1 november 2012  - 

 

EU:s dubbelmoral om Palestina

EU fördömer Israels bosättningar men köper årligen varor därifrån för två miljarder kronor. De märks som israeliska – vilket gör att konsumenter inte kan välja bort dem även om de skulle vilja.

Svenska kyrkan, Diakonia och tjugo andra frivilligorganisationer pekar i en färsk rapport på dubbelmoralen i att EU stämplar israeliska bosättningar på palestinskt område som olagliga, samtidigt som varor importeras därifrån, varor som inte märks med sitt ursprung.

Många produkter som det står ”Israel” på kommer från ockuperad mark. Handeln med varor från bosättningar är i sig inte olaglig, men genom EU:s olika avtal med Israel kan bosättarprodukter passera tullen in i EU med diverse skattelättnader som bara är ämnade för varor från Israel. Eftersom bosättningarna inte utgör en erkänd del av Israel bör således varor från dessa inte säljas som israeliska.

Både Israel och Palestina har frihandelsavtal med EU. Men medan handeln mellan Israel och EU utvecklas tvingas palestinierna förlita sig på export via Israel för att komma åt den europeiska marknaden. Exporten försvåras av vägspärrar, krav på olika tillstånd och godtyckliga kontroller.

Det mesta av det som exporteras från Västbanken, oavsett om det kommer från palestinska producenter eller illegala bosättningar, är jordbruksprodukter. Men medan bosättarna har subventionerad el och vatten, tvingas palestinska bönder ofta köpa vatten från det israeliska vattenbolaget, vatten som kommer från källor inne i Väst-banken, konstateras det i rapporten från Svenska kyrkan med flera.

Det är nästan omöjligt för palestinier att få tillstånd att borra egna brunnar i den del av Västbanken som kallas område C, enligt Osloavtalen, och som utgör 60 procent av det ockuperade området. De knappt 10.000 bosättare som bor och arbetar med jordbruk i Jordandalen använder en fjärdedel av den mängd vatten som 2,5 miljoner Västbankspalestinier har tillgång till. Även palestiniernas import av konstgödsel är starkt begränsad. Sammantaget gör detta att exporten från bosättningarna, enligt en färsk rapport från Crisis Action, är ungefär femton gånger högre än från palestinierna. De nordiska utrikesministrarna är bekymrade över att Israel utvidgar sina bosättningar på ockuperat område. Det uttryckte de under ett möte i Helsing-fors.

Utrikesministrarna möte den 31 oktober för att inom ramen för Nordiska rådets pågående höstsession i Helsingfors diskutera nordisk utrikes- och säkerhetspolitik.

I samband med mötet uttryckte ministrarna att de är ”djupt bekymrade över
utvidgningen av de israeliska bosättningarna i ockuperade områden”. Det står i strid med folkrätten och förhindrar förverkligandet av en tvåstatslösning mellan palestinierna och Israel, hette det i ett gemensamt uttalande.

Den israeliska politiken förhindrar också Palestinska myndighetens försök att bygga upp en levnadsduglig stat på Västbanken.

De palestinska representationerna i de olika nordiska länderna kommer nu att ”uppgraderas” för att stärka kontakterna med det palestinska självstyret. Det blev dock inga beslut om nya sanktioner mot Israel, sade Carl Bildt till TT efter mötet. Däremot kommer man se till att befintliga förordningar och lagar rörande produkter från ockuperad mark följs.

Gösta Torstensson

 

Missnöjda katalaner vill ut ur Spanien

Åtta av tio katalaner vill ha självständighet från Madrid. I en opinionsundersökning som publiceras i tidningen La Vanguardia vill 81,5 procent av Kataloniens invånare rösta om region ens självständighet.

Över hälften av dem vill ut ur Spanien. Många katalaner är kraftigt missnöjda över att de drabbas av landets ekonomiska kris, skriver Reuteras.

Enligt premiärminister Mariano Rajoy är en sådan omröstning dock inte möjlig, eftersom den spanska konstitutionen inte tillåter det.
 

Frankrike kan slopa 35-timmarsvecka

Den franska regeringen överväger att slopa 35-timmarsveckan. Arbetstiden ses av många som omöjlig att ändra, men av borgerliga kritiker som det största hindret för att få fart på Frankrikes usla ekonomi.

Uttalandet av premiärminister Jean-Marc Ayrault kom efter att president Francois Hollande hade mött cheferna för världens finansinstitutioner i Paris. Under presidentkampanjen i våras lovade Hollande att han skulle värna om arbetstiden.
 

