15 december 2013  

 

 

Barroso bekänner färg

”Vissa vänsternationalister har samma åsikter som extremhögern.” Det säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Han började sin karriär på den politiska färgskalan som blodröd maoist, för att sedan bli konservativ premiärminister i Portugal och därefter överta ledarskapet EU-kommissionen, dvs. de mörkblå marknadsfundamentalisterna i Bryssel. Vet inte om Barroso är felciterad, men det han borde sagt är: ”Många EU-ledare har samma åsikter som extremhögern.” Typ uppbygget av Fort Europa som EU nu vill att militären ska bevaka för att stoppa flyktingarna från fattigdom, krig och förföljelse i den [inte minst av EU-länderna] utplundrade delen av världen.
Gösta Torstensson
 

Förhandlingar mellan EU och USA

Bakom slutna dörrar pågår just nu förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Avtalet kallas TTIP [Transatlantic Trade and Investment Partnership, Transatlantiskt handels-och investerings-partnerskap].

TTIP har kallats ”en ohämmad attack mot demokratin”. Några av de mest kritiserade delarna i förhandlingarna är en omstridd paragraf, Investor State Dispute Settlements [ISDS], så kallat investeringsskydd, och den rätt företag väntas få att stämma regeringar för uteblivna vinster – i hemliga, autonoma företagstribunaler. Tvisteförhandlingarna i tribunalerna ska ske i slutna rum och ledas av en trehövdad tribunal av en mindre klick privata skiljedomare, ofta med kopplingar till det näringsliv vars tvister de är satta att avgöra – och med stora egna ekonomiska intressen i uppdraget. Ändå kan dessa ogenomskinliga tribunaler få makt att kraftigt inskränka de nationella staternas suveränitet och nationella lagstiftning, samtidigt som regeringarna kan dömas till höga skadestånd. Skattebetalarna får stå för notan.

Priset för TTIP kommer medborgarna i EU och USA tvingas betala, medan vinsterna kommer att inhöstas av den industri, som på båda sidor av Atlanten också, som sagt, har privilegierad tillgång till förhandlingarna.
Eller som en The Guardian-journalist uttryckte saken – It´s business that really rules now.

Gösta Torstensson
 

Trojkan utpressar Greklands regering

Företrädare för den så kallade trojkan
– EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden – ställde in sin planerade resa till Grekland i början av december på grund av landets ”misslyckande med att leva upp till sina åtaganden”, rapporterar Reuters. Det innebar att man satte en kniv på strupen, eftersom det skulle innebära att det inte skulle bli möjligt att godkänna nästa låne- utbetalning till Grekland vid kommande eurogruppsmöte den 9 december.

Men natten mot den 8 december fick den grekiska koalitionsregeringen [borgerliga Ny Demokrati och social-demokratiska Pasok] igenom en åtstramningsbudget för nästa år med 153 röster mot 142 i parlamentet i Aten. Budgeten innebär ytterligare nedskärningar med 3,1 miljarder euro, och är beställningsverk från EU/IMF-trojkan.

Sedan eurokrisen bröt ut våren 2010 har Grekland tvingats klara sig på ”nödlån” från de andra euroländerna och Internationella valutafonden, sammanlagt 240 miljarder euro, varav cirka 90 procent har betalats ut. Grekland är inne sitt sjätte recessionsår. Den officiella arbetslösheten redovisas till 27,9 procent [61,5 bland ungdomar].
Jan-Erik Gustafsson
 

Facklig protest mot social dumpning

Fackföreningar från en rad EU-länder och europeiska fackfederationer protesterade i Bryssel den 9 december mot en alltmer omfattande löne-dumpning inom EU.
Samtidigt sammanträdde EU:s arbetsmarknadsministrar för att diskutera vilka regler som ska gälla för arbetare som stationeras ut i andra länder, varvid de ofta får sämre villkor och löner än inhemska arbetare. Fackföreningarna kräver hårdare regler för att förhindra dumpning av löner och arbetsvillkor.
 

Förkrossande nej till euron

En förkrossande majoritet, 78,3 procent, av svenskarna är mot att Sverige går med i EU:s valutaunion, EMU, med en överstatlig valuta, euron, och central, ECB i Frankfurt.

Det visar Statistiska centralbyråns halvårsvisa opinionsundersökning som kom den 11 december 2013.

Bara 12,6 procent uppgav att de skulle rösta ja till euron om det var folkom-röstning i november, medan 78,3 procent uppgav att de skulle rösta nej. 9,2 procent svarade ”vet ej”.
 

