1 januari 2012 - 

Euron står inför en kollaps

EU:s valutaunion håller inte längre. Det spår Royal Bank of Scotlands chefsekonom Pär Magnusson. Ska man tro honom är det dags att börja fundera på vilka länder som är på gång att lämna valutaklubben frivilligt. Den hetaste kandidaten är Finland.

Eurosamarbetet kommer inte att hålla som vi känner det i dag. Antingen går man snabbt mot gemensam finanspolitik och därmed gemensam statsbildning eller så är det bara en fråga om när och hur EMU bryts upp, säger Pär Magnusson till SvD Näringsliv. Storbritannien största banker uppmanas av finansinspektionen att förbereda sig för en upplösning av EMU.

Hector Sants är den brittiska finansinspektionen FSA:s chef. Enligt Sky News har han bett stora finansiella institut i Storbritannien att förbereda sig på att en upplösning av EMU. Varningen från FSA gavs då Hector Sants träffade de högsta hönsen på Barclays, HSBC, Lloyds, RBS, Santander och Standard Chartered bakom lyckta dörrar.

De brittiska bankernas exponering mot eurozonen varierar dock kraftigt. Barclays är exponerade på miljardnivå medan Standard Chartered har liten direkt exponering mot kriszonen. Petter Eilif de Lange, chefekonom på norska SpareBank 1 SMN Markets, är övertygad om att eurosamarbetet kollapsar. Han ger det ett till max två år, enligt Affärsvärlden.

De Lange bedömer att det är runt 20 procents sannolikhet för en snar kollaps, troligtvis inom ett och ett halvt år. Kanske kan tyska centralbanken Bundesbank hålla eurosamarbetet levande i ytterligare ett till två år innan det spricker.

”För att euron ska överleva på lång sikt måste euroländerna genomföra en gemensam finanspolitik och inte minst lyckas samordna ländernas konjunkturcykler. Vi ser detta som en omöjlig uppgift ”, skriver de Lange i bankens senaste kvartalsrapport.

Gösta  Torstensson

 

Motståndet mot euron rekordstort

Stödet för euron har sjunkit som en sten de senaste två åren, i november 2009 låg ja- och nejsidan jämsides på cirka 48 procent var. Om det vore folkomröstning idag skulle 88 procent av svenskarna säga nej till euron.

Stödet för euron i Sverige är under tio procent och därmed på historisk bottennivå. Det motsatta gäller för euromotståndet som nu når nya rekordnivåer och stöds av nio av tio personer. Det visar en opinionsundersökning från Skop.

Enligt undersökningen säger alla befolkningsgrupper oavsett yrken, åldrar och politiska partisympatier ett kraftfullt nej till att ersätta den svenska kronan med euron.

Bland partisympatisörer finns det största motståndet mot euron inte oväntat hos vänsterpartister där 93 procent säger nej. Remarkabelt är att motståndet är minst bland Sverigedemokrater där 84 procent säger nej. Det är till och med mindre än bland folkpartister där 87 procent inte vill ha euron.

Ja-sidan leds numera av Sverige-demokraternas sympatisörer där 13 procent säger ja till euron jämfört med 9,7 procent för svenskarna i genomsnitt. Minst stöd för euron finns bland vänsterpartister där endast tre procent säger ja.

Motståndet har aldrig varit så kompakt som nu. Frågan är om euron blivit ett totalt omöjligt politiskt projekt i Sverige för all framtid. Det måste ske något dramatiskt för att svenskarna i framtiden skall säga ja till euron, säger Örjan Hultåker, analytiker på Skop, i ett pressmeddelande.

Gösta  Torstensson

 

Danmark tar över som EU-ordförande

Danmark avlöser Polen som ordförandeland i EU vid årsskiftet. En av de stora frågorna i EU-maskineriet just nu är förhandlingarna om

nästa långtidsbudget. Men den frågan riskerar att hamna i ett dödläge på grund av vårens presidentval i Frank-rike. Samma franska öde kan drabba fler frågor som danskarna vill driva. ”Ni är ett litet utanförland, du är ny. Vi lyssnar inte på dig.” Så försökte Frankrikes president Nicolas Sarkozy tysta Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt [s] vid EU-toppmötet i december, rapporterar TT-Ritzau.
 

Kroatien ett steg närmare EU-medlemskap

I samband med EU-toppmötet i Bryssel skrev EU:s 27 stats- och regeringschefer tillsammans med kroatiska premiärministern Jadranka Kosor och kroatiske presidenten Ivo Josipoviæ under anslutningsfördraget med Kroatien. En veckan tidigare röstade EU-parlamentet med en överväldigande majoritet på nästan 90 procent för att Kroatien kan bli unionens 28:e medlem. 550 för, 34 emot och 41 nedlagda röster.

