nejtilleu_logga  Folkrörelsen Nej till EU 

Header

01 september 2012 -  pdf_icon

 

 

EU:s krispolitik är en ren klasspolitik

På EU-parlamentets junisession antogs det så kallade 2-packet. Det handlar i grunden om samma nyliberala politik som man kan finna i stabilitets- och tillväxtpakten, 6-packet och finans- pakten.
 
Det betyder att 2-packet på vanligt språk är en politik som vill fortsätta
”lösa krisen” genom att dra åt svång- remmen ännu mer och flytta makt från folkvalda till EU-byråkrater. Till exempel står det i dokumentet att om det råder stora marknadsfluktuationer i en medlemsstat kan landet ”tillfälligt placeras under rättsligt skydd på grundval av ett beslut från kommissionen”.
 
Att bli satt under rättsligt skydd innebär att medlemsstaten ska genomföra de åtgärder som EU-kommissionen rekommenderar och ”lämna in en plan för återhämtning och skuldreglering till kommissionen för godkännande”.
 
Man döljer inte heller att byråkraterna i kommissionen ska ges större makt över medlemsländernas folkvalda politiker;
 
”Syftet med denna förordning är att inrätta ytterligare mekanismer inom unionen för att samordna och övervaka medlemsstaternas budgetpolitik och ekonomiska politik.”
 
Strax efter beslutet i EU-parlamentet debatterades 2-packet intensivt  i webbtidningen Dagens Arena. Den socialdemokratiske EU-parlamentarikern Olle Ludvigsson är en entusiastisk anhängare av 2-packet.  I ett av sina inlägg skrev han att politiken handlar om ett bättre statsfinansiellt ansvarstagande som hela Europa skulle vinna på;
 
”särskilt de svagaste grupperna i samhället skulle gynnas.”
 
Han slog fast att: ”Att det skulle finnas någon inneboende ’nyliberalism’  i detta stämmer inte. Vad det handlar om är att genomgående ta ansvar för stats- finanserna. Ingenting annat.”
 
Mikael Gustafsson, Vänsterpartiets EU- parlamentariker, svarade: ”Det låter ju vackert, men det är ju inte verkligheten i Europa i dag. I krisländerna ser vi effekterna av de extrema nedskärningarna som EU beordrar fram under tal om ’statsfinansiellt ansvarstagande’. De svagaste grupperna drabbas allra hårdast av denna politik med massarbetslöshet och extremt hög ungdomsarbetslöshet. Andelen fattiga medborgare inom EU växer med kuslig hastighet. Utbildning, vård och omsorg håller på att falla samman i flera länder. Det är en ren klasspolitik, som dessutom slår extra hårt mot kvinnorna genom angreppen mot den offentliga sektorn. Denna politik måste snarast ändras.
 
Det krävs massiva offentliga investeringar i Europa för att vända utvecklingen. Samhällsnyttiga investeringar i infrastruktur, bostäder, välfärd och grön energi. Bara så kan massarbetslösheten och den djupnande krisen bekämpas. Och det är bråttom. Annars väntar något ännu värre. Socialdemokraten Göran Greider kallar det; ’Euro-geddon’. Jag är rädd att han har rätt.”


Stellan Hermannson

 

Rekordmånga utan jobb i euroområdet

Antalet arbetslösa inom euroområdet, dvs. 17 av EU:s 27 medlemsländer, har aldrig varit så stort som nu; 18 miljoner personer går utan jobb, enligt siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat. Siffran är den högsta sedan mätningarna påbörjades 1995.

Bara i juli förlorade 88.000 personer sina jobb.
 


Visstidsanställda kan få ökat skydd

Regeringen vill förstärka anställnings- skyddet för visstidsanställda. Genom att föra in en ny regel i anställningsskyddslagen hoppas regeringen kunna minska risken för att arbetsgivare ska missbruka visstidsanställningar.

Den nya regeln innebär att en allmän visstidsanställning eller ett vikariat ska övergå i en tillsvidareanställning om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i mer än två år. Bakgrunden till förslaget är den kritik som kommit från EU-kommissionen om att Sverige inte uppfyller en klausul om att förhindra missbruk av visstidsanställningar. Kritiken från EU kom efter att TCO anmält Sverige för brott mot EU-rätten.
 
Nya bekymmer för Spanien Nyligen meddelade den spanska regionen Katalonien att man inte längre kan betala för sig. Regionsregeringen vill ha 5 miljarder euro i ”nödlån” från Madrid för att klara sig. Katalonien är Spaniens ekonomiskt viktigaste region och står för 19 procent av Spaniens BNP.

– Vi kommer att hjälpa Katalonien, så som vi har hjälpt resten av regionerna, sade premiärminister Mariano Rajoy, enligt TT.

Tidigare har regionerna Valencia och Murcia tvingats be om ”nödlån” från centralmakten i Madrid.

 

Tyskland och Frankrike vill gå vidare

Regeringarna i Tyskland och Frankrike avser att ta fram ett gemensamt förslag till en finanspolitisk union, en bank- union och andra aktuella förslag till krisåtgärder, enligt Tysklands finansmi- nister Wolfgang Schäuble.


En gemensam bilateral arbetsgrupp ska skapas för ändamålet, sade Schäuble efter ett möte med sina franska kollega Pierre Moscovici. Arbetsgruppen ska även koordinera beslut som fattas av Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president
Francois Hollande.

 

Vänsterpartiet vill se förbud mot bemanningsföretag

Förbjud arbetsgivare att ta in personal via bemanningsföretag efter att de sagt upp sina egna anställda. Det är en lagändring som Vänsterpartiet nu vill driva igenom.


– Bemanningsföretagen splittrar kollektivet och gör att vi får tystare arbetsplatser, säger Jonas Sjöstedt till tidningen Arbetaren.
Redan vid Vänsterpartiets kongress i januari ville en klar majoritet av partiombuden se ett totalförbud mot bemanningsföretag på den svenska arbetsmarknaden. Så långt tror Jonas Sjöstedt dock inte att det är möjligt att gå i dagsläget.

– Det skulle med all säkerhet underkännas av EU, de håller just nu på att sammanställa nya bemanningsdirektiv, säger han.

 

Stark kronkurs  sänker  EU- bidrag till bönder

Den stärkta kronkursen kan innebära sänkta EU-bidrag för svenska bönder.

– För mig kan det handla om 150.000 kronor mindre i år, säger Christer Andersson, lantbrukare på Ängamöllan utanför Skurup, till TT.

Christer Andersson har ett gårdsstöd från EU:s överstatliga jordbrukspolitik som förra året gav hans företag omkring en och en halv miljon kronor.

EU-stödet bestäms i euro och betalas ut i den lokala valutan. För svenska bönders del bestäms det årliga stödet i kronor utifrån den växelkurs som råder mot euron i slutet av september.
Förra året kostade en euro 9 kronor och 25 öre. Men nu är kursen 8,34 och bönderna skulle därmed få stödet sänkt med omkring en tiondel jämfört med 2011.

5,7 miljarder kronor kan det totala gårdsstödet till svenska lantbruksföretag bli i år om kronkursen fortsätter att vara stark. En minskning från förra årets 6,4 miljarder kronor enligt TT.
 


Sydafrikansk matmärkning sätter press på EU

Sydafrikas beslut att ursprungsmärka israeliska produkter, så att konsumenter kan se om de kommer från bosättningar på ockuperat område, har satt press på EU att följa efter.


– Det är dags för EU att leva upp till sina åtaganden på denna punkt och låta européerna själva välja om de vill köpa vara från kolonier, säger en talesman för det palestinska handelsministeriet till Dagens Nyheter. EU har i princip lagstiftat om att bara Israel, inte bosättningarna på Väst- banken, ska åtnjuta lättnader i handel med unionen.


Men EU tvingar inte Israel att ursprungsmärka varorna. Sveriges generalkonsul i Jerusalem, Axel Wernhoff, förklarar:


- Danskar och engelsmän har infört frivilliga system för märkning av varor från bosättarna och uppmuntrar distributörer och konsumenter att använda  dem. EU tillåter detta. Men i dagens läger verkar det inte troligt att hela EU skulle kunna enas om ett gemensamt system.

 

Sverige klarar sig undan eurokrisen

Enligt Statistiska centralbyråns officiella statistik köper övriga Europa drygt 70 procent av Sveriges exportprodukter och exporttjänster.


Lite drygt 38 procent av exporten går till euroområdet, men då finns de starkaste euroländerna som Holland, Finland och Tyskland högt upp på listan över våra största handelspartner. Bara Tyskland, vars ekonomi går på hög- tryck, tar emot 10 procent av den svenska exporten.


Ett av skälen till att Sverige klarat sig undan eurokrisen är, förutom det fundamentala förhållandet att vi har en egen valuta, att så pass stor andel som 40 procent av vår export går till de starkaste ekonomierna i världen som Norge, Tyskland, USA, Danmark och Finland.