15 juli 2013 -
Eurogruppen godkänner ”nödlån” till Grekland
Eurogruppen beslöt den 8 juli att betala ut 5 miljarder euro i ”nödlån” till Grekland i flera portioner och på villkor att Grekland uppfyller flera villkor.
Grekland ”får” 3 miljarder euro från euroländernas gemensamma räddningsfond. Dessutom ska euroländernas centralbanker bidra med 2 miljarder euro, en del av de vinster bankerna gjort på att låna ut pengar till Grekland. Samtidigt väntas IMF att godkänna en utbetalning till Grekland på 1,8 miljarder senare i juli, för totalt 6,8 miljarder euro.
Det sade eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem vid en presskonferens efter eurogruppens möte. Även IMF-chefen Christine Lagarde deltog i eurogruppens möte och i presskonferensen.
”Eurogruppen noterar med tillfredsställelse att Greklands program i stort är på rätt spår när vissa villkor inom kort genomförs”, sade holländaren Jeroen Dijsselbloem.
Bland villkoren som Grekland måste uppfylla är de stadiga personalminskningarna i den offentliga sektorn och en förbättring av skatte- uppbörden, sade han.
Hittills har Grekland fått 131 av de 145 miljarder euro [1,250 miljarder kronor] av det ”räddningspaket” som euroländerna lovat, men den senaste utbetalningen har stoppats sedan regeringen inte uppfyllt son åtaganden om att sanera statsfinanserna.
På förmiddagen den 8 juli nåde EU/ IMF-trojkan och Grekland en ny uppgörelse, där drygt 12000 offentliganställda ska sägas upp. Dessutom ska regeringen skära ned kostnaderna för sjukvården,
– Grekland är bra på väg nu, summerade eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem.
Gösta Torstensson
Brittisk ja till folkomröstning
Den konservative brittiske premiärminis- tern David Camerons försök att få till stånd en folkomröstning om Storbritanniens medlemskap i EU har passerat ett första hinder.
Med röstsiffrorna 304 för och noll emot röstade det brittiska parlamentet i en första läsning för lagförslag om att britterna 2017 får folkomrösta om huruvida Storbritannien ska stanna kvar i EU eller lämna unionen. Oppositionspartiet Labour och koalitionspartner
Liberaldemokraterna bojkottade omröstningen. Cameron har lovat att folkomröstningen ska bli av om partiet vinner valet 2015. Bland EU-kritikerna är dock misstron stor. Många vill ha en folkröstning före valet – eller åtminstone ett bindande beslut om att omröstningen ska bli av.
”Jag vågar tro på en folkomröstning först den dagen då jag står i valbåset.” Det säger den brittiske EU- parlamentarikern Nigel Farage från EU-kritiska UK Independence Party.
I en opinionsundersökning som publicerades i Sunday Times sade 47 procent av de tillfrågade att de skulle rösta för ett utträde om folkomröstningen hölls i dag. 40 procent skulle rösta för att bli kvar i unionen.
Gösta Torstensson
Razzior mot maffian i Italien
Italiensk polis har gripit 38 personer misstänkta för samröre med maffian. I småstaden Scalea greps fyra av fem ledamöter i stadsfullmäktige, inklusive borgmästaren.
Insatsen riktades mot den kalabriska ’nndrangheta-maffians infiltration av lokala myndigheter.
Regeringen vill bidra till Nato- styrka
Den borgerliga regeringen har med stöd av Socialdemokraterna anmält intresse om att delta i Natos snabb- insatsstyrka. Syftet är enligt försvarsminister Karin Engström [m] att fördjupa samarbetet med Nato samt delta i avancerade övningar. Snabbinsatsstyrkan, som består av 13.000 man, ska kunna sättas in snabbt över hela världen. Medlems- länderna turas om att delta, men även så kallade partnerländer som Sverige kan bidra till styrkan. Partnerländerna har dock rätt att bestämma själva om de vill delta i en insats eller inte. Försvarsmakten ska inom kort lämna förslag till regeringen om vad Sverige kan bidra med från och med 2014.
Störst risk för social oro i EU
Risken för social oro är högre i EU än i någon annan region i världen, enligt en ny rapport från FN:s arbetsrätts- organisation ILO. Risken ökade från 34 procent [2006-2007] till 46 procent [2011-2012]. Detta beror enligt ILO på ”den politiska responsen till skuldkrisen och deras inverkan på folks liv och uppfattade välbefinnande. Det dystra ekonomiska scenariot har skapat en skör social miljö där allt färre ser en möjlighet att få ett bra jobb eller förbättra sin levnadsstandard”.
Spanien och Slovenien under EU-granskning
Spanien uppmuntrades av eurogruppen i början av juli att hålla reformtakten uppe inom banksektorn. Jeroen Dijsselbloem, Eurogruppens chef, erkände att man inte diskuterat hur det spanska nödlåneprogrammet ska avslutas när det löper ut vid årsskiftet. ”Översynen i september blir ett bra tillfälle för det”, sade han. Slovenien har inte genomfört de
åtgärder i banksektorn som var brådskande redan i april, sade ekonomi- kommissionär Olli Rehn.
”Uppmaningen gäller fortfarande, men klockan tickar”, sade han. Samtidigt tillstod han att det är viktigare att genomgången av de slovenska ban- kerna görs noggrant än skyndsamt.
Fransmän övervakas enligt Le Monde
Den franska underrättelsetjänsten DGSE bedriver en omfattande övervak- ning av data- och telefontrafik, skriver tidningen Le Monde.
Det handlar om insamlande av e-post, sms och telefonlistor, liksom uppgifter frän sociala medier. Både trafik inom Frankrike och till utlandet övervakas, enligt tidningen.
Le Monde skriver att en rad andra franska myndigheter har tillgång till uppgifterna som DGSE samlar in och kan använda dem för att identifiera misstänkta individer som sedan gran- skas närmare.
IMF kritiserar Grekland-krav
Internationella valutafonden [IMF] erkänner i en rapport att man inte insett hur hårt åtstramningskraven som ställdes på Grekland när landet beviljades ”krislån” från IMF, ECB och EU-kommissionen skulle slå. Grekland fick 2010 låna 110 miljarder euro i utbyte mot nedskärningar i löner, pensioner och offentliga utgifter. Greklands ekonomi har krympt med 22 procent, statsskulden ligger på 190 procent av BNP och arbetslösheten på 27 procent. IMF kritiserar också EU- kommissionens miss att hitta tillväxtsti- mulans för Grekland vid sidan av åtstramningskraven. EU-kommissionen förnekar dock att den gjort fel och försöker tona ned rapportens betydelse.
Fängelse för österrikisk nynazist
En 29-årig nynazist i Österrike har dömts till ett och ett halvt års fängelse. Han har erkänt att laddat upp bilder på Adolf Hitler, hakkors och annat förbjudet material på Facebook.
Mannen, som bar handskar under rättegången för att dölja allehanda
tatueringar, hävdade dock att han inte förstått att andra kunde se materialet och att han inte avsett att hylla nazismen.
Arbetslösheten i euroländerna på nya rekordnivåer
Arbetslösheten i euroländerna steg till 12,1 procent i maj, visar statistik från Eurostat. Det är en ökning med en tiondel sedan månaden innan och innebär att arbetslösheten befinner sig på en ny rekordnivå. I övriga EU- länder ser det aningen bättre ut, men även där ligger arbetslösheten fortsatt över tio procent.
Italiensk parlamentariker utsparkad
EU-parlamentarikern Mario Borghezio från italienska Lega Nord, känd för sina antimuslimska åsikter, har sparkats ut ur EU-parlamentets partigrupp, Gruppen för frihet och demokrati i Europa [EFD], på grund av rasistiska kommentarer om Italiens integrations- minister Cecile Kyenge som har rötter i Kongo.
EDF är en sammanslutning av EU- skeptiska partier på den yttersta höger- kanten, som Dansk Folkeparti och brittiska United Kingdom Independence Party [UKIP].
EFD är den partigrupp som Sverigedemokraterna vill ansluta sig till om de kommer in i EU-parlamentet efter valet nästa år. Men EFD har avvisat SD.
KD vill utreda medlemskap i Nato
Kristdemokraterna föreslår att ett svenskt medlemskap i Nato ska utredas. Tidigare har partiet sagt nej till att Sverige ska gå med i Nato. Men partistyrelsen har enats om att ett svenskt medlemskap ska utredas av en parlamentarisk utredning. Samma sak föreslogs på Svenska Dagbladets debattsida den 5 juni av fem försvars- politiska talespersoner i partiet. Partistyrelsens besked är ett yttrande över den motion som vill att partiet säger ja till Nato-medlemskap och som bland andra KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson har ställt sig bakom