Nu är det upp till kroaterna själva att avgöra om de vill gå med. Tidigare var folkomröstningen planerad att äga rum i december men nu är den uppskjuten till troligen någon gång i februari.
 

Frysta  löner i Slovenien

Sloveniens parlament har godkänt ett lagförslag som innebär frysta pensioner och löner för offentliganställda till juli 2012, rapporterar Reuters.

Åtgärden syftar, enligt den slovenska regeringen, till att hålla nere inflationen och få ned landets budgetunderskott, som beräknas till 5,5 procent av BNP i år. Målet är att få ned budgetunderskottet till 3,9 procent av BNP 2012.

 

Regeringen godkänner reklam mitt i matcherna

Regeringen vill göra det möjligt för svenska tv-bolag att sända reklam även mitt under matcherna.

Idag måste ett reklamavbrott vara minst en minut. Det gör, menar kulturdepartementet i sitt förslag, att det vid direktsändningar av exempelvis fotbolls- eller ishockeymatcher finns begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittarna går miste om något viktigt.

Bakom lagförslaget ligger en anpassning svensk lagstiftning till ett EU-direktiv, AV-direktivet, som tillåter att man har annonsavbrott i direktsända sportevenemang.

Regeringen vill inte att reglerna ska missgynna svenska tv-bolag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från andra EU-länder. Lagändringen föreslås gälla från 1 januari 2013.
 

Svångremmen dras åt i Spanien

Den 19 december presenterade premiärminister Mariano Rajoy den spanska sparplanen inför parlamentet i Madrid. Minst 16 miljarder euro ska sparas.

Det blir inga nyanställningar i den offentliga sektorn och statliga företag ska säljas ut. Rajoy uppmanade fack och arbetsgivare att gå med på radikala reformer på arbetsmarknaden. Högerpartiet Partido Popular lett av Mariano Rajoy vann stort i det spanska parlamentsvalet den 20 november i år. Landet dras med stora ekonomiska svårigheter och kan tvingas att ta nödlån om man inte lyckas komma på rätt köl.

Spaniens arbetslöshet är rekordhög, mer än var femte spanjor är utan jobb – dubbelt så många som EU-genomsnittet.
 

Ryssland redo ge stöd till EU

Ryssland är berett att stödja EU med 10-20 miljarder euro i lån för att klara EU:s skuldkris. Det lovade president Dmitrij Medvedev vi d ett möte i Bryssel med EU-presidenten Herman van Rompuy.

– Ett ekonomiskt starkt och enat Europa med en gemensam valuta är viktigt för Ryssland. Därför är vi beredda att bidra med vår andel till Internationella valutafonden, sade Medvedev.

Men det är bara Europa som kan rädda Europa, och därför är det viktigt att man först tar de beslut som behövs för att långsiktigt lösa problemen.
 

Sverigedemokraterna tonar ner nationalismen

Sverigedemokraternas landsmöte i Göteborg beslutade att byta ut organisationens principprogram till ett nytt där SD betonar att man är ett social-konservativt parti.

Många kritiker befarade att den nya etiketten skulle leda till att SD tappar sin nationalistiska framtoning.

- Jag har alltid varit nationalist, det är därför jag röstar nej till det här. Risken är stor att EU-vännerna i partiet får ett starkare fäste om vi tonar ner nationalismen, sade riksdagsledamoten och förre partiledaren Mikael Jansson, en av dem som röstade nej till det nya principprogrammet.

Landsmötet röstade efter många turer ja, men röstsiffrorna 125-28.
 

Våg av skadeståndskrav hotar staten

Svensk skattelag kan strida mot EU:s förbud mot dubbelbestraffning och ska nu prövas av EU-domstolen efter en begäran av förhandsavgörande från tingsrätten i Haparanda.

Frågan är, i korthet, om den svenska rättsordningen där en person som fuskat med deklarationen både kan få betala skattetillägg och dömas för skattebrott är förenlig med EU-stadgans förbud mot dubbelbestraffning.

Om avgörande går Sverige emot kan tusentals skattebrottslingar väcka skadeståndsprocesser mot staten.
 

Tyskarna vill ha tillbaka D-marken

De undersökningar som gjorts visar att tyskarna nu vill ha tillbaka D-marken, en opinion som växt snabbt i eurokrisens spår.

I maj 2008, innan Lehman Brithers fall och finanskrisens utbrott, svarade 34 procent att de ville återinföra marken. I oktober 2011 publicerade tidningen Stern en opinionsmätning, gjord av opinionsinstitutet Forsa, där 54 procent av de tillfrågade ville ha sin gamla valuta tillbaka. I forna DDR var den siffran ännu högre, där ville hela 67 procent byta till D-mark igen. Även andra undersökningar som publicerats med jämna mellanrum visar liknande resultat.