01 juni 2012 - 

Allt fler EU-ledare pratar om tillväxt

EU:s stats- och regeringschefer mötte för ett extrainsatt, informellt toppmöte den 23 maj. Som vanligt de senaste åren dominerades agendan av den ekonomiska krisen i eurozonen. Hittills har fokus varit på att tvinga krisdrabbade och skuldtyngda länder att få ordning på sina offentliga finanser genom olika former av åtstramningar. Men det senaste mantrat är att kombinera budgetdisciplin med åtgärder som antas främja tillväxten. Den främste tillväxtförespråkaren är Frankrikes nyvalde president Francois Hollande. I valrörelsen lovade han tillväxtstimulanser och omförhandlingar av EU:s nya finanspakt med skärpta budgetkrav genom fortsatta nedskärningar och åtstramningar. Hollandes öppna ifrågasättande av den åtstramningslinje som Tyskland drivit igenom har fått flera andra EU-ledare att sluta upp.

Flera av de sydeuropeiska regeringscheferna vittnade på toppmötet om de växande protesterna mot lönesänkningarna och massavskedandena när man försöker leva upp till EU:s budgetkrav.

Samtidigt kräver den tyska socialdemokratiska oppositionen eftergifter med EU-satsningar på tillväxt för att rösta för euroländernas finanspakt i tyska parlamentet. Beslutet måste tas med två tredjedelsmajoritet.
Enligt Financial Times skissade Angela Merkel redan före det franska presidentvalet på en ”tillväxtpakt”. Men Tysklands krav för att överhuvudtaget komma till förhandlingsbordet är att finanspakten inte rivs upp. Efter valet har Francois Hollande signalerat att han kan tänkas gå det kravet till mötes.

Angela Merkel är en realpolitiker som gör vad som krävs för att hålla sig kvar vid makten. Därför är hon beredd till kompromisser både i EU och på hemmaplan för att inte framstå som en förlorare inför nästa års förbundsdagsval. Men det pris hon kräver innebär kraftigt ökad överstatlig styrning i euroländerna.

– Vi är glada för det nya intresset för tillväxt som visas av Europas ledare. Det är uppenbart att åtstramningspolitiken har varit ett misslyckande, säger Bernadette Ségol, Europafackets generalsekreterare i ett pressmeddeande.

Men låt oss vara försiktiga över detta trendbrott. När alla nu talar om tillväxt så är förslagen om att stimulera tillväxten motsägelsefulla. De nya talesmännen för tillväxt vill ha en tillväxt genom strukturreformer. Dessa reformer är bara ett annat ord för mer avreglering, mer flexibilitet, mindre offentlig service eller helt enkelt mera osäkerhet. Den tillväxt vi rekommenderar är den motsatta. Vi vill ha en återhämtning som baseras på investeringar och lönehöjningar.

Gösta Torstensson

 

Euron ökar spänningarna

Under rubriken ”Euron gör inte konflikter och krig omöjliga” skriver Peter Wolodarski, politisk redaktör på Dagens Nyheter att ”Huvudargumentet för en europeisk valuta var att den skulle göra krig omöjliga. En allt tätare integration mildrar konflikter och stärker samarbetet, hävdade många av oss som stödde EMU-projektet. Tio år senare har valutasamarbetet lett till motsatsen […] Precis som en del EMU-kritiker varnade för har euron bidragit till att öka spänningarna mellan länder.”

Det är inte ofta som jag är överens med Peter Wolodarski, men även en klocka som står still visar som bekant rätt tid två gånger per dygn.

Gösta Torstensson

 

Förmöte om eurokrisen

Ledarna för Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien möts den 22 juni för att diskutera eurokrisen, uppger franska tidningen Le Figaro och hänvisar till italienska regeringskällor. De fyra viktigaste maktspelarnas särskilda möte infaller fem dagar efter nyvalet i Grekland, och en knapp vecka före EU:s toppmöte den 28-29 juni, där frågan om eurokrisen ska diskuteras.
 

Danskt jobbskatteavdrag

Den socialdemokratiskt ledda koalitionsregeringen i Danmark gör som den moderatledda koalitionsregeringen i Sverige och satsar på jobbskatteavdrag. Skattelättnaderna kan sluta på en svensk tusenlapp i månaden.

Den sänkta statliga skatten rapporteras omfatta över 3,1 miljoner personer, den majoritet av danskarna som tjänar mer än 320.000 danska kronor om året, cirka 430.000 svenska kronor. Skattesänkningen innebär minst 2.500 kronor mer i plånboken per person och år. Fram till 2022 ökar skattesänkningen till 4.100 danska kronor.

ECB har nått gränsen enligt tyska Bundesbank
ECB har nu ”nått gränsen för vårt mandat”, särskilt vad gäller okonventionella åtgärder. Det sade ECB-rådsledamoten och Bundesbankchefen Jens Weidmann i en intervju med Le Monde, skriver Bloomberg News. Weidmann sade att ”regeringarna måste ta ansvar och inte lägga ut det på penningpolitiken”. ECB obegränsade repor ”har hjälpt till att spara tid, men löser inte de strukturella orsakerna till krisen”.

”Det är som morfin, det dämpar smärtan men botar inte sjukdomen”, sade han och tillade att det är en ”illusion” att tro att euroobligationer skulle kunna lösa krisen.
 

LO har försvagats

Det var ett försvagat LO som kongressade i Stockholm den 25-28 maj. De senaste tio åren har medlemsantalet sjunkit med en fjärdedel, från 2 till 1,5 miljoner. Den fackliga anslutningsgraden bland arbetare har dalat från 83 till 67 procent.

– LO måste ha fler medlemmar för att inte tappa makt, både i samhället i förhandlingarna, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till Dagens Industri [26 maj 2012].
 

Cypern nära att be om nödlån

Spaniens finansiella läge förvärras för varje dag. Men den 25 maj kom tecken på att Cypern hinner före och därmed blir det fjärde eurolandet på två år som ber EU om så kallat nödlån.

– Vi borde inte utesluta något så länge det hjälper ekonomin, sade Cyperns centralbankschef Panikos Demetriades när han fick frågan om det kan bli aktuellt med en ansökan om stöd från EU, enligt Reuters.
 

EU-parlamentet stöder finansskatt

EU-parlamentet har sagt ja till EU-kommissionens förslag om en skatt på 0,1 procent på aktier och obligationer och 0,01 procent på andra värdepapper, så kallade derivat. Parlamentet är nöjt med skattesatserna men anser att reglerna behöver bli mer finmaskiga för att fånga in fler affärer.
 

”Svångremspolitiken har nått vägs ände”

OECD, industriländernas ekonomiska expertorgan, menar åtstramningspolitiken i krisländerna i euroområdet nu har nått vägs ände och varnar för att reformtröttheten kan få dramatiska följder Nedskärningstakten behöver saktas av i en del euroländer för att förhindra ytterligare ekonomiska ras.

I sin ekonomiska prognos räknar OECD med en tillbakagång med 0,1 procent i euroländerna i år.

 

Nio av tio romer lever i fattigdom

Nio av tio romer lever under fattigdomsgränsen, visar en färsk EU-rapport. Rapporten gäller de elva EU-länder där majoriteten av Europas mellan 10 och 12 miljoner romer bor, och visar förutom att 90 procent lever under fattigdomsgränsen att nästan hälften bor i bristfälliga bostäder. Samt att endast 15 procent av alla romska ungdomar mellan 20 och 24 år har fortsatt att studera efter grundskolan. I Frankrike, Italien, Bulgarien, Grekland och Rumänien har dessutom mer än vart tionde romskt barn mellan 7 och 15 år uppgett att de inte ens går i grundskolan.

 

Badvatten döms ut av EU

EU dömer ut vattenkvaliteten på nio svenska badplatser. Men svenska myndigheter håller inte med EU och anser att tre av dem – bland annat Sätrastrandsbadet i Stockholm – har tjänligt badvatten.
 

Banker i Grekland får stöd

Greklands fyra största affärsbanker har fått kapitaltillskott från eurozonens krisfond EFSF. Det uppges röra sig om motsvarande 163 miljarder kronor. EFSF skickade redan i april, inom ramen för det andra stödprogrammet till krislandet Grekland, över totalt 25 miljarder euro till en grekisk stabilitetsfond för finanssektorn.

Det är ur denna pott som de grekiska bankerna nu får stöd på 18 miljarder euro [163 miljarder kronor].
 

Storstrejk avvärjd efter metallavtal

3,6 miljoner metallarbetare i Tyskland får ett generellt lönepåslag på 4,3 procent för det närmaste året. Det blev resultatet av de förhandlingar som hotade att sluta i en storstrejk. Fackför-bundet IG Metall hade krävt 6,5 procent mot bakgrund av företagens rekordvinster det gångna året. Lönepåslaget är det högsta sedan 1992.
 

Grekisk euroexit förbereds

Risken för att Grekland ska lämna euron är substantiell, enligt Greklands förre premiärminister Lucas Papademos. Det skriver Bloomberg News med hänvisning till en intervju i Dow Jones, där Lucas Papademos ska ha sagt att förberedelser har vidtagits för att Grekland ska lämna eurozonen [Affärsvärlden 23 maj].