15 april 2013 -
Tyskland och EU pressar Portugal
På kvällen fredagen den 5 april meddelade Portugals författningsdomstol att delar av de nedskärningar regeringen föreslagit inte är förenliga med landets konstitution. Det rör bland annat sänkta löner i offentlig sektor. Totalt cirka 25 procent av nedskärningar på 1,3 miljarder euro, motsvarande 11 miljarder kronor, som behövs för att uppfylla lånevillkoren från trojkan (EU/ECB/IMF) måste nu hittas någon annanstans.
Dagen därpå förklarade den konservative premiärministern Pedro Passos Corlho att regeringen står fast vid sina ”sparåtaganden”. EU-kommissionen förklarade vid en pressbriefing måndagen den 8 april med dess ekonomiska talesperson Simon O’Connor att ”vi förväntar oss att regeringen kommer att lägga fram detaljerade åtgärder inom kort för att överbrygga gapet och nå budgetmålet. Regeringen själva har sagt att den kommer att lägga fram åtgärder på utgiftssidan”.
Även den tyske finansministern Wolfgang Schäuble manar på den portugisiska regeringen.
”Portugal måste efter utfallet [från författningsdomstolen] nu vidta nya åtgärder”, sade Schäuble till Bayerischer Rundfunk. Premiärministern Coelho utlovade förslag på nya besparingar inom utbildning, hälsovård, det sociala trygghetssystemet och statliga bolag inom de närmsta veckorna. Trojkan måste godkänna budgetåtgärderna inför nästa delutbetalning av ”nödlånet” vilket enligt planerna ska ske i maj.
”Det finns fortfarande tid. Närmast kommer eurogruppen att diskutera Portugal vid sitt möte i Dublin på fredag [12 april]”, sade Simon O’Connor.
Arbetslösheten i Portugal var i februari 17,5 procent. Landets ekonomi spås i år krympa med 1,9 procent och budgetunderskottet antas bli 5,5 procent. De nya åtstramningsåtgärderna som trojkan kräver kommer att kväva Portugal och förvärra en redan svår situation.
Gösta Torstensson
Moderaterna vann S-kongressen
Socialdemokraternas 37:e kongress blev (som vanligt) Kompromisskongressen. De besvärliga frågorna luftades inte ens i kongresshallen utan löstes i förväg i slutna rum.
Den absolut största stridsfrågan på kongressen – vinster i välfärden – avgjordes genom att en rad kompromissförslag stöttes och blöttes tills båda sidor insåg att det inte gick att komma längre. Resultatet blir att ”välfärdsföretag” får fortsätta att ta ut vinst och en skrivning om att kommunerna ska få mer att säga till om vid etablering av friskolor och styra upphandlingar till icke vinstdrivande företag.
Senare visade det sig att uppfattningarna om vad de kommit överens om var minst sagt delade bland kongressdeltagarna. Det är uppenbart att Socialdemokraterna, efter de senaste årens turbulens, var helt inriktade på att visa enighet. Det mesta pekar också på, för att citera Maria Crofts, politisk kommentator på Dagens Nyheter, ”att samförståndet kommer att hålla i sig och inte som tidigare ersättas av ett skyttegravskrig där olika falanger bekämpar varandra”. Tyvärr kan jag tycka. För i praktiken betyder det att partihögern och EU-anhängarna, anförda av Stefan Löven, kommer att bestämma politiken. De politiska skiljelinjerna visavi Moderaterna blir fortsatt otydliga.
Gösta Torstensson
EU måste satsa mer på militären
I förordet till Natos årsrapport 2012 uppmanar generalsekreteraren Anders Rasmusson EU-länderna att lägga mer pengar på försvaret, trots den ekonomiska krisen: ”Om den nuvarande trenden för försvarsutgifter, så skulle det begränsa de europeiska Natoländernas praktiska möjligheter att arbeta tillsammans med sina nordamerikanska allierade. Säkerhetshoten under detta århundrade försvinner inte om vi bara fokuserar på att fixa våra ekonomier”. Natos utgifter som en andel av de globala militärutgifterna har fallit från 69 procent 2003 till 60 procent 2011, och väntas falla ytterligare till 56 procent 2014. Emellertid visar nya EU-siffror att de värst krisdrabbade EU-länderna plöjer in stora summor i vapenköp.
Ett nytt maktblock i svensk välfärdspolitik
Göran Greider förfasas på Aftonbladets kultursidor [8 april] över ”välfärdsföretagens” montrar på den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg. Akademia, Humana, Attendo, ja, alla var där och försökte påverka de 350 kongressdelegaterna. ”Ett nytt maktblock siktas i svensk välfärdspolitik och de har massor av lobbypengar”, skriver Greider och fortsätter:
”Kongressgolvet surrade av rykten före den stora vinst-i-välfärden diskussionen. Vad blev resultatet? […] Avveckla vinsterna – men med förnuft. Det är inte utan man vill varna alla suhonister lite för att jubla för mycket, samtidigt som jag tackar dem för att de aldrig ger upp.”
EU vill införa registrering av skatt
EU har sänt ut två förslag för att förbättra skatteindrivning och skattemoral till medlemsstaterna för synpunkter. Det första handlar om en europeisk skattebetalarkod, som skall klargöra rättigheter och skyldigheter både för skattebetalare och skattemyndigheter. Det andra är om att införa ett identifikationsnummer på skattebetalare inom EU. Medlemsländerna skall ha svarat senast 17 maj.
Den ansvarige kommissionären Algirdas Semeta säger om förslagen: ”När vi intensifierar vår kamp mot skatteflykt måste vi också göra det lättare för dem som vill betala skatt. Detta är syftet med skattebetalarkoden, och nu ber vi skattebetalarna själva hjälpa till att skapa den”. Men det finns många som undrar om det föreslagna identifikationsnumret är en föregångare för att inför EU-omfattande skatter i ett nytt försök i enlighet med Lissabon-fördraget skapa ”egna resurser” för skatteindrivning.
”Åtstramningar kan förstöra EU”
Eurozonen är den huvudsakliga problempunkten för det globala finansiella systemet och åtstramningarna utgör en ”verklig fara” för att förstöra EU. Det sade den amerikanske finansmannen George Soros vid ett internationellt ekonomiskt forum för Asien den 8 april, enligt Bloomberg News. Enligt Soros kommer försvagningen i japanska yenen och brittiska pundet att ytterligare förvärra EU:s recession.
Cypern behöver 23 miljarder euro
Cypern har ett totalt finansieringsbehov på 23 miljarder euro under åren 2013-2016. Detta inkluderar rekapitalisering av landets banker, att lösa medelfristiga och långfristiga lån och budgetbehov.
Det skriver EU-kommissionen i en rapport som tagits fram tillsammans med ECB och som Bloomberg News tagit del av.
Romerna är diskriminerade
Den 8 april var det romernas internationella dag, en av EU:s mest utsatta och diskriminerade grupp människor. I kölvattnet av den ekonomiska krisen har antalet romer ökat markant i svenska städer. Frivilligorganisationer i Stockholm, Göteborg och Malmö uppskattar att det i dagsläget finns mellan 900 och 1000 så kallade EU-immigranter i städerna. Majoriteten av dem är hemlösa. Många överlever genom att tigga pengar eller spela musik på stadens gator.
I Rumänien, liksom andra Balkanländer med en stor romsk befolkning, är situationen än värre. Många lever i fattigdom och är arbetslösa. Utbildningsnivån bland romer är låg och framför allt är minoriteten diskriminerad.
Eurozonens arbetslöshet stiger
Antalet arbetslösa i eurozonen uppgick i februari till rekordhöga 19,1 miljoner människor, enligt statistik från Eurostat. Som andel av arbetskraften uppgår arbetslösheten nu till 12 procent. Arbetslösheten har därmed ökat 22 månader i rad. Jämfört med för ett år sedan har arbetslösheten i eurozonen ökat med 1,8 miljoner personer.
Värst är läget i Spanien och Grekland med arbetslöshet på över 26 procent och mer än varannan under 25 år utan jobb. Ungdomsarbetslösheten i hela eurozonen ligger i snitt på 23,9 procent.
Cypern går ur eurozonen av fri vilja?
”För att undvika en total härdsmälta har Cypern fått införa kapitalreglering, något som alla hade trott var olagligt och otänkbart i eurozonen. [...] Och cyprioterna är så ursinniga på EU att det nu finns en klar möjlighet att de går ur eurozonen av fri vilja.” Det skriver Jean Pisani-Ferry, chef för tankesmedjan Bruegel och rådgivare till Frankrikes premiärminister, i en krönika i Dagens Nyheter [8 april].
Fler föds utom äktenskap i EU-länderna
Nästan 40 procent av alla barn i EU-länderna föds utom äktenskap, visar EU-statistik. Estland, som toppar statistiken, är det nästan tre av fem barn. Efter Estland kommer Slovenien, Frankrike och på fjärde plats Sverige. Här föds 54,3 procent av barnen utanför äktenskap.
1990 – när EU hade betydligt färre medlemsländer än i dag – var det 17,4 procent som föddes utanför äktenskap, mot 39,5 procent 2011, enligt statistikbyrån Eurostat
