1 juli 2013 -
EU avlyssnades i hemlighet av USA
Den amerikanska säkerhetstjänsten NSA avlyssnade EU-kontor och tog sig in i unionens interna datorsystem. Det visar hemliga dokument som den tyska tidningen Der Spiegel fått tillgång till genom NSA-läckan Edward Snowden. Enligt tidningen ger dokumenten en bild av hur NSA inte bara monterat in hemliga mikrofoner på EU-delegationernas kontor i Washington och vid
FN-högkvarteret i New York utan även skaffat sig tillgång till dokument och e- post.
Der Spiegel uppger att NSA även övervakade tele- och datatrafiken vid EU:s ministerråds högkvarter i Bryssel från de amerikanska lokalerna i Nato- högkvarteret några kilometer bort. Tidigare har den brittiska tidningen The Guardian avslöjat att USA-myndigheterna CIA och NSA övervakar miljon- tals telefonsamtal och e-post- meddelanden i hemlighet i ”jakt på terrorister”
Enligt The Guardian visar hemliga dokument att målet med avlyssningen är att skaffa information om splittring mellan EU-länderna i viktiga frågor.
Den amerikanska regeringen vill få EU- länderna att fatta beslut som går på samma linje som USA i internationella konflikter som Mellanöstern, Iran och Syrien.
Men USA försöker även styra över interna EU-frågor, alltifrån förhandlingar med kandidatländer till miljö- regler.
Då är kunskap om splittring mellan EU-länderna oerhört viktig. USA- administrationen kan få exakt kunskap om vilka regeringar de ska sätta press på för att driva fram beslut som gynnar amerikanska intressen.
I Mellanösternpolitiken har USA exempelvis fått EU:s utrikeschef Catherine Ashton att stödja utrikesminister John Kerry, medan flera EU-regeringar vill driva en hårdare linje mot Israel. USA försöker också få EU att snabba på medlemskapsförhandlingarna med
Turkiet, vilket skulle medföra att USA får ytterligare en trogen allierad bland EU:s medlemsländer.
Gösta Torstensson
Turkiet avfärdar Bryssels kritik
Turkiets EU-minister Egemen Bagis avfärdar en debatt i EU-parlamentet om den senaste tidens händelser i Istanbul, då flera ledamöter uttryckte oro för polisbrutalitet och andra repressiva åtgärder, för ”irrationella, absurda, obalanserade och ologiska uttalanden”.
”Turkiet har den mest reformistiska och starkaste regeringen i Europa och den mest karismatiske och starkaste ledaren
i världen. Om någon har problem med detta är jag verkligen ledsen”, skrev Egemen Bagis i ett utskick.
Har den turkiska polisen använt övervåld mot demonstranterna ska de ansvariga ställas till svars, tyckte EU:s utvidgningskommissionär Stefan Füle. Han försäkrade att EU inte ändrat inställning till Turkiets ansökan om medlemskap, men sade:
– Låt mig be Turkiet att inte ge upp sina värderingar vad gäller frihet och grundläggande rättigheter.
Samtidigt krävde Tysklands förbunds- kansler Angela Merkel, som precis som Frankrikes statsledning är motståndare till ett turkiskt medlemskap i EU, att den turkiska regeringen ska upphöra med våldet mot de protesterande.
De EU-länder, såsom Storbritannien och Sverige, som stött Turkiets kandidatur har fått sig en tankeställare. Polis- chockerna, tårgasen, mediestyrningen och hoten mot journalister medför grus i förhandlingsmaskineriet.
Men Turkiets premiärminister Erdogan tar det med ro. Han har för länge sedan mist hoppet om ett turkiskt EU- inträde i vår tid. Förhandlingarna med EU hjälpte honom att manövrera ut landets tidigare herrar, generalerna i det nationella säkerhetsrådet. Han tänker inte låta EU diktera fortsättningen.
Gösta Torstensson
Båtflyktingar stämmer militär under EU-flagg
Två överlevande från en tragedi i vilken 63 båtflyktingar omkom i Medelhavet förra året har stämt fransk och spansk militär för deras underlåtenhet att rädda dem när deras båt sjönk.
Fransk och spansk militär under EU- flagg var involverade i ett militärt uppdrag mot Libyens förre diktator Muammar Gaddafi fanns i närheten, och trots att de varskotts m migranternas belägenhet kom de inte till undsättning.
88 procent säger nej till euron
För tre år sedan var ungefär lika många av svenskarna, drygt 40 procent för respektive mot eurointräde. Sedan dess har euromotståndet stadigt växt, och i dag är 81,4 procent av svenskarna mot euron medan 10,9 procent är för. Övriga svarade ”vet ej”. Det betyder att drygt 88 procent av dem som har en bestämd åsikt säger nej till euron.
Det visar Statistiska centralbyråns senaste opinionsundersökning genom- förd i maj.
EU skärper gränsbevakningen
Antalet syriska asylsökande i Sverige har inte nått det förväntade antalet, rapporterar SR:s Ekot.
I april trodde Migrationsverket på cirka 18.00 sökande från Syrien i år. Men sedan dess har antalet avtagit. Under årets fem första månader har totalt
15.869 personer sökt asyl, varav 4.022 syrier. Migrationsverkets omvärldschef Christer Zettergren tror att EU:s skarpare gränsbevakning kan ligga bakom minskningen.
FN-chefen kritisk till vapen till Syrien
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon är kritisk till USA:s beslut att ge ”direkt militär hjälp” till Syriens väpnade opposition (som består av upp till fyrtio olika grupperingar).
- Syrien behöver fred, inte fler vapen, sade FN-chefen via sin talesman. Nyligen beslöt EU, efter påtryckningar från Storbritannien och Frankrike, att upphäva sitt vapenembargo mot Syrien. Besluten kommer samtidigt som den syriska regimen, understödda av den libanesiska Hizbollahmilisen, rapporteras ha fått ett övertag på det militära slagfältet.
ECB lämnar räntorna oförändrade
Europeiska centralbankens råd beslutade den 6 juni att lämna räntorna oförändrade.
Den viktigaste styrräntan - lägsta anbudsräntan vid refinansierings- förfarandet – ligger därmed kvar på 0,50 procent.
Det meddelade ECB vid en telefonkonferens.
Fortsatta nedskärningar i Grekland
Den 11 juni kväll lades ERT, Greklands public servicebolag, ned. På ett ögonblick släcktes radio- och tv- kanaler över hela landet.
Över 2.600 anställda – journalister, producenter, tekniker – har blivit av med jobbet. De statliga tv-arkiven och radioorkestern befaras följa med ner i graven.
Krav från den så kallade trojkan – EU- kommissionen, Europeiska central- banken och IMF – för att få nya lån låg bakom stängningen.
Berlusconi riskerar politikförbud
Italiens expremiärminister Silvio Berlusconi riskerar sex års fängelse och livstids politikförbud. Åklagaren kräver detta, bland annat för maktmissbruk och sex med en minderårig prostituerad
i samband med Berlusconis ”bunga bunga”-fester. Rättegången har pågått i flera år, vilket inte hindrat Berlusconi från att göra politisk comeback i valrörelsen tidigare i år.
Svenskt ja till Irlands undantag från Lissabonfördraget
Irland har fått garantier för att flera känsliga politiska frågor inte ska påverkas av Lissabonfördraget, EU:s grundlag. Inför Irlands andra folkom- röstning om Lissabonfördraget garanterade EU:s ledare att det nya fördraget inte skulle påverka Irlands sociallagstiftning, neutralitetspolitik eller skatter. Sveriges riksdag har nu godkänt dessa försäkringar. Garantierna har nu tagits in i ett särskilt protokoll som Sverige genom riksdagens beslut har ställt sig bakom.
Demonstranter vid ECB:s huvudkontor
Över 1.000 personer demonstrerade den 31 maj framför Europeiska central- banken, ECB, i Frankfurt, i protest mot euroområdets åtstramningspolitik. Demonstranterna försökte klättra över barrikaderna som satts upp för att skydda ECB:s jättelika byggnad, och polisen använde pepparsprej för att stoppa dem, uppger en talesperson för polisen.
Malmström vill ha register över lobbyister
EU-kommissionären Cecilia Malmström vill inför ett öppet register över lobby- ister och lobbyorganisationer.
Tanken är att alla ska kunna se vilka som försöker påverka politiska beslut, vad deras agenda är och vem som finansierar dem.
– Ja, man har rätt att vet vilka lobby- ister som rör sig i beslutande korridorer, till exempel i riksdagen eller Europa- parlamentet, säger Cecilia Malmström i en intervju med SVT.
Flera länder, bland annat USA, har redan liknande offentliga register.
EU-kommissionen stämmer Storbritannien
EU-kommissionen anklagar regeringen i London för att mot reglerna om fri rörlighet neka EU-invandrare tillgång till det brittiska välfärdssystemet, och drar nu in EU-domstolen. Britterna specialtestar icke-brittiska EU-medborgares rätt till exempelvis arbetslöshets- understöd och barnbidrag.
I Storbritannien rasar det en debatt om huruvida tusentals rumäner och bulgarer skulle kunna skriva sig i landet och be om bidrag så fort arbetsrestriktionerna tas bort mot Rumänien och Bulgarien nästa år. EU- kommissionens stämning kommer inte att öka sympatierna för EU, skriver brittiska medier.