Fiat vill skapa europeisk biljätte

Italienska Fiats vd Sergio Marchionne vill slå samman Fiat med franska Peugeot och General Motorsägda Opel, med bas i Tyskland, för att bättre kunna konkurrera med tyska Volkswagen.

Sergio Merchionne har enligt utsago närmat sig Peugeot, Citroen och GM tidigare i månaden med förslaget, som kommer efter att GM och Peugeot meddelade om en strategisk allians i början av 2012.
 

Recessionen i Spanien fortsätter

Den spanska recessionen höll i sig under tredje kvartalet. Ekonomin krympte med 0,3 procent jämfört med motsvarande period förra året, enligt preliminära siffror från landets statistikmyndighet.

Kvartalet var det femte i rad med krympande ekonomi.
 

Reinfeldt: Förslag om bankunion ofärdigt

Det förslag till ”bankunion” som ska diskuteras vid EU-toppmötet senare i veckan är ofärdigt. Mycket arbete återstår, och Sverige kan inte förväntas ställa upp och täcka andra länders bankförluster.

Det sade statsminister Fredrik Reinfeldt i Berlin inför ett möte med Tysklands förbundskansler Angela Merkel, rapporterar Bloomberg News.

Angela Merkel i sin tur sade att kvalitet måste komma före hastighet i diskussionerna om en bankunion

”Det betyder inte att vi inte vill arbeta snabbt, men vi måste komma fram till en bättre banköversyn än den vi har idag”, sade Angela Merkel.
 

EU-trio tar emot fredspriset

Det blir en trio som tar emot Nobels fredspris i Oslo för EU:s räkning. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, EU:s permanenta ordförande Herman van Rompuy och EU-parlamentets talman Martin Schulz. Vem som ska hålla tal är inte avgjort, inte heller vad EU ska göra med prispengarna.
 

EU skickar militär till Mali

EU lovar stödja Mali med ett militärt ingripande i landets norra del som tagits över av flera islamistiska grupper. Den nuvarande situationen ”utgör ett omedelbart hot mot Sahelregionen, liksom västra och norra Afrika och Europa”, anser EU enligt ett uttalande som gjordes i samband med unionens senaste toppmöte i Bryssel.
 

EU-parlamentet vill inte ha insyn

Häromveckan beslutade EU-parlamentets ledamöter att ge EU:s antibedrägeribyrå Olaf ”omedelbart och oannonserat” tillträde till samtliga EU-institutioner där bedrägeri misstänks. Med ett undantag – EU-parlamentet självt. Enligt parlamentarikerna måste deras immunitet ”för alla sorters legala processer” respekteras, en immunitet de bara själva kan upphäva. – Olaf kan inte inkräkta på ledamöternas rättigheter baserat på rykten, sade en tysk parlamentariker i samband med beslutet.
 

Tio EU-länder nära transaktionskatt

Tio EU-länder går nu vidare med planerna på att införa en finansiell transaktionsskatt,

”Den här skatten kan ge medlemsländerna miljarder euro i välbehövliga skatteintäkter. Det handlar om rättvisa; vi måste försäkra oss om att krisens kostnader delas av finanssektorn i stället för att enbart drabba vanliga medborgare”, säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i ett uttalande.

Skatten blir föremål för ett så kallat ”fördjupat samarbete” mellan de tio, med möjlighet för övriga EU-länder att ansluta sig i efterhand.

Deltagarna inledningsvis blir Tyskland, Frankrike, Österrike, Belgien, Italien, Spanien, Portugal, Grekland, Slovakien och Slovenien. Även Estland har tidigare muntligt anmält intresse att delta.
 

Alliansen och socialdemokraterna ense om EU-linje

Statsminister Fredrik Reinfeldt ställde på EU-toppmötet den 18-19 oktober tre villkor för att Sverige ska delta i den nya banktillsynen; att Sverige får röstinflytande i den nya myndigheten under Europeiska centralbanken, att Sverige får behålla sina höga kapital-täckningskrav på bankerna och att svenska banker och svenska staten slipper vara med och betala för krisbanker i andra länder. Socialdemokraternas ekonomiska företrädare uttalade efteråt sitt stöd för regeringens handlingslinje.
 

Protester mot Cameron

Tiotusentals människor marscherade den 20 oktober genom Londons gator i protest mot premiärminister David Camerons svångremspolitik. ”Nej till nedskärningar” och ”Skattemässig rättvisa, inte skatteparadis”, stod det på banderoller som bars fram.

Protester skedde också i andra brittiska städer, bland annat Glasgow och Belfast.