1 augusti 2013  

 

 

EU bygger murar mot omvärlden

Tidigare beräknades att 54 000 personer från hela världen skulle söka asyl i Sverige i år. I sin senaste prognos, som presenterades den 29 juli, har Migrationsverket skrivit den det förväntade antalet till 45 000 asylsökande. Förklaringen, enligt verket, är att kontrollerna vid EU:s yttre gränser skärpts. Det gäller framför allt längs gränsen mellan Grekland och Turkiet, vilket gör att få lyckas ta sig till Europa för att söka asyl. FN, Amnesty och Röda korset har kritiserat gränskontrollerna, och sagt att det bryter mot mänskliga rättigheter om flyktingar förhindras att söka asyl.

Det är ingen hemlighet att grekisk polis och militär behandlar asylsökare illa. Häftig kritik har riktats mot Grekland av UNHCR, Amnesty och Human Rights Watch bara för att nämna några organisationer som anklagar de grekiska myndigheterna för allt från att utsätta de asylsökande för kränkningar och olika former av övergrepp och för onödigt långa arresteringar.

EU:s murar har blivit så höga att de som flyr brutala krig såsom i Syrien inte får möjlighet att söka asyl.

– Det är svårt att ta sig in i EU för att söka asyl, konstaterar den ansvarige EU-kommissionären Cecilia Malmström lakoniskt.

Till exempel är flyktingströmmen från Syrien till Sverige mindre än vad Migrationsverket räknat med.

I dag måste syriska flyktingar ta sig illegalt till EU för att söka asyl. Väl här beviljas de allra flesta uppehållstillstånd. UNHCR, FN:s flyktingorgan, vädjade nyligen till EU att ta emot kvotflyktingar direkt från lägren i Syriens grannländer. Men intresset från EU:s ministrar var minst sagt njuggt.

Det finns inget som tyder på att läget i Syrien kommer att förbättras. Varje dag flyr ungefär 7.000 syrier till något av grannländerna där förhållandena i flyktinglägren är omänskliga.

Totalt har Syriens grannländer tagit emot 1,8 miljoner syrier. Och inne i landet beräknas över 2,5 miljoner vara på flykt.

EU-länderna har tillsammans hittills endast tagit emot 43.000. De syriska flyktingarna har framför allt sökt sig till Tyskland och Sverige.

Gösta Torstensson
 

 

EU:s lobbyregister är en skandal

 

Alter-EU, en frivilliggrupp som bevakar öppenhet och transparens, har i en rapport funnit ofullständiga och direkt felaktiga uppgifter i EU:s lobbyregister. Rapporten säger att det frivilliga registret [Lissabonfördraget möjliggör ett tvingade register] som samlar uppgifter om företag och grupper som lobbar gentemot EU-parlamentet och kommissionen, ”är icke övertygande som bäst och dyster som sämst”. Mer än hundra företag som är kända för att lobba återfinns inte i registret som till exempel Adidas, Apple, General Motors, Heinecken, Porsche, Rio Tinto, Disney, Shanks Group, SAP, Times Warner och Northrop Grumman.

Storbanker återfinns inte heller i registret som till exempel Banco Santander, BBVA Group, Belfius/Dexia, La Caixa, Erste Group Bank, Goldman Sachs, HSBC, Nomura, Nordea, Rabobank, Royal Bank of Scotland och UBS.

Goldman Sachs träffade EU:s finans - och ekonomikommissionär Olli Rehn tre gånger mellan januari 2011 och februari 2012. Under denna period var 60 procent av Rehns alla möten med lobbyister oregistrerade.

Jan-Erik Gustafsson
 

Europafacket gav stöd till generalstrejken i Grekland

Europafacket stödde generalstrejken i Grekland i juli som utlyst av de centrala facken GSEE och ADEDY. I ett brev till ordförandena i de två centra facken uttrycket Europafackets generalsekreterare Bernadette Segol sitt fulla stöd till generalstrejken den 16 juli och protesterna att säga upp tusentals av offentlighetsanställda som en konsekvens av de åtgärder som Trojkan påtvingar Grekland. ”Vi motsätter oss dessa åtgärder som påtvingas av Trojkan utan hänsyn till sociala konsekvenser”, sade hon. ”Dessa åtgärder kommer bara att utöka fattigdomen och ojämlikheten och leder till växande motstånd snarare än till konstruktiva lösningar”, tillade hon.
 

Cyperns president klagar på Trojkan

Den cypriotiske presidenten Nikos Anastasiádis klagade efter midsommar över ”bristen på solidaritet” samtidigt som han begärde en fullständig översyn av Cyperns nödlån från Trojkan på 10 miljarder euro, ett nödlån som villkorats med förluster för sparare med större belopp i cypriotiska banker. Men hans anhållan avslogs utan pardon av eurozonens finasministrar. Anastasiádis sade att hans land behandlades ojust av fruktan för att landets bankproblem skulle kunna sprida sig till Grekland.

 

Lastbilar kan bli ännu längre

Jättelastbilar kan komma köra på vägarna om EU-kommissionen får som den vill. 25 meter [82 foot] långa fordon som väger upp till 60 ton kan bli verklighet om kommissionen får igenom en ändring av ett direktiv som reglera frågan [Direktiv 96/53/EU].

 

Åtstramningspolitiken gynnar yttersta högern

Ministern för industriell förnyelse i den franska regeringen Arnaud Montebourg angrep nyligen EU-presidenten José Manuel Barroso. Montebourg hävdade att kommissionens åtstramningspolitik hade hjälpt den yttersta högern att växa i popularitet. ”Herr Barroso är bränslet för Nationella fronten. Det är sanningen… och jag tror att det viktigaste skälet till varför Nationella fronten växer hänger ihop med det sätt på vilket EU nu utövar allt mera påtryckningar på demokratiskt valda regeringar”, sade Montebourg.

 

Tysklands ledande roll ifrågasätts allt mer

En opinionsundersökning som beställts av Financial Times visar på allt större allmän oro över Tysklands ledande roll i EU. 88 procent av spanjorerna och 82 procent av italienarna uttryckte att Tysklands inflytande i EU hade blivit alltför starkt. Detta var ökningar från 67 respektive 53 procent från en opinionsundersökning i slutet av 2011. Även 56 procent av fransmännen samtyckte till att Tyskland har alltför stort inflytande.

 

Kroatien blir EU-land

Den 1 juli införlivades Kroatien som medlem i EU, unionens 28:e medlemsstat. Förhandlingarna har pågått i tio år och ett av hindren för medlemskapet har varit den utbredda korruptionen i landet.


Efter Kroatiens medlemskap väntar medlemskapsförhandlingar med Montenegro och Turkiet. Island som förhandlat sedan 2010 har nyligen meddelat att landets EU-ambitioner numera är nedlagda.

 

EU-parlamentariker får 4,4 procent lönelyft

Lönerna för EU-parlamentariker och EU-tjänstemän ska öka med 4,4 procent och lönekostnaderna kommer totalt att överstiga en miljard euro 2014. I Sverige har de flesta löner ökat med ca 2,6 procent satta efter det s.k. ”märket”, som skall ta hänsyn till konkurrensläget inom EU. Samtidigt ökar finansieringen av EU:s övernationella politiska partier med 9 procent till totalt 117 miljoner euro valåret 2014. Generellt ökar EU:s preliminära budget för 2014 med 1,7 procent.

 

Nederländerna listar 54 områden för självbestämmande

Den nederländska regeringen har publicerat en rapport som listar 54 olika områden för EU-makt. Områden sträcker sig från social välfärd till översvämningsskydd, och som Neder-länderna anser vara kvar på nationell nivå. Nederländerna är övertygat om att tiden för ”allt mer av union” inom i stort sett alla politikerområden är förbi, sägs det i rapporten. När skall Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven lista de områden de vill att vi själva skall få bestämma över i Sverige? Födelsetalen går ner Europa

En ny studie från Demografiska institutet i Rostock Tyskland att födelsetalen i Europa är de lägsta under ett årtionde, vilket korrelerar direkt med den lägre sysselsättningsgrad som eurokrisen orsakat.

 

Elever ska rösta i EU-val

För första gången ska ett skolval genomföras inför ett EU-parlamentsval, och Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att i höst börja arbetet med att arrangera det hela. Det har regeringen beslutat. Myndigheten får 1.450 000 kronor för höstens arbete och reger-ingen avser att bevilja mer pengar nästa år.

 

Svenskarnas parti samlar extrema

Högerextrema grupper vid sidan av Sverigedemokraterna ökade kraftigt sina aktiviteter under 2012, vilket var ett trendbrott enligt stiftelsen Expos årsrapport. Svenskarnas parti är helt dominerande. Expo ser partiet som nazistiskt och enligt Säpo ingår det i den så kallade vit maktmiljön. Partiet stod 2012 för drygt 1.000 aktiviteter.
 

Hårdare abortlagar i Östeuropa

Nyligen skärptes abortlagstiftningen i Makedonien, vilket rev upp den tidigare relativt liberala lagstiftningen som gällt sedan tiden för Jugoslavien. I Litauen – EU:s nuvarande ordförandeland – togs i maj det första steget som kan leda till ett införande av förbud mot aborter. Även i Ryssland och Ukraina pågår en diskussion om att införa hårdare abortlagar och parlamentet i Georgien förväntas snart diskutera landets abortlagar, efter att landets ortodoxa kyrka nyligen krävt ett abortförbud. Katolska Polen har redan en av världens hårdaste abortlagstiftningar.