15 september 2012 -
För en humanare flyktingpolitik
EU och dess medlemsländers prioriteringar
är att hålla flyktingar och immigranter utanför sina gränser,
att skicka iväg dem, och bara i sista hand låta dem stanna.
Säkerhet och militarisering vid EU:s yttre gränser uppfattas som
det viktigaste, där man kommit längst. En mur har byggts upp
runt unionen mot omvärlden, bevakad av Frontex, EU:s gränspolis.
För att stänga den sista vägen in för människor som söker skydd
från hungersnöd, krig och förföljelse är Frontex nu i färd med
att förstärka muren längs Greklands gräns mot Turkiet.
Enligt Lissabonfördraget ska EU utforma en politik med syftet
att ”säker-ställa kontroll av personer” och ”effektiv
övervakning” av de yttre gränserna, samt stegvis införa ett
”integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna”. De
medlemsstater som har gränser mot länder som inte är medlemmar i
EU fungerar som murar mot omvärlden, eftersom de ansvarar för
att kontrollera att inga flyktingar tar sig in i unionen.
Och EU har med växande framgång täppt till hålen i sin yttre
gräns. Så framgångsrikt att FN:s flyktingorgan UNHCR manar EU
att inte glömma att bland dem som söker sig till Europa finns
också människor med rätt till skydd. Skärpt gränskontroll kan
hota asylrätten, varnar UNHCR.
Redan 2012 ska EU enligt planerna ha en gemensam asylpolitik med
samma regler och samma tillämpning i alla medlemsländer. Men
interna tvister gör det svårt att få fram nya enhetliga
asyllagar. EU:s medlemsländer, med Frankrike och Tyskland i
spetsen, är mer måna om att stoppa ”illegal invandring” än om
att säkra förföljdas rätt till skydd.
Den restriktiva flyktingpolitiken med bland annat visum - och
transportör-krav gör det allt svårare för asylsökande att komma
in i EU. Under 2010 ansökte 223.370 människor om asyl i hela EU,
och bara 55.000 fick stanna. Alla som passerar de yttre
gränserna registreras bland annat i Eurodac, en databas med
fingeravtryck från alla personer över 14 år som sökt asyl i ett
EU-land.
EU:s regelverk föreskriver att migranters asylansökningar ska
hanteras i det land de först anlänt till. Inskränkningar i
asylrätten bryter mot FN:s flyktingkonvention och äventyrar
rättssäkerheten för de asylsökande.
Samtidigt som EU bedriver en restriktiv flyktingpolitik saknar
miljoner papperslösa flyktingar och immigranter grundläggande
sociala och mänskliga rättigheter.
I flera av EU:s medlemsländer, till exempel Ungern och Holland,
bedrivs en öppen rasistisk politik mot romer, judar, muslimer
och andra etniska eller religiösa befolkningsgrupper.
Gösta Torstensson
Grekland i politiskt och socialt tumult
”Efter finanskrisen och EU:s
åtstramningspolitik befinner sig Grekland i politiskt och
socialt tumult.” Det skriver Kristoffer Viita och Ida Therén på
Aftonbladets kultursidor [7 september]. ”Landet har förvandlats
till ett prov-sprängningsområde för idén om interndevalvering,
det vill säga att lägre löner ska öka konkurrenskraften och ge
lägre priser. Det har bara lett till ökad fattigdom.
Arbetslösheten är 21 procent, ungdomsarbetslösheten över 50
procent, och självmorden har ökat med 22 procent de två senaste
åren. Lönerna i den offentliga sektorn har gått ner med 40
procent. Minimilönen ligger på 500 euro i månaden.”
Gösta Torstensson
Tyskland fortsätter stödja krisfond
Den 11 september fick EU:s så kallade
krisfond, ESM, klartecken från den tyska författningsdomstolen
som slog fat att Tysklands deltagande i ES M inte strider mot
den tyska grundlagen. Därmed får Tysklands åtaganden till ESM
inte överstiga 190 miljarder euro utan godkännande av
förbundsdagen, det tyska parlamentets underhus. Domstolens
utslag innebär att Tyskland, som är den största långivaren kan
ratificera fördragsändringen bakom ESM och den så kallade
finanspakten, som är ett mellanstatligt avtal mellan de 17
euroländerna.
Portugal får nya lån från trojkan
Den så kallade trojkan – ECB,
EU-kommissionen och IMF – har gett klartecken för nästa
utbetalning av ”nödlån” på motsvarande 37 miljarder kronor till
Portugal i oktober. Ekonomikommissionären Olli Rhen beskrev det
som en milstolpe för Portugal: ”Under mycket svåra extrema
förhållanden har Portugal lyckats fortsätta genomföra sitt
ekonomiska anpassningsprogram. Förtroendet för Portugal bland
internationella investerare fortsätter därför att växa.”
De så kallade ”nödlånen” uppgår till totalt 442 miljarder kronor
från EU/ECB och 221 miljarder kronor från IMF.
Svenska vinodlare ska bryta mot lagen
Svenska vinodlare planerar en
protestaktion. Under en dag nästa sommar ska de sälja vin från
sina gårdar. Syftet med aktionen är att få till stånd en
rättslig prövning som kan gå vidare till EU:s domstol. Där kan
det bli en prövning av hela det svenska
försäljningsmonopolet som finns genom Systembolaget.
Odlarna har engagerat jurister som ska gå
igenom de eventuella följderna av den planerade protestaktionen.
Svenska viinodlare får idag leverera sina produkter till
Systembolaget för lokal försäljning, men de anser att en
gårdsförsäljning, men de anser att en gårdsförsäljning skulle ha
mycket stor betydelse för odlingens lönsamhet.
Katalaner kräver ett eget land
En och en halv miljon katalaner
demonstrerade den 11 september i Barcelona mot att tillhöra
Spanien och krävde att få bilda ett eget land. Missnöjet rör
bland annat, enligt TT, den ekonomiska börda som katalane-rna
känner att de åläggs under den spanska ekonomiska krisen.
Parlamentariker utreds i rasistdåd
Grekisk polis utreder om medlemmar av det
nynazistiska partiet Gyllene gryning gjort sig skyldiga till
rasistdåd. På en video syns hur ett 30-tal aktivister i uniform
kräver torgahandlare med utländskt utseende på id-handlingar och
sedan vandaliserar deras stånd i Rafina nära Aten, utan att
polis ingriper.
De misstänks nu för skadegörelse och olovlig myndighetsutövning.
Bland de misstänkta finns två av partiets parlamentsledamöter.
Finlands jobbveckor är kortast
Tväremot alla påståenden är det faktiskt
inte EU-länderna i syd som jobbar minst. Det är nordbor som har
bland de kortaste arbetsveckorna i EU.
Det framgår av en ny rapport från EU-organet Eurofond som har
samman-ställt offentlig statistik över arbetstider i EU-länderna
under förra året.
I Finland motsvarar ett heltidsjobb i snitt 37,8 timmar på en
vecka, inklu-sive eventuell övertid och frånvaro. Det gör den
finska arbetsveckan kortast i Europa följt av Frankrike och
Irland. På åttonde plats hittar man Sverige med en arbetsvecka
på 38,9 timmar i snitt.
Krisdrabbade Grekland har en arbetstid på 39,9 timmar.
Längst är arbetsveckan i Rumänien med i snitt 41,3 timmar följt
av Luxem-burg och Tyskland, enligt Eurofonds redovisning.
Utan invandrare stannar bussen
En av fyra buss- och spårvagnsförare i
Sverige är född utanför Europa. Bussförare är det nionde
vanligaste yrket för invandare i Sverige. Det framgår av
Bussbranschens årliga statistik.
Ungefär 6.000 av landets 22.900 buss-och spårvagnsförare är
födda utanför EU och Europa. ”Utan invandrare stannar bussen”,
konstaterar Buss-branschens Riksförbund i sin årliga rapport.
Nya nedskärningar i Grekland
Greklands premiärminister Antonis Samaras
har kommit överens med sina koalitionspartner från partiet Pasok
och Demokratisk vänster om innehållet i det ”sparpaket” som
regeringen måste presentera till den så kallade trojkan –
EU-kommissionen, Europeiska central-banken och Internationella
valutafonden – när den kommer på besök till Aten.
– Det finns en politisk överenskommelse om paketet, sade
finansminister Yannis Stournaras efter mötet.
Bland annat väntas lägre pensioner, lönesänkningar för
statsanställda och en minskning av antalet anställda i den
offentliga sektorn.
Tysk militär får fler befogenheter
Tysklands författningsdomstol har beslutat
att tillåta militären att genom-föra stridsoperationer inom
landets gränser i händelse av ett terrorangrepp av ”katastrofala
proportioner”. Beslutet är en mildring av de strikta
begränsningar av militärens befogen-heter som fastslagits i
landets författning efter andra världskriget.
Frankrike kan ratificera finanspakten
En fransk författningsdomstol har sagt att Frankrike kan skriva under den så kallade finanspakten som euroländerna enats om och som, enligt Svenska Dagbladets Brysselreporter Teresa Küchler ”överlämnar stor del av makten över deras ekonomiska politik till Bryssel”. Finanspakten går inte emot franska grundlagar om självbestämmande. President Francois Hollande räknar nu med att ratificera pakten i september som planerat och ”lugna de marknadsaktörer som tvivlat på att eurogruppens krisåtgärder går att genomföra” skriver Teresa Küchler.
