Barroso bekänner färg
”Vissa vänsternationalister har samma åsikter som
extremhögern.” Det säger EU-kommissionens ordförande José Manuel
Barroso. Han började sin karriär på den politiska färgskalan som
blodröd maoist, för att sedan bli konservativ premiärminister i
Portugal och därefter överta ledarskapet EU-kommissionen, dvs.
de mörkblå marknadsfundamentalisterna i Bryssel. Vet inte om
Barroso är felciterad, men det han borde sagt är: ”Många
EU-ledare har samma åsikter som extremhögern.” Typ uppbygget av
Fort Europa som EU nu vill att militären ska bevaka för att
stoppa flyktingarna från fattigdom, krig och förföljelse i den
[inte minst av EU-länderna] utplundrade delen av världen.
Gösta Torstensson
Förhandlingar mellan EU och USA
Bakom slutna dörrar pågår just nu förhandlingar om ett
frihandelsavtal mellan EU och USA. Avtalet kallas TTIP [Transatlantic
Trade and Investment Partnership, Transatlantiskt handels-och
investerings-partnerskap].
TTIP har kallats ”en ohämmad attack mot demokratin”. Några av de
mest kritiserade delarna i förhandlingarna är en omstridd
paragraf, Investor State Dispute Settlements [ISDS], så kallat
investeringsskydd, och den rätt företag väntas få att stämma
regeringar för uteblivna vinster – i hemliga, autonoma
företagstribunaler. Tvisteförhandlingarna i tribunalerna ska ske
i slutna rum och ledas av en trehövdad tribunal av en mindre
klick privata skiljedomare, ofta med kopplingar till det
näringsliv vars tvister de är satta att avgöra – och med stora
egna ekonomiska intressen i uppdraget. Ändå kan dessa
ogenomskinliga tribunaler få makt att kraftigt inskränka de
nationella staternas suveränitet och nationella lagstiftning,
samtidigt som regeringarna kan dömas till höga skadestånd.
Skattebetalarna får stå för notan.
Priset för TTIP kommer medborgarna i EU och USA tvingas betala,
medan vinsterna kommer att inhöstas av den industri, som på båda
sidor av Atlanten också, som sagt, har privilegierad tillgång
till förhandlingarna.
Eller som en The Guardian-journalist uttryckte saken – It´s
business that really rules now.
Gösta Torstensson
Trojkan utpressar Greklands regering
Företrädare för den så kallade trojkan
– EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella
valutafonden – ställde in sin planerade resa till Grekland i
början av december på grund av landets ”misslyckande med att
leva upp till sina åtaganden”, rapporterar Reuters. Det innebar
att man satte en kniv på strupen, eftersom det skulle innebära
att det inte skulle bli möjligt att godkänna nästa låne-
utbetalning till Grekland vid kommande eurogruppsmöte den 9
december.
Men natten mot den 8 december fick den grekiska
koalitionsregeringen [borgerliga Ny Demokrati och
social-demokratiska Pasok] igenom en åtstramningsbudget för
nästa år med 153 röster mot 142 i parlamentet i Aten. Budgeten
innebär ytterligare nedskärningar med 3,1 miljarder euro, och är
beställningsverk från EU/IMF-trojkan.
Sedan eurokrisen bröt ut våren 2010 har Grekland tvingats klara
sig på ”nödlån” från de andra euroländerna och Internationella
valutafonden, sammanlagt 240 miljarder euro, varav cirka 90
procent har betalats ut. Grekland är inne sitt sjätte
recessionsår. Den officiella arbetslösheten redovisas till 27,9
procent [61,5 bland ungdomar].
Jan-Erik Gustafsson
Facklig protest mot social dumpning
Fackföreningar från en rad EU-länder och europeiska
fackfederationer protesterade i Bryssel den 9 december mot en
alltmer omfattande löne-dumpning inom EU.
Samtidigt sammanträdde EU:s arbetsmarknadsministrar för att
diskutera vilka regler som ska gälla för arbetare som
stationeras ut i andra länder, varvid de ofta får sämre villkor
och löner än inhemska arbetare. Fackföreningarna kräver hårdare
regler för att förhindra dumpning av löner och arbetsvillkor.
Förkrossande nej till euron
En förkrossande majoritet, 78,3 procent, av svenskarna är mot
att Sverige går med i EU:s valutaunion, EMU, med en överstatlig
valuta, euron, och central, ECB i Frankfurt.
Det visar Statistiska centralbyråns halvårsvisa
opinionsundersökning som kom den 11 december 2013.
Bara 12,6 procent uppgav att de skulle rösta ja till euron om
det var folkom-röstning i november, medan 78,3 procent uppgav
att de skulle rösta nej. 9,2 procent svarade ”vet ej”.
Nedåt för finsk industriproduktion
Industriproduktionen i Finland föll med 3,4 procent i oktober
jämfört med ett år tidigare, visar månadssiffror från Finlands
statistikbyrå.
Därmed har produktionen i den finska industrin fallit tolv
månader i rad Landet har sedan en tid präglats av en ihållande
konjunkturnedgång för skogsindustrin, rederier och tillverkare
av maskinutrustning.
EU:s finansministrar enades inte om bankakut
EU:s finansministrar lyckades inte enas natten till den 11
december om en europeisk bankakut med en avvecklingsfond.
Efter ett 15 timmars långt ekofinmöte beslöt ministrarna att
extra möten behövs nästa vecka, för eurogruppen den 17 december
och för Ekofinrådet den 18 december.
”Vi har inget formellt resultat, men vi har tagit ett stort
språng framåt idag. Vi har principer för en överenskommelse som
verkar vara acceptabla för alla”, sade mötets ordförande,
Litauens finansminister Rimantas Sadzius, vid en nattlig
presskonferens.
Ekofinmötet enades också om att huvuddelen av lagstiftningen för
avvecklingsmekanismen kommer att skrivas in i ett mellanstatligt
fördrag utanför EU-fördraget, som Tyskland har krävt.
Det innebär att avgörande beslut om användning av offentliga
medel kommer att kräva enhällig bland euroländerna. Alltså får
Tyskland [och varje annat land] veto.
EU ser över upphandlingsregler
EU håller på med att göra om sitt regelverk för offentlig
upphandling. Det kan få stor effekt på svenska kommuners
möjlighet att ställa sociala krav och miljökrav, rapporterar
Dagens Nyheter. Enligt det nya direktivet, som enligt planerna
ska behandlas i en första omgång i EU-parlamentet i januari, ska
myndigheter, landsting och kommuner kunna ställa mer specifika
miljökrav istället för att alltid välja lägsta pris.
EADS planerar nedskärningar
Den europeiska flygplanstillverkaren EADS, på väg att byta
namn till Airbus, planerer att göra sig av med 5 000-6 000
anställda och sälja sitt huvudkon-tor i Paris, rapporterar den
franska tidningen Le Figaro.
Nedskärningen skulle motsvara cirka fem procent av koncernens
totala personalstyrka.
Tidigare har tyska medier rapporterat att AEDS har planer på att
minska antalet anställda med cirka 8 000.
Fransyska föreslagen leda ECB:s banktillsyn
EU-parlamentet röstade med överväldi-gande majoritet för att
fransyskan Danièle Nouy ska bli ordförande för styrelsen för den
europeiska bank-tillsynen inom ECB.
Med rösterna 555-55, med 52 ned-lagda röster, godkändes Danièle
Nouy, som är ECB:s egen kandidat till posten. Danièle Nouy
frågades ut av parla-mentets ekonomiska utskott den 27 november,
som sedan röstade 29-0 för henne den 5 december.
Hon är 63 år och för närvarande generalsekreterare för
finans-inspektionen inom den franska central-banken.
Fler riskerar att hamna i fattigdom
Bara i Grekland ökar antalet personer som riskerar att hamna
i fattigdom snabbare än i Sverige, enligt ny statistik från
Eurostat. Det skriver de svenska fackliga
centralorganisationernas Brysselkontor på sin hemsida.
Sedan 2008 har antalet svenskar som befinner sig i riskzonen
ökat från 1,5 miljoner år 2008 till 1,8 miljoner år 2012, vilket
är en ökning med 22 procent. I Grekland handlar det om en ökning
med 23 procent.
Londonuniversitet förbjuder protester
Den som deltar i demonstrationer eller ockupationer på
University of Londons campus kan fängslas för lagtrots, enligt
ett domstolsbeslut.
Bakgrunden är den senaste tidens protester mot
marknadsanpassning
av utbildningen och för bättre anställningsvillkor för
universitets
städpersonal. 41 personer greps när polis bröt upp en ockupation
av ett kårhus den 5 december. Nu planeras en motmanifestation
under parollen ”Polisen bort från Campus”.
EU ger 2,2 miljoner till Sveriges kung
Kung Carl XVI Gustaf får 2,2 miljoner i EU-stöd, rapporter
Ekot som tagit del av siffror från Jordbruksverket.
– Uppfyller du kriterierna så har du tillgång till stöden, säger
chefen för EU-kommissionen i Sverige, Pierre Schellekens, som
inte ser något konstigt att kungen får ta emot EU-pengar för
jordbruk.
Kungen har fått jordbruksstöd på minst 2,2 miljoner kronor från
EU för sitt gods Stenhammar i Sörmland under 2013