15 november 2012  - 

 

 

Turbulent på EU:s inre marknad för bilar

Franska staten garanterar 60 miljarder kronor i lån till konkurshotade PSA Peugeot/Citroën samtidigt som bilkoncernens banker refinansierar lån på 100 miljarder euro.

Räddningspaketet kom i samband med delårsrapporten som visar på skenande skulder.

Bilförsäljningen fortsätter att rasa och under tredje kvartalet föll intäkterna för bolagets bildivision med 8,5 procent och förlusterna ligger på cirka 1,7 miljarder kronor i månaden. Koncernens nettoskuld väntas öka med 25 procent till 25 miljarder kronor vid årsskiftet.

PSA-ledningen har aviserat en neddragning med 10.000 anställda. Det planerade franska statsstödet till krisdrabbade PSA Peugeot/Citroën kan bli ett fall för EU.

Den tyska delstaten Niedersachsen och Volkswagen har redan anmält att man ”ser kritiskt” på stöden.

Enligt David McAllister, som är premiärminister i den tyska delstaten men också styrelseledamot i Volkswagen, är inte statligt stöd lösningen på den europeiska bilkrisen.

Enligt planen skulle den franska regeringen ställa upp med lånegarantier på närmare 60 miljarder kronor. I utbyte skulle PSA släppa in representanter för facket och staten i styrelsen.

Tyska Volkswagen står till skillnad från franska PSA Peugeot/Citroën stadigt i bilkrisen. Försäljningen ökade med 27 procent det tredje kvartalet, till motsvarande 425 miljarder kronor.

Samtidigt byggs nya fabriker i Kina och stora investeringar görs i Brasilien och Ryssland.

Nettovinsten på 98 miljarder kronor var något sämre än vad analytikerna hade räknat med.

Gösta Torstensson
 

Israel belönas av EU – igen

Den 23 oktober godkände EU-parlamentet med 379 röster för och 230 mot, ett nytt förmånligt handelsprotokoll med Israel gällande industriprodukter, det så kallade ACAA-avtalet [Agreement on conformity assessment and acceptance of industrial products]. Av de svenska parlamentarikerna röstade socialdemokraterna, miljöpartisterna, vänsterpartisterna och piratpartisterna mot avtalet, medan företrädare för den borgerliga alliansen röstade för med undantag av Kent Johansson [c]) som röstade emot och följde därmed inte sin grupp i parla-mentet.

EU har alltså än en gång belönat Israel trots alla brott mot internationell rätt. Istället för att ställa Israeliska regeringen till svars för sina brott, skickar man signaler att fortsatta utbyggnader av illegala bosättningar, stöld av palestinsk mark, attacker mot fredliga aktivister etc. inte är något hinder för utvecklandet av förmånliga avtal. Istället för att belöna Israel med nya avtal och samarbeten, bör EU behandla Israel som man behandlar flera andra stater som bryter mot internationell rätt, med sanktioner.

Dessa förmånliga handelsavtal bör frysas till dess att Israel följer inter-nationella lagar och lever upp till kraven på mänskliga rättigheter.

Anna Wester
 

Bantningskur till en anorektiker

Det tar minst fem år innan ekonomin i eurozonen har återhämtat sig. Det hävdade Angela Merkel, Tysklands förbundskansler vid ett regionalt partimöte för tyska kristdemokrater den gångna helgen.

– Den som tror att det här kan lösas på ett eller två år har fel, sa förbundskanslern, enligt The Telepgraph. Vi behöver en lång andhämtning på fem år eller mer.

Uttalandet från Merkel kommer efter att tillverkningssektorn i eurozonen fortsätter att krympa för den 15:e månaden i rad.

EU:s krishanteringspolitik, för vilken Angela Merkel är huvudansvarig, är som att ordinera en bantningskur till en anorektiker.
 

Clinton positiv till Bosnien i EU

EU-medlemskap är bästa sättet att garantera långsiktig stabilitet i Bosnien, sade USA:s utrikesminister Hillary Clinton när hon besökte Sarajevo nyligen.

Med EU:s utrikeschef Catherine Ashton träffade hon landets tre presidenter. I en passning till Bosniens serbiska ledare, som hotat med att bryta los den serbdominerade delen, sade Clinton att en delning ”inte är diskuterbar”.
 

Ja till grekiskt nedskärningspaket

Det grekiska nedskärningspaket som debatterats den senaste tiden och som är en förutsättning för att Grekland ska åtnjuta nästa ”nödhjälpspaket” röstades den 7 november igenom i det grekiska parlamentet, med 153 ja-röster mot 128 nej. Det skriver nyhetsbyrån Bloomberg News.

”Grekland tog i dag ett stort, avgörande och positivt steg. Denna omröstning var en förutsättning som kommer att skapa jobb för våra barn, för att hela Grekland ska se bättre dagar. Nästa steg är budgeten, som också kommer att gå bra”, sade Greklands premiärminister Antonis Samaras efter omröstningen.

Sparpaketet innebär bland annat att pensionsåldern höjs med två år till 67 år och att löner och pensioner sänks för andra gången i år.

Det grekiska parlamentet kommer att samlas igen den 11 november för att rösta om 2013 års budget, dagen före eurogruppens finansministrar träffas för att diskutera huruvida Grekland ska få nästa utbetalning av nödlånet.
 

MAN spår sämre Europamarknad

Lastbilsbolaget MAN förutspår i sin kvartalsrapport att marknaden för kommersiella fordon i Europa minskar med upp till 10 procent under 2012, i förra rapporten väntades en nedgång med 5-10 procent.

Bolaget bedömer att den europeiska marknaden kommer att stabiliseras på en lägre nivå och ser inte någon dramatisk förändring i någon riktning. Bolaget kommer att hålla extra stängt i fabrikerna över jul och nyår.
 

Pressfriheten hotad i Grekland

Den grekiske journalisten Kostas Vaxenvanis har gripits efter att ha publicerat namnen på de rika greker som placerat sina pengar i Schweiz. Listan publicerades i veckomagasinet Hot Dock och namngav över 2.000 personer, bland dem kända politiker och affärsmän, som fört över sina tillgångar till schweiziska banker för att på så sätt slippa betala skatt i hemlandet.

Enligt grekisk polis kan publiceringen vara ett brott mot personuppgiftslagen, skriver tidningen journalisten. Ordföranden i Atens dagspressklubb, Dimitri Trimis, säger till den brittiska tidningen The Guardian att pressfriheten i Grekland nu är hotad.
 

Storgräl mellan Sverige och Israel om Iran

EU:s beslut om nya sanktioner mot Iran har utlöst ett diplomatiskt storgräl mellan Israel och Sverige. Israels ambassadör har läxats upp på utrikesdepartementet, och Carl Bildt anklagar israelerna för personlig ”smutskastning” Israeliska regeringskällor uppger för tidningen Haaretz att Sverige blockerat förslaget om att införa sanktioner för att storföretaget Ericsson inte ska gå miste om en storaffär med det statsägda
Irancell, och att utrikesminister Carl Bildt kan ha privata intressen i affären.
 

SJ:s biljettstopp kan vara lagbrott

Den 15 november slutar SJ att sälja biljetter ombord på tågen. Men Konsumentombudsmannen [KO] anser att det bryter mot lagen att inte erbjuda biljettköp ombord.

Konsumentverket har nu påbörjat en granskning mot SJ och KO kräver att möjligheten att köpa biljett ombord blir kvar.

KO hänvisar till en EU-förordning där det står att personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet bör kunna köpa biljett ombord på tåget utan extra kostnad.

 

Gränshandel tvisteämne mellan danska politiker

De danska politikerna strider nu om huruvida den ökande gränshandeln med Tyskland är ett problem och vad den kan skyllas på.

För den borgerliga oppositionen är svaret givet; det är regeringens nya avgifter på fett, tobak, läsk och öl som är den direkta orsaken till att danskarna vallfärdar till butikerna söder om Tysklandsgränsen.

Skattedepartementet beräknar att danskarna kommer att spendera 10,5 miljarder danska kronor söder om gränsen i år, ungefär en miljard mer än förra året.
 

Ungern blir allt mer auktoritärt

Den ungerske premiärministern Viktor Orban från det nationalistiska och konservativa partiet Fidez, har sedan 2010 två tredjedel majoritet i parlamentet. Han har bland annat infört en ny konstitution, inskränkt pressfriheten och religionsfriheten, politiserat rättsväsendet och är nu i färd med att ändra vallagen som bland annat kräver registrering av väljare i förväg. Minoriteter, som judar och romer, har kommit kläm.

Ungern är sedan 2004 medlem i EU. Viktor Urbans parti Fidez är en del av samma partigrupp i EU som de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna.