1 maj 2013 -
Maktbalansen i EU har rubbats till tysk fördel
Under decennier brukade franska presidenter välkomna gäster från Tyskland på ett sedvanligt arrogant sätt. Frankrike hade ett övertag. Med tiden blev Tyskland och Frankrike tillsammans en ledande, nästan oemotsagd kraft i Europa. EU-beslut har i praktiken fattats under informella tysk-franska specialmöten utan insyn av andra.
Att det var regeringen i Paris som efter kriget bjöd in Västtyskland till ”det europeiska samarbetet”, och började behandla sin nyss nedkämpande och historiska fiende som en vän, präglade partnerskapet ända från början och fram till nyligen. För Tyskland blev europeisk integration en väg tillbaka till den fina världen efter nederlaget i kriget.
Men sedan murens fall och Tysklands återförening har Frankrikes position gradvis försvagats. Återföreningen gjorde i ett slag Tyskland till den dominerande makten i Europa och rubbade därmed den känsliga balans mellan Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland som utgjorde själva grundvalen för den fransk/tyska alliansen. Den gemensamma valutan, som president Mitterrand krävde för att dämpa den tyske jättens inflytande, har i stället gjort Tyskland ännu starkare. Fram till nyligen uppträdde franska presidenter som om de inte riktigt insett vad som skett. Nicolas Sarkozy behandlade förbundskansler Angela
Merkel som om det var hon som borde vara tacksam för att han tog sig tid att träffas.
Med Francois Hollande har någonting hänt. Frankrikes president opponerar sig mot Angela Merkel och skapar allianser med andra. Redan Sarkozy beslutade 2009 efter de Gaulles reella, om än inte formella, Natoutträde 1966, att åter ställa franska trupper under Natobefäl. Agerandet beror på att Paris inte är tillräckligt starkt för att stå emot Berlin utan hjälp.
Bevarandet av Frankrikes ställning som europeisk stormakt utgör utgångspunkten för fransk EU-politik. I detta ingår en strävan att hålla arvfienden bunden. Hollande hoppas förstås att det blir maktskifte i Tyskland efter höstens val. Men den ojämlika relationen lär bestå och i EU-politiken har tyska socialdemokrater mer gemensamt med Merkel än med franska socialister.
Allt sedan återföreningen, och inte minst under Angela Merkel, har Tyskland blivit mer självmedvetet och mindre beroende av Frankrike. Tyskland ser sig som centralmakten i det nya Europa.
”Som Europas centralmakt och viktigaste ekonomi ligger det i Tysklands egenintresse att påskynda en nystart av den europeiska integrationen”, säger Helmut Schmidt, för detta socialdemokratisk förbundskansler [Svenska Dagbladet 1 april 2012].
I övriga EU vet man vid det här laget att franska politiker, oberoende av partifärg, har en helt egen syn på
Europa. Frankrike vill ha ett EU som styrs av stormakternas regeringar och där centralbanken och övriga institutioner följer deras påbud.
Kommer den förändrade maktbalansen mellan Tyskland och Frankrike att påverka EU:s utveckling och i så fall hur? Svår fråga. Men fransmännens gaullistiska arv tillåter inga Europas förenta stater. EU ska vara ett samarbete mellan ”suveräna stater”. Den franska linjen är – och har alltid varit – överstatlighet bara så länge Frankrike kan prägla överstatligheten.
Tyska politiker, i likhet med EU:s överstatliga institutioner i Bryssel, Strasbourg och Frankfurt, har däremot en önskan att EU ska bli en förbundsstat med en president, att kommissionen ska vara en superregering och att EU-parlamentet ska få mer makt än i dag. Varför? En verklig europarlamentarism skulle, något tillspetsat, kosta de sista resterna av nationell suveränitet för medlemsstater med färre än 83 miljoner invånare.
Lissabonfördraget med dess nya beslutsregler som träder i kraft 2014, innebär ett stort steg i riktning mot att EU förvandlas till en federal stat med stark centralmakt och medlemsländer som underlydande delstater. För första gången får Tyskland större beslutsmakt i det lagstiftande ministerrådet än Frankrike. Något som till exempel var fullständigt otänkbart under president JChirac då Nicefördraget förhandlades fram i början av 2000-talet.
Gösta Torstensson
Trojkan kollar Grekland igen
Inspektörer från de så kallade trojkan – EU, ECB och IMF – är på plats i Aten för att granska ”reformarbetet” i det krisdrabbade Grekland. Betydande framsteg har gjort, men vissa tekniska frågor återstår att lösa, rapporterar TT. De 24 miljarder kronor i ”nödlån” (det handlar om kommersiella lån som betalas till och det med ränta) som nu står på spel förutsätter bland annat att Greklands regering konkret visar hur den planerar att minska antalet offentliganställda med 150.000 på två år.
Arbetslösheten i Grekland steg till ett nytt rekord på 27,2 procent i januari, enligt den statliga statistikbyrån Elstat.
Andelen arbetslösa i ålderskategorin 15 till 24 år lyfte till 59,3 procent, upp från 51 procent ett år tidigare. Landets recession är inne på sitt sjätte år och under 2013 beräknas ekonomin krympa med ytterligare 4,5 procent. Men det är inget som EU/ECB/IMF-inspektörerna eller deras uppdragsgivare bryr sig om.
Franskt ja till homoäktenskap
Det franska överhuset, senaten, godkände nyligen den omstridda lagändring som ska ge homosexuella par rätt till äktenskap. Skrivningen går nu vidare till underhuset, nationalförsamlingen, där socialistpartiet har majoritet och ett godkännande väntas bli enkelt. Lagändringen är kontroversiell i Frankrike, där hundratusentals har demonstrerat för och emot förslaget och där motståndarna kräver en folkomröstning om lagen antas.
Belgien anmäler Tyskland för låga löner
Belgiens ekonomiminister Johan Vande Lanotte och arbetsmarknadsminister Monica De Coninck har anmält Tyskland till EU-kommissionen för att landet har för låga löner och attraherar produktion med billig arbetskraft från östra Europa.
Ministrarna menar att rumäner och bulgarer arbetar i Tyskland 10 timmar om dagen eller natten för endast 2-5 euro i timmen, utan socialförsäkring, sjukvårdsförsäkring eller pensionsrättigheter. Ministrarna menar att Tyskland följer gällande EU-regler, bland annat om utstationering av arbetstagare, men bedrägerier förekommer ofta.
Tusentals utstationerade arbetare är aktiva i Tyskland och arbetar under eländiga förhållanden. Men Belgien menar att de inte är där för att utföra en tillfällig tjänst, då utstationeringsdirektivets regler ska gälla, utan på permanent basis och ”utstationerade” av fiktiva företag.
Omfattande vräkningar i Spanien
75.605 vräkningar genomfördes i Spanien i fjol – en ökning med 16,7 procent jämfört med 2011 och en rekordsiffra. Det innebär att det totala siffran för vräkningar sedan landets drabbades av eurokrisen 2008 uppgår till över en kvarts miljon. Vräkningarna har blivit ett hett politiskt ämne i Spanien på sistone sedan en rad människor som varit i färd med att bli av med sina bostäder begått självmord.
En proteströrelse har nu startas i vilken aktivister blockerar ingångarna till hus för att förhindra att myndigheterna ska kunna vräka boende.
Nya terrorlagar kan fria tusentals fångar i Turkiet
Det turkiska parlamentets beslut att skrota landets ökända terroristlagstiftning betraktas som ett stort steg på vägen på mot en fredsuppgörelse mellan Turkiet och kurdiska PKK. Den nya terroristlag som aviserats
innebär också att Turkiet undanröjer det svåraste formella hindret mot ett turkiskt EU-medlemskap. I snart trettio år har kurdiska aktivister, konstnärer, lärare med flera fängslats och straffats med hjälp av en extrem vid definition av terrorism.
Hädanefter säger källor på det turkiska justitiedepartementet, kommer endast våldshandlingar och direkta uppmaningar till våld att gälla som terrorism. Om det scenario som utarbetats av premiärminister Recep Erdogan och den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan blir verklighet, så kommer tusentals fängslade PKK-sympatisörer att friges, samtidigt som PKK flyttar sina stridande förband från östra Turkiet till det irakiska Kurdistan.
SD näst störst bland LO-medlemmar
Var sjätte LO-medlem [16,2 procent] skulle rösta på Sverigedemokraterna om det vore val i dag, enligt en analys som Sifo gjort på Uppdrag av Sveriges Television.
SD har gått om Moderaterna (12,2 procent) som näst största parti bland LO:s medlemmar efter Socialdemokraterna (54,4 procent).
Insatsstyrkan i terrorövning
I slutet av april slår terrorister till mot nio mål runtom i Europa. Så är scenariot när polisens specialstyrkor från 29 länder tillsammans genomför en jätteövning. Den beskrivs som den största i sitt slag och sker inom ramen för det europeiska polisnätverket Atlas. Fån Sverige deltar Nationella insatsstyrkan i en samnordisk aktion utanför västkusten, fast på norskt vatten.
Soros: Tyskland bör lämna EMU
Finansmannen George Soros gick vid ett framträdande i Frankfurt hårt åt EU:s krishantering. Han menar att en stor del av ansvaret för eurokrisen ligger hos euroområdets största ekonomi: ”Tyskland tvingar fel slags politik på euroområdet. Åtstramningar fungerar inte”, sade Soros bland annat, enligt CNBC.
Han anser vidare att Tyskland antingen bör byta fot i frågan om gemensamma obligationer för euroområdet, så kallade eurobonds, eller lämna valutaunionen.
Sverige mest socialt utvecklat
Sverige är det mest socialt utvecklade landet i världen enligt ett nytt index för välstånd som ska konkurrera med andra mått på levnadsstandard.
Social progress index, SPI, heter det nya måttet framtaget av bland annat professor Michael Porter vid Harvarduniversitetet i USA och omfattar fler än femtio indikatorer på allt från jämlikhet, miljö till kriminalitet.