Nedåt för finsk industriproduktion

Industriproduktionen i Finland föll med 3,4 procent i oktober jämfört med ett år tidigare, visar månadssiffror från Finlands statistikbyrå.
Därmed har produktionen i den finska industrin fallit tolv månader i rad Landet har sedan en tid präglats av en ihållande konjunkturnedgång för skogsindustrin, rederier och tillverkare av maskinutrustning.

 

EU:s finansministrar enades inte om bankakut

EU:s finansministrar lyckades inte enas natten till den 11 december om en europeisk bankakut med en avvecklingsfond.
Efter ett 15 timmars långt ekofinmöte beslöt ministrarna att extra möten behövs nästa vecka, för eurogruppen den 17 december och för Ekofinrådet den 18 december.

”Vi har inget formellt resultat, men vi har tagit ett stort språng framåt idag. Vi har principer för en överenskommelse som verkar vara acceptabla för alla”, sade mötets ordförande, Litauens finansminister Rimantas Sadzius, vid en nattlig presskonferens.

Ekofinmötet enades också om att huvuddelen av lagstiftningen för avvecklingsmekanismen kommer att skrivas in i ett mellanstatligt fördrag utanför EU-fördraget, som Tyskland har krävt.
Det innebär att avgörande beslut om användning av offentliga medel kommer att kräva enhällig bland euroländerna. Alltså får Tyskland [och varje annat land] veto.
 

EU ser över upphandlingsregler

EU håller på med att göra om sitt regelverk för offentlig upphandling. Det kan få stor effekt på svenska kommuners möjlighet att ställa sociala krav och miljökrav, rapporterar Dagens Nyheter. Enligt det nya direktivet, som enligt planerna ska behandlas i en första omgång i EU-parlamentet i januari, ska myndigheter, landsting och kommuner kunna ställa mer specifika miljökrav istället för att alltid välja lägsta pris.
 

EADS planerar nedskärningar

Den europeiska flygplanstillverkaren EADS, på väg att byta namn till Airbus, planerer att göra sig av med 5 000-6 000 anställda och sälja sitt huvudkon-tor i Paris, rapporterar den franska tidningen Le Figaro.
Nedskärningen skulle motsvara cirka fem procent av koncernens totala personalstyrka.
Tidigare har tyska medier rapporterat att AEDS har planer på att minska antalet anställda med cirka 8 000.
 

Fransyska föreslagen leda ECB:s banktillsyn

EU-parlamentet röstade med överväldi-gande majoritet för att fransyskan Danièle Nouy ska bli ordförande för styrelsen för den europeiska bank-tillsynen inom ECB.
Med rösterna 555-55, med 52 ned-lagda röster, godkändes Danièle Nouy, som är ECB:s egen kandidat till posten. Danièle Nouy frågades ut av parla-mentets ekonomiska utskott den 27 november, som sedan röstade 29-0 för henne den 5 december.
Hon är 63 år och för närvarande generalsekreterare för finans-inspektionen inom den franska central-banken.
 

Fler riskerar att hamna i fattigdom

Bara i Grekland ökar antalet personer som riskerar att hamna i fattigdom snabbare än i Sverige, enligt ny statistik från Eurostat. Det skriver de svenska fackliga centralorganisationernas Brysselkontor på sin hemsida.
Sedan 2008 har antalet svenskar som befinner sig i riskzonen ökat från 1,5 miljoner år 2008 till 1,8 miljoner år 2012, vilket är en ökning med 22 procent. I Grekland handlar det om en ökning med 23 procent.
 

Londonuniversitet förbjuder protester

Den som deltar i demonstrationer eller ockupationer på University of Londons campus kan fängslas för lagtrots, enligt ett domstolsbeslut.
Bakgrunden är den senaste tidens protester mot marknadsanpassning
av utbildningen och för bättre anställningsvillkor för universitets
städpersonal. 41 personer greps när polis bröt upp en ockupation av ett kårhus den 5 december. Nu planeras en motmanifestation under parollen ”Polisen bort från Campus”.
 

EU ger 2,2 miljoner till Sveriges kung

Kung Carl XVI Gustaf får 2,2 miljoner i EU-stöd, rapporter Ekot som tagit del av siffror från Jordbruksverket.

– Uppfyller du kriterierna så har du tillgång till stöden, säger chefen för EU-kommissionen i Sverige, Pierre Schellekens, som inte ser något konstigt att kungen får ta emot EU-pengar för jordbruk.

Kungen har fått jordbruksstöd på minst 2,2 miljoner kronor från EU för sitt gods Stenhammar i Sörmland under 2013