låg nivå mot yenen

Euron föll i början av januari till den lägsta nivån mot den japanska yenen sedan slutet av 2000. Nedgången följer på förra årets kursfall mot yenen på 8 procent för EU-valutan, pressad av drygt två års skuldkris.
I fokus står nu främst Italien, eurozonen tredje största ekonomi. Under 2012 måste den italienska staten låna cirka 450 miljarder euro för att täcka under- skott och lån som löper ut.
 

EU stödjer läkemedelsindustrin

Bakterier som är antibiotikaresistenta blir allt vanligare men forskningen i ämnet är eftersatt och har länge haft låg prioritet. Nu ska EU och den europeiska läkemedelsindustrin satsa på att hitta sätt att bekämpa resistenta bakterier.
Den nya modellen som EU nu håller på att ta fram innehåller förslag på att de som arbetar med att ta fram ny antibiotika kan få finansiering i början av processen, för att sedan få ökade anslag när forskningen går framåt. Slutligen skulle en slutsumma kunna betalas ut när ett nytt antibiotikum har tagits fram. Modellen skulle innebära att det finns ett ekonomiskt intresse hos läkemedelsföretag och andra finansiärer.
 

Farligt el-skrot ska stanna inom EU

Företag ska inte längre kunna transportera hälsofarligt och olagligt elektroniskt avfall till länder utanför EU. Exportörerna påstår ofta att elvarorna exporteras för reparation eller hävdar
att produkterna är användbara. Men bevisbördan flyttas nu från tullen till exportörerna som ska visa att så verkligen är fallet. Det är en del av en ny elproduktlagstiftning som EU- parlamentet har godkänt. Ministerrådet ska fatta det formella beslutet.
I lagen ingår också bestämmelser om hur medlemsländerna ska hantera sitt eget avfall. 2016 ska medlemsländerna samla in 65 procent av sitt elavfall.
 

Importförbud för olja från Iran

EU:s utrikesministrar beslutade den 23 januari att införa totalt importförbud för olja från Iran. Det från Bryssel uttalade syftet är att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen.
Sanktionerna innebär ett stopp för
import och transporter av iranska oljeprodukter. Men redan ingångna avtal tillåts löpa vidare till den 1 juli. Det ska göra det lättare för främst Grekland, som köper mycket olja från Iran, att hitta nya leverantörer.
EU fryser också alla tillgångar som Irans centralbank har i EU-länderna och stoppar handel med guld och andra dyrbara metaller med landet.
 

Litauen kan behöva IMF - stöd

Litauen kan behöva hjälp av Internationella valutafonden (IMF) för att klara sina statsfinanser, enligt DSEB - ekonomen Mikael Johansson.

Han tror inte att det behöver bli något större stödprogram, som till kris- länderna i eurozonen eller grannlandet Lettland.

”Ett tillfälligt speciallån från IMF skulle kunna lämpligt”, skriver Johansson i en rapport.

Litauens regering gav nyligen upp målet att införa euron i landet till 2014.
 

Budgetunderskottet växer i Grekland

Trots [eller på grund av] åtstramningar växte Greklands budgetunderskott med
0,8 procent till 21,6 miljarder euro 2011, visar färska siffror från reger- ingen i Aten. Lokala myndigheters budgetar och socialförsäkringarna ingår inte i denna beräkning. Grekland är inne på fjärde året av recession och befinner sig sedan 2009 i en djup skuldkris.
Lösningen är inte den av EU och IMF påbjudna åtstramningspolitiken, utan att Grekland frigör sig från EU:s valutaunion och återinför en nationell valuta- och penningpolitik.
 

Fler ska få tillgång till dataregister för viseringar

I en promemoria från justitiedepartementet föreslås att myndigheter i EU:s medlemsstater och EU-polisen Europol ska ges åtkomst till informationssystemetet för visering [VIS]. Därmed öppnas en möjlighet för brottsbekämpande myndigheter att i vissa fall kunna få tillgång till uppgifter i VIS, som är en för medlemsstaterna gemensam databas för viseringar vilken administreras av EU.
 

Krisen förvärras av Merkozypakten

Den finanspakt för euroländerna som Merkozy [Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy] med en dåres envishet försöker driva igenom innebär allt mer av precis det som hittills fungerat mycket dåligt.

 

”I stället för att hjälpa till och lösa krisande länders problem kommer den att entydigt förvärra dem, eftersom det inte ges något som helst utrymme för att öka efterfrågan i delar av unionen när den sjunker i andra delar av unionen.” Så skriver nationalekonomen Lars Pålsson Syll om Merkozypakten på Newsmill.