EU bygger murar mot omvärlden
Tidigare beräknades att 54 000 personer från hela
världen skulle söka asyl i Sverige i år. I sin senaste prognos,
som presenterades den 29 juli, har Migrationsverket skrivit den
det förväntade antalet till 45 000 asylsökande. Förklaringen,
enligt verket, är att kontrollerna vid EU:s yttre gränser
skärpts. Det gäller framför allt längs gränsen mellan Grekland
och Turkiet, vilket gör att få lyckas ta sig till Europa för att
söka asyl. FN, Amnesty och Röda korset har kritiserat
gränskontrollerna, och sagt att det bryter mot mänskliga
rättigheter om flyktingar förhindras att söka asyl.
Det är ingen hemlighet att grekisk polis och militär behandlar
asylsökare illa. Häftig kritik har riktats mot Grekland av
UNHCR, Amnesty och Human Rights Watch bara för att nämna några
organisationer som anklagar de grekiska myndigheterna för allt
från att utsätta de asylsökande för kränkningar och olika former
av övergrepp och för onödigt långa arresteringar.
EU:s murar har blivit så höga att de som flyr brutala krig såsom
i Syrien inte får möjlighet att söka asyl.
– Det är svårt att ta sig in i EU för att söka asyl, konstaterar
den ansvarige EU-kommissionären Cecilia Malmström lakoniskt.
Till exempel är flyktingströmmen från Syrien till Sverige mindre
än vad Migrationsverket räknat med.
I dag måste syriska flyktingar ta sig illegalt till EU för att
söka asyl. Väl här beviljas de allra flesta uppehållstillstånd.
UNHCR, FN:s flyktingorgan, vädjade nyligen till EU att ta emot
kvotflyktingar direkt från lägren i Syriens grannländer. Men
intresset från EU:s ministrar var minst sagt njuggt.
Det finns inget som tyder på att läget i Syrien kommer att
förbättras. Varje dag flyr ungefär 7.000 syrier till något av
grannländerna där förhållandena i flyktinglägren är omänskliga.
Totalt har Syriens grannländer tagit emot 1,8 miljoner syrier.
Och inne i landet beräknas över 2,5 miljoner vara på flykt.
EU-länderna har tillsammans hittills endast tagit emot 43.000.
De syriska flyktingarna har framför allt sökt sig till Tyskland
och Sverige.
Gösta Torstensson
EU:s lobbyregister är en skandal
Alter-EU, en frivilliggrupp som bevakar öppenhet
och transparens, har i en rapport funnit ofullständiga och
direkt felaktiga uppgifter i EU:s lobbyregister. Rapporten säger
att det frivilliga registret [Lissabonfördraget möjliggör ett
tvingade register] som samlar uppgifter om företag och grupper
som lobbar gentemot EU-parlamentet och kommissionen, ӊr icke
övertygande som bäst och dyster som sämst”. Mer än hundra
företag som är kända för att lobba återfinns inte i registret
som till exempel Adidas, Apple, General Motors, Heinecken,
Porsche, Rio Tinto, Disney, Shanks Group, SAP, Times Warner och
Northrop Grumman.
Storbanker återfinns inte heller i registret som till exempel
Banco Santander, BBVA Group, Belfius/Dexia, La Caixa, Erste
Group Bank, Goldman Sachs, HSBC, Nomura, Nordea, Rabobank, Royal
Bank of Scotland och UBS.
Goldman Sachs träffade EU:s finans - och ekonomikommissionär
Olli Rehn tre gånger mellan januari 2011 och februari 2012.
Under denna period var 60 procent av Rehns alla möten med
lobbyister oregistrerade.
Jan-Erik Gustafsson
Europafacket gav stöd till generalstrejken i Grekland
Europafacket stödde generalstrejken i Grekland i
juli som utlyst av de centrala facken GSEE och ADEDY. I ett brev
till ordförandena i de två centra facken uttrycket Europafackets
generalsekreterare Bernadette Segol sitt fulla stöd till
generalstrejken den 16 juli och protesterna att säga upp
tusentals av offentlighetsanställda som en konsekvens av de
åtgärder som Trojkan påtvingar Grekland. ”Vi motsätter oss dessa
åtgärder som påtvingas av Trojkan utan hänsyn till sociala
konsekvenser”, sade hon. ”Dessa åtgärder kommer bara att utöka
fattigdomen och ojämlikheten och leder till växande motstånd
snarare än till konstruktiva lösningar”, tillade hon.
Cyperns president klagar på Trojkan
Den cypriotiske presidenten Nikos Anastasiádis
klagade efter midsommar över ”bristen på solidaritet” samtidigt
som han begärde en fullständig översyn av Cyperns nödlån från
Trojkan på 10 miljarder euro, ett nödlån som villkorats med
förluster för sparare med större belopp i cypriotiska banker.
Men hans anhållan avslogs utan pardon av eurozonens
finasministrar. Anastasiádis sade att hans land behandlades
ojust av fruktan för att landets bankproblem skulle kunna sprida
sig till Grekland.
Lastbilar kan bli ännu längre
Jättelastbilar kan komma köra på vägarna om
EU-kommissionen får som den vill. 25 meter [82 foot] långa
fordon som väger upp till 60 ton kan bli verklighet om
kommissionen får igenom en ändring av ett direktiv som reglera
frågan [Direktiv 96/53/EU].
Åtstramningspolitiken gynnar yttersta högern
Ministern för industriell förnyelse i den franska
regeringen Arnaud Montebourg angrep nyligen EU-presidenten José
Manuel Barroso. Montebourg hävdade att kommissionens
åtstramningspolitik hade hjälpt den yttersta högern att växa i
popularitet. ”Herr Barroso är bränslet för Nationella fronten.
Det är sanningen… och jag tror att det viktigaste skälet till
varför Nationella fronten växer hänger ihop med det sätt på
vilket EU nu utövar allt mera påtryckningar på demokratiskt
valda regeringar”, sade Montebourg.
Tysklands ledande roll ifrågasätts allt mer
En opinionsundersökning som beställts av Financial
Times visar på allt större allmän oro över Tysklands ledande
roll i EU. 88 procent av spanjorerna och 82 procent av
italienarna uttryckte att Tysklands inflytande i EU hade blivit
alltför starkt. Detta var ökningar från 67 respektive 53 procent
från en opinionsundersökning i slutet av 2011. Även 56 procent
av fransmännen samtyckte till att Tyskland har alltför stort
inflytande.
Kroatien blir EU-land
Den 1 juli införlivades Kroatien som medlem i EU,
unionens 28:e medlemsstat. Förhandlingarna har pågått i tio år
och ett av hindren för medlemskapet har varit den utbredda
korruptionen i landet.
Efter Kroatiens medlemskap väntar medlemskapsförhandlingar med
Montenegro och Turkiet. Island som förhandlat sedan 2010 har
nyligen meddelat att landets EU-ambitioner numera är nedlagda.
EU-parlamentariker får 4,4 procent lönelyft
Lönerna för EU-parlamentariker och EU-tjänstemän ska öka med 4,4 procent och lönekostnaderna kommer totalt att överstiga en miljard euro 2014. I Sverige har de flesta löner ökat med ca 2,6 procent satta efter det s.k. ”märket”, som skall ta hänsyn till konkurrensläget inom EU. Samtidigt ökar finansieringen av EU:s övernationella politiska partier med 9 procent till totalt 117 miljoner euro valåret 2014. Generellt ökar EU:s preliminära budget för 2014 med 1,7 procent.
Nederländerna listar 54 områden för självbestämmande
Den nederländska regeringen har publicerat en
rapport som listar 54 olika områden för EU-makt. Områden
sträcker sig från social välfärd till översvämningsskydd, och
som Neder-länderna anser vara kvar på nationell nivå.
Nederländerna är övertygat om att tiden för ”allt mer av union”
inom i stort sett alla politikerområden är förbi, sägs det i
rapporten. När skall Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven lista
de områden de vill att vi själva skall få bestämma över i
Sverige? Födelsetalen går ner Europa
En ny studie från Demografiska institutet i Rostock Tyskland att
födelsetalen i Europa är de lägsta under ett årtionde, vilket
korrelerar direkt med den lägre sysselsättningsgrad som
eurokrisen orsakat.
Elever ska rösta i EU-val
För första gången ska ett skolval genomföras inför
ett EU-parlamentsval, och Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag
att i höst börja arbetet med att arrangera det hela. Det har
regeringen beslutat. Myndigheten får 1.450 000 kronor för
höstens arbete och reger-ingen avser att bevilja mer pengar
nästa år.
Svenskarnas parti samlar extrema
Högerextrema grupper vid sidan av
Sverigedemokraterna ökade kraftigt sina aktiviteter under 2012,
vilket var ett trendbrott enligt stiftelsen Expos årsrapport.
Svenskarnas parti är helt dominerande. Expo ser partiet som
nazistiskt och enligt Säpo ingår det i den så kallade vit
maktmiljön. Partiet stod 2012 för drygt 1.000 aktiviteter.
Hårdare abortlagar i Östeuropa
Nyligen skärptes abortlagstiftningen i Makedonien,
vilket rev upp den tidigare relativt liberala lagstiftningen som
gällt sedan tiden för Jugoslavien. I Litauen – EU:s nuvarande
ordförandeland – togs i maj det första steget som kan leda till
ett införande av förbud mot aborter. Även i Ryssland och Ukraina
pågår en diskussion om att införa hårdare abortlagar och
parlamentet i Georgien förväntas snart diskutera landets
abortlagar, efter att landets ortodoxa kyrka nyligen krävt ett
abortförbud. Katolska Polen har redan en av världens hårdaste
abortlagstiftningar.