EU:s krispolitik är en ren klasspolitik
På EU-parlamentets junisession antogs det
så kallade 2-packet. Det handlar i grunden om samma nyliberala
politik som man kan finna i stabilitets- och tillväxtpakten,
6-packet och finans- pakten.
Det betyder att 2-packet på vanligt språk är en politik som vill
fortsätta
”lösa krisen” genom att dra åt svång- remmen ännu mer och flytta
makt från folkvalda till EU-byråkrater. Till exempel står det i
dokumentet att om det råder stora marknadsfluktuationer i en
medlemsstat kan landet ”tillfälligt placeras under rättsligt
skydd på grundval av ett beslut från kommissionen”.
Att bli satt under rättsligt skydd innebär att medlemsstaten ska
genomföra de åtgärder som EU-kommissionen rekommenderar och
”lämna in en plan för återhämtning och skuldreglering till
kommissionen för godkännande”.
Man döljer inte heller att byråkraterna i kommissionen ska ges
större makt över medlemsländernas folkvalda politiker;
”Syftet med denna förordning är att inrätta ytterligare
mekanismer inom unionen för att samordna och övervaka
medlemsstaternas budgetpolitik och ekonomiska politik.”
Strax efter beslutet i EU-parlamentet debatterades 2-packet
intensivt i webbtidningen Dagens Arena. Den socialdemokratiske
EU-parlamentarikern Olle Ludvigsson är en entusiastisk anhängare
av 2-packet. I ett av sina inlägg skrev han att politiken
handlar om ett bättre statsfinansiellt ansvarstagande som hela
Europa skulle vinna på;
”särskilt de svagaste grupperna i samhället skulle gynnas.”
Han slog fast att: ”Att det skulle finnas någon inneboende
’nyliberalism’ i detta stämmer inte. Vad det handlar om är att
genomgående ta ansvar för stats- finanserna. Ingenting annat.”
Mikael Gustafsson, Vänsterpartiets EU- parlamentariker, svarade:
”Det låter ju vackert, men det är ju inte verkligheten i Europa
i dag. I krisländerna ser vi effekterna av de extrema
nedskärningarna som EU beordrar fram under tal om
’statsfinansiellt ansvarstagande’. De svagaste grupperna drabbas
allra hårdast av denna politik med massarbetslöshet och extremt
hög ungdomsarbetslöshet. Andelen fattiga medborgare inom EU
växer med kuslig hastighet. Utbildning, vård och omsorg håller
på att falla samman i flera länder. Det är en ren klasspolitik,
som dessutom slår extra hårt mot kvinnorna genom angreppen mot
den offentliga sektorn. Denna politik måste snarast ändras.
Det krävs massiva offentliga investeringar i Europa för att
vända utvecklingen. Samhällsnyttiga investeringar i
infrastruktur, bostäder, välfärd och grön energi. Bara så kan
massarbetslösheten och den djupnande krisen bekämpas. Och det är
bråttom. Annars väntar något ännu värre. Socialdemokraten Göran
Greider kallar det; ’Euro-geddon’. Jag är rädd att han har
rätt.”
Stellan Hermannson
Rekordmånga utan jobb i euroområdet
Antalet arbetslösa inom euroområdet, dvs. 17 av EU:s 27 medlemsländer, har aldrig varit så stort som nu; 18 miljoner personer går utan jobb, enligt siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat. Siffran är den högsta sedan mätningarna påbörjades 1995.
Bara i juli förlorade 88.000 personer sina
jobb.
Visstidsanställda kan få ökat skydd
Regeringen vill förstärka anställnings-
skyddet för visstidsanställda. Genom att föra in en ny regel i
anställningsskyddslagen hoppas regeringen kunna minska risken
för att arbetsgivare ska missbruka visstidsanställningar.
Den nya regeln innebär att en allmän visstidsanställning eller
ett vikariat ska övergå i en tillsvidareanställning om
arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i mer än två
år. Bakgrunden till förslaget är den kritik som kommit från
EU-kommissionen om att Sverige inte uppfyller en klausul om att
förhindra missbruk av visstidsanställningar. Kritiken från EU
kom efter att TCO anmält Sverige för brott mot EU-rätten.
Nya bekymmer för Spanien Nyligen meddelade den spanska regionen
Katalonien att man inte längre kan betala för sig.
Regionsregeringen vill ha 5 miljarder euro i ”nödlån” från
Madrid för att klara sig. Katalonien är Spaniens ekonomiskt
viktigaste region och står för 19 procent av Spaniens BNP.
– Vi kommer att hjälpa Katalonien, så som vi har hjälpt resten
av regionerna, sade premiärminister Mariano Rajoy, enligt TT.
Tidigare har regionerna Valencia och Murcia tvingats be om
”nödlån” från centralmakten i Madrid.
Tyskland och Frankrike vill gå vidare
Regeringarna i Tyskland och Frankrike avser att ta fram ett gemensamt förslag till en finanspolitisk union, en bank- union och andra aktuella förslag till krisåtgärder, enligt Tysklands finansmi- nister Wolfgang Schäuble.
En gemensam bilateral arbetsgrupp ska skapas för ändamålet, sade
Schäuble efter ett möte med sina franska kollega Pierre
Moscovici. Arbetsgruppen ska även koordinera beslut som fattas
av Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes
president
Francois Hollande.
Vänsterpartiet vill se förbud mot bemanningsföretag
Förbjud arbetsgivare att ta in personal via bemanningsföretag efter att de sagt upp sina egna anställda. Det är en lagändring som Vänsterpartiet nu vill driva igenom.
– Bemanningsföretagen splittrar kollektivet och gör att vi får
tystare arbetsplatser, säger Jonas Sjöstedt till tidningen
Arbetaren.
Redan vid Vänsterpartiets kongress i januari ville en klar
majoritet av partiombuden se ett totalförbud mot
bemanningsföretag på den svenska arbetsmarknaden. Så långt tror
Jonas Sjöstedt dock inte att det är möjligt att gå i dagsläget.
– Det skulle med all säkerhet underkännas av EU, de håller just
nu på att sammanställa nya bemanningsdirektiv, säger han.
Stark kronkurs sänker EU- bidrag till bönder
Den stärkta kronkursen kan innebära sänkta
EU-bidrag för svenska bönder.
– För mig kan det handla om 150.000 kronor mindre i år, säger
Christer Andersson, lantbrukare på Ängamöllan utanför Skurup,
till TT.
Christer Andersson har ett gårdsstöd från EU:s överstatliga
jordbrukspolitik som förra året gav hans företag omkring en och
en halv miljon kronor.
EU-stödet bestäms i euro och betalas ut i den lokala valutan.
För svenska bönders del bestäms det årliga stödet i kronor
utifrån den växelkurs som råder mot euron i slutet av september.
Förra året kostade en euro 9 kronor och 25 öre. Men nu är kursen
8,34 och bönderna skulle därmed få stödet sänkt med omkring en
tiondel jämfört med 2011.
5,7 miljarder kronor kan det totala gårdsstödet till svenska
lantbruksföretag bli i år om kronkursen fortsätter att vara
stark. En minskning från förra årets 6,4 miljarder kronor enligt
TT.
Sydafrikansk matmärkning sätter press på EU
Sydafrikas beslut att ursprungsmärka israeliska produkter, så att konsumenter kan se om de kommer från bosättningar på ockuperat område, har satt press på EU att följa efter.
– Det är dags för EU att leva upp till sina åtaganden på denna
punkt och låta européerna själva välja om de vill köpa vara från
kolonier, säger en talesman för det palestinska
handelsministeriet till Dagens Nyheter. EU har i princip
lagstiftat om att bara Israel, inte bosättningarna på Väst-
banken, ska åtnjuta lättnader i handel med unionen.
Men EU tvingar inte Israel att ursprungsmärka varorna. Sveriges
generalkonsul i Jerusalem, Axel Wernhoff, förklarar:
- Danskar och engelsmän har infört frivilliga system för
märkning av varor från bosättarna och uppmuntrar distributörer
och konsumenter att använda dem. EU tillåter detta. Men i
dagens läger verkar det inte troligt att hela EU skulle kunna
enas om ett gemensamt system.
Sverige klarar sig undan eurokrisen
Enligt Statistiska centralbyråns officiella statistik köper övriga Europa drygt 70 procent av Sveriges exportprodukter och exporttjänster.
Lite drygt 38 procent av exporten går till euroområdet, men då
finns de starkaste euroländerna som Holland, Finland och
Tyskland högt upp på listan över våra största handelspartner.
Bara Tyskland, vars ekonomi går på hög- tryck, tar emot 10
procent av den svenska exporten.
Ett av skälen till att Sverige klarat sig undan eurokrisen är,
förutom det fundamentala förhållandet att vi har en egen valuta,
att så pass stor andel som 40 procent av vår export går till de
starkaste ekonomierna i världen som Norge, Tyskland, USA,
Danmark och Finland.