1 juni 2013 - 

Stigande arbetslöshet i euroområdet

I spåren av de nyliberala stålbaden ökar arbetslösheten, särskilt i de krisdrabbade euroländerna i södra Europa.

Arbetslösheten i euroområdet uppgick till 12,2 procent i april, upp från 12,1 procent föregående månad. Det visar statistik från Eurostat.

Arbetslösheten i samtliga 27 EU-länder uppmättes till 11,0 procent i mars, oförändrat från 11,0 procent föregående månad (10,9).

Högst april-arbetslöshet av rapporterande länder i euroområdet hade Spanien, 26,8 procent, följt av Portugal, med 17,8 procent. Lägst arbetslöshet noterades i Österrike med 4,9 procent.

Eurostat beräknar att 19,375 miljoner personer i euroområdet var arbetslösa i april, medan 26,588 miljoner personer var arbetslösa i hela EU. Jämfört med föregående månad innebär det en uppgång med 95.000 personer i euroområdet och en uppgång med 104.000 i hela EU. Jämfört med samma månad 2012 ökade antalet arbetslösa i euroområdet med 1,644 miljoner och ökade med 1,673 miljoner i hela EU.

I april 2012 var arbetslösheten i euroområdet 11,2 procent, och i EU-27 var den 10,3 procent. Ungdomsarbetslösheten, under 25 år, i euroområdet uppgick till 24,4 procent i april, upp från 22,6 procent samma månad 2012. I hela EU var ungdomsarbetslösheten 23,5 procent i april, upp från 22,6 procent samma månad 2012.

Värst är situationen i Grekland där 62,5 procent av ungdomarna saknar jobb. I Spanien är ungdomsarbetslösheten 56,4 procent.

Gösta Torstensson

 

Frankrike och Tyskland föreslår euroregering

Frankrikes president Francois Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel har kommit överens om en tiosidig plan för ”fördjupat eurosamarbete”.

Merkel och Hollande vill få den så kallade bankunionen på plats. De vill ha en snabb uppgörelse om ansvaret för krisande banker. I stället för en EU-myndighet vill de nu ha en samordning mellan nationella finansinspektioner. Euroländernas ”räddningsfond” ESM ska kunna ge direktstöd till banker.

De vill ”förstärka den inre marknaden” och ”bygga ut den europeiska industrin” samt upprätta en gemensam utvärdering av nyckelfaktorer, indikatorer och problem som måste tas hänsyn till för att kunna genomföra reformer och åtgärder i medlemsländerna. De vill förhandla klart finansskatten och efterlyser ett ”sammanlöpande skattesystem” för de medlemsländer som vill.

Merkel och Hollande vill också ha en ökad överstatlig styrning av euroländernas ekonomier.

De föreslår ”en heltidsordförande för eurogruppen som kan stödja sig på omfattande resurser och möjligheten att ge i uppdrag till andra ministrar, som sysselsättnings- och social- forsknings - och ekonomiministrar, att ta fram frågor på andra områden i eurozonen.”

Förslaget innebär också fler eurotoppmöten, då stats- och regerings-cheferna för euroländerna träffas i Bryssel, och en specifik fond för euroområdet vid sidan av EU:s generella budget samt nya ”strukturer” i EU-parlamentet som ska bevaka den ekonomiska styrningen. Euroländer ska dessutom teckna bindande kontrakt med EU:s institutioner om ekonomiska reformer.

Merkel och Hollande vill dessutom stärka rollen för arbetsmarknadens parter, både på nationell och europeiska nivå. På EU-nivå skulle detta innebära mer regelbundna dialoger och en större användning av de så kallade sociala trepartstoppmötena där arbetsgivare och - tagare, EU-kommissionen och det roterande ordförandeskapet träffas minst en gång per år i samband med EU-toppmötet i mars. I planen nämner man bland annat frågor som minimilöner, ökad rörlighet på arbetsmarknaden och förhindra skadlig ojämlikhet inom samhället Planen - ”Tyskland och Frankrike tillsammans för ett starkt Europa med stabilitet och tillväxt” - bygger på de idéer som EU-kommissionen redan har presenterat och väntas nu diskuteras vid Europeiska rådets möte den 27-28 juni.

Gösta Torstensson

 

För en gemensam välfärd – Sverige ut ur EU

– Under mer än tjugo års tid har den behovsstyrda, generella välfärdspoliti-ken gradvis monterats ned. EU:s roll är helt avgörande för denna kontra-reformistiska utveckling. Parlament och regeringar på den nationella nivån måste med jämna mellanrum stå till svars inför väljarna. Det kan göra dem till problematiska aktörer i det sociala nedrustningsprojekt som nu pågår i EU. Därför överförs allt mer av den ekonomisk politiska styrningen till Bryssel, till organ utan oläglig inblandning från folket genom allmänna val. Utvecklingen går därmed i riktning mot ytterligare avdemokratisering i EU, säger Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Folkrörelsen Nej till EU.

På Folkrörelsen Nej till EU:s styrelsemöte i Göteborg den 25 maj besluta-des att organisationen ska ansluta sig till Folkkampanjen för Gemensam Välfärd. Styrelsen antog ett uttalande med rubriken ”För en gemensam välfärd – Sverige ut ur EU!”.
 

Afrikanska unionen bildar interventionsstyrka

Afrikanska unionens toppmöte beslöt nyligen att bilda en gemensam stående interventionsstyrka. Den allafrikanska militära styrkan ska kunna intervenera i situationer som hotar stabiliteten på kontinenten. Syftet är att bli mindre beroende av icke-afrikanska stormakter, inte minst de gamla kolonialmakterna inom EU.
 

Portugal kan få mer tid

EU kan överväga att ge Portugal mer tid att möta underskottsmålen om de ekonomiska förhållandena försämras. Det sade eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem i Lissabon den 27 maj, enligt Bloomberg News.

”Om, på basis av ansträngningarna för att anpassa sig till programmen och uppnå strukturella mål, mer tid behövs på grund av ekonomiska bakslag, då kan mer tid övervägas vid det tillfället”, sade han, men tillade samtidigt ”nu är det tid att fortsätta med programmet och möta de överenskomna strukturella målen”.

Jeroen Dijsselbloem sade också att Portugals regering inte har begärt någon ny förändring av tidtabellerna eller av målen.

”Portugals regering har ett starkt åtagande att på denna basis med sina europeiska partners och de europeiska partnerna har ett starkt åtagande att stödja Portugal vid behov”, sade han.
 

EU:s beslut om hävt vapenembargo skapar motsättningar

EU:s utrikesministrar beslutade nyligen att inte förlänga vapenembargot mot alla parter i det syriska inbördeskriget. Detta vålla protester, bland annat från medlemslandet Österrike.

– Vi har precis fått Nobels fredspris och att nu gå över till att medvetet bli indraget i en konflikt genom vapenleveranser är enligt mig fel, sade Österrikes utrikesminister Michael Spindelegger upprört till media.

Det är framför allt Storbritannien och Frankrike som drivit på för att upphäva vapenembargot.
 

Kemijätte backar om grödor

Den internationella kemijätten Monsanto lägger ned försöken att introdu-cera genmodifierade grödor i större delen av Europa.

– Vi kommer bara att sälja genmodifierade fröer där det finns ett brett stöd från bönderna, brett politiskt stöd och ett fungerande regelverk, säger talesmannen Thomas Helscher. Monsanto har nyligen hamnat i blåsväder sedan genmodifierat veteutsäde från ett påstått avslutat experimentellt projekt hittats växande i amerikanska Oregon.
 

”EU utsätter migranter för livsfara”

Stängda gränser och ökad främlingsfientlighet håller på att skapa en ”global underklass” som består av de 214 miljoner som just nu är på flykt, av politiska eller ekonomiska skäl. Det skriver människorättsorganisationen Amnesty International i sin årliga rapport.

– De som flyr från konflikter är oskyddade. Alltför många regeringar bryter mot mänskliga rättigheter och kallar det gränskontroll, säger Amnestys generalsekreterare Salil Shetty i en kommentar till rapporten, som behand-lar situationen under 2012.

Särskilt EU-länderna får hård kritik i Amnestyrapporten: ”Europeiska unionen inför gränskontroller som utsätter migranter och asylsökande för livsfara. Och över hela världen blir dessa människor inlåsta i läger, i de värsta fallen i metallburar eller till och med containrar.”
 

Dubbelt så många fattiga i Italien

Fattigdomen ökar i Italien till följd av recessionen, visar en färsk rapport från landets statistikmyndighet Istat. Miljoner människor har inte råd med tillräcklig uppvärmning av sina hem och antalet fattiga har fördubblats under de senaste två åren. Det sätter ytterligare press på den nya koalitionsregeringen, rapporterar TT-Reuters. Andelen unga som saknar jobb och utbildning ligger i Italien på 23,9 procent – den högsta siffran i Europa, enligt nämnda nyhetsbyråer.
 

Carl Bildt vill ha ett federalt EU

Utrikesminister Carl Bildt (m) vill ha ett EU som ”en federation av national-stater”. I en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet den 17 maj skriver han bland annat att det i världen finns en efterfrågan på ”ett starkare Europa - ett Europa som tillsammans vågar och kan mera.”

Vidare skriver Bildt: ”Jag tillhör dem som inte är rädda för att säga att jag välkomnar en utveckling mot ett Europa som är en federation av nationalstater. Med alla de svårigheter som finns - och vi lever med dem snart sagt varje dag - gäller det att bygga en demokratisk ordning. En ordning som har kraft och möjligheter också utöver de nationella stater som gångna århundradens krig och konflikter har värkt fram i vår del av världen.”

Bildt lämnar inte någon närmare beskrivning hur hans EU-federation skulle se ut eller vilka maktbefogenheter den skulle ha. Men per definition innebär ett federalt organiserat EU ökad centralisering av den politiska makten till Bryssel.