15 maj 2013 - 

Det behövs en bred och allsidig EU-debatt

”Vi ska inte alls spela på den planhalvan [rasisternas], utan ta avstånd från de föreställningar som gör sådana diskussionsteman möjliga. Nämligen: att ställa ’svenskar’ mot ’invandrare’, att sätta prislappar på medmänskligheten.” Det slår Samuel Edquist fast i en recension på Aftonbladets kultursidor [4 maj] av boken ”Invandring och mörkläggning” skriven av journalisten Gunnar Sandelin och etnologiprofessorn Karl-Olov Arnstberg. Boken befinner sig helt och hållet, enligt Edquist, ”inom Sverige-demokraternas ideologiska månlandskap”. Vidare konstaterar Edquist att högerpopulism och rasism växer i Europa och håller på att invadera själva mittfåran även i Sverige, bottnar i djupare sociala, ekonomiska och politiska orsaker. Därför måste vi ännu mer diskutera vad det är för samhällsklimat som gynnar högerpopulismen. Hur mycket beror det på att det finns ett djupt missnöje med osäkra arbetsför-hållanden och en vittrande välfärd, samtidigt som regering och opposition till stor del talar samma språk?”

Till det av Edquist skrivna kan läggas maktelitens, nomenklaturans, totala ovilja att diskutera EU-frågan och den mörkläggning som pågår, från såväl Moderaterna som Socialdemokraterna, av EU-medlemskapet konsekvenser. Uppskattningsvis är minst 80 procent av de beslut som riksdagen fattar redan beslutade i Bryssel. Den folkvalda riksdagen har förvandlats till ett transportkompani. EU är i dag något helt annat än det en knapp majoritet av svenska folket röstade ja till 1994. Därför är det dags att svenska folket bereds en ny möjlighet att ta ställning till Sveriges medlemskap i EU.

En Demoskopundersökning, som tagits fram av den nystartade tankesmedjan Forum för EU-debatt, visar att få väljare, 27 procent, upplever någon betydande skillnad på EU-politiken mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Nästan halva svenska folket anser att Sverige borde ha fler folkomröstningar i stora EU-frågor och 78 procent anser att en bred och allsidig debatt om EU-frågor är viktig för demokratin. Det är också, enligt mitt förmenande, ett av sätten att bekämpa det högerpopulistiska och främlingsfientliga Sverigedemokraterna.

Gösta Torstensson

Bara nio procent vill ha euron

Opinionen för både EU och euron sjunker. Svenskarnas stöd för euron är det lägsta sedan SOM-institutet i Göteborg startade sina mätningar. Knappt var tionde svensk vill införa euron – den lägsta siffran någonsin. Det visar en rapport från det statliga institutet Sieps som bygger på en opinionsundersökning från hösten 2012 genomförd av SOM-institutet. Andelen svenskar som är för valutaunionen har sedan 2010 minskat från 28 procent till rekordlåga nio procent. 76 procent av svenska folket är i dag emot euron. Även stödet för EU-medlemskapet har enligt SOM-institutet minskat, om än inte lika drastiskt. 2010 stödde en majoritet – 53 procent – av de tillfrågade Sveriges medlemskap. 2012 hade den siffran fallit till 42 procent. Nej-sidan har ökat från 23 procent till 25 procent de senaste två åren. Andelen osäkra har sedan 2010 ökat nästan lika mycket som andelen EU-positiva har minskat från 24 procent till 33 procent.

”Svenska folket har på alla områden blivit mer skeptiska till EU och till ytterligare integration inom unionen”, heter det i rapporten skriven av Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Svenskarna har hela tiden varit kritiska när det gäller mer överstatlighet, alltså att EU ska utvecklas mot ett slags Europas förenta stater. Nu är det bara 11 procent som tycker att det är en bra idé, visar rapporten.

Gösta Torstensson

Kraftig höjning av Sveriges EU-avgift

Sveriges EU-avgift stiger kraftigt i år. Enligt regeringens nya beräkningar ska anslaget öka med 3,7 miljarder kronor under 2013. Skälet till ökningen är framför allt de ändringar i 2012 års budget som EU-parlamentet och EU:s ministerråd beslutade om i december. I höstas kalkylerade regeringen med en avgift på 33,5 miljarder kronor, men enligt den nya prognosen blir den svenska EU-avgiften 36,5 miljarder. Inte nog med att EU eroderar den svenska demokratin. Vi ska betala alltmer för det också.

Lafontaine varnar för eurons följder

Oskar Lafontaine, den tyske socialdemokratiske finansminister som var med om att införa euron, har bytt både åsikt och parti. Han var med om att bilda vänsterpartiet Die Linke och, mot bakgrund av den ihållande eurokrisen och den hårdföra åtstramningspolitiken, varnar han för farliga följder om EU:s valutaunion fortsätter.

”Den ekonomiska situationen förvärras månad för månad och arbetslösheten har nått alarmerande höga nivåer”, säger Oskar Lafontaine i en intervju i Svenska Dagbladet [7 maj].

”Vi tyskar har ännu inte insett till fullo att åtstramningspolitiken riktad mot södra Europa kommer att slå tillbaka mot oss förr eller senare. Det krävs en förändring i krispolitiken.”

Ny regering i Italien

Italiens nye premiärminister Enrico Letta klarade en förtroendeomröstning i parlamentet i måndags, med 453 röster för och 150 emot. Letta leder en samlingsregering som består av det vänsterorienterade Demokratiska partiet, Silvio Berlusconis parti Frihetsfolket och Mario Montis parti Scelta Civica.

I sin programförklaring inför parlamentet betonade Letta regeringens EU-vänliga hållning och vilja att arbeta för ”ett alltmer politiskt enat Europa”. ”Min första resa går till Bryssel, Berlin och Paris för att visa att vår regering är ”europeista”, sa premiärministern. Resmålen avslöjar vilka det är som styr i Cirkus Europa.

 

Fascismen är redan verklighet i Europa

”Fascisternas och nazisternas barnbarn – de i Europa hastigt växande främlingsfientliga partierna är – bortsett från Tyskland – mycket större än de fascistiska partierna var i de flesta länder på 1930- och 40-talen”. Det konstaterar Maria-Pia Boëthius i en ledare i tidningen ECT [19 april]. Hon fortsätter:

”De nya partierna à la Sverige-demokraterna har lärt sig att inte tala om ras, istället varnar de för främmande ”kultur” som invaderar nationen.[Henrik] Arnstad föreslår att vi ska byta ut begreppet rasbiologi mot kulturbiologi. […] Fascismens positiva kraft som lockelse för hundratusentals européer är ingen spekulativ tanke om framtiden. Den är redan verklighet, i dag. Fascismen riskerar att bli 2000-talets ideologi och förefaller enbart att växa ytterligare.”
 

Dubbelt så dyrt med Nato

Om Sverige går med i Nato kan försvarsutgifterna komma att fördubblas. Inom Nato måste medlemsländerna enligt stadgan lägga minst 2 procent av BNP på sitt försvar (det motsvarar drygt 71 miljarder kronor). Sveriges försvarsutgifter ligger på 1,2 procent, rapporterar tidskriften Riksdag & Departement.

Samtidigt satsar fler av de europeiska medlemsländerna i praktiken mindre än vad Nato kräver.
 

Island säger nej till EU

Sigmundur David Gunnlaugsson, ordförande för isländska Framstegspartiet, säger i en intervju i Svenska Dagbladet [7 maj] att Framstegspartiet, ett centerliberalt parti som skördade stora framgångar i det nyligen genomförda parlamentsvalet, inte vill gå med i EU och har gått till val på att hålla en folkomröstning om huruvida EU-medlemskapsförhandlingarna ska stoppas.

”Vi känner att det inte ligger i Islands intresse att gå med i EU, men vi är starkt för ett europeiskt samarbete, både ekonomiskt och socialt”, säger Sigmundur David Gunnlaugsson.

”Jag vill också bevara ett mycket starkt nordiskt samarbete, och kan se det bli ännu närmare.”

ECB sänker räntan

Europeiska centralbankens råd beslutade den 2 maj att sänka styrräntan, refiräntan, med 25 punkter till 0,50 procent. Det meddelade ECB vid en telefonkonferens. Refinansieringsräntan ändrades senast den 5 juli 2012, då den sänktes med 25 punkter till 0,75 procent. Samtidigt ändrar ECB sin räntekorridor lämnas oförändrad på 0,00 procent, medan utlåningsräntan sänks till 1,00 procent [1,50].
 

Europarådet hotar Ungern

Europarådet, som inte är någon EU-institution utan en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med 47 medlemsstater som bildades 1949, ifrågasätter om Ungern bryter mot de grundläggande reglerna om demokrati och mänskliga rättigheter. Granskningskommittén inom Europarådets parlamentariska församling [består av ledamöter från medlemsstaternas nationella parlament] anklagar Ungerns regering för ”ständiga ändringar av grundlagen av snäva politiska intressen”. Hela den parlamentariska församlingen ska nu besluta om en omfattande granskningsprocess ska inledas. Enligt Europarådets stadgar kan den leda till uteslutning av medlemslandet.

EU-nej till passagerardata

EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter säger nej till att använda uppgifter om flygresenärers namn, telefoner och kreditkortsdetaljer för terroristbekämpning.

Förslaget lades ursprungligen fram av svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström för drygt två år sedan. Enligt förslaget skulle uppgifter om alla som åker in och ut ur EU samlas in av flygbolagen och sedan lagras i upp till fem år. Vad som nu händer med förslaget är oklart.