Det destruktiva systemskiftet
Maciej Zaremba har i Dagens Nyheter skrivit
ett utmärkt reportage i fyra delar om ”sjukvårdens destruktiva
systemskifte”. Jag har jobbat som mental-skötare inom den
psykiatriska vården i Stockholms läns landsting sedan 1999 och
känner dagligen av detta nyliberala systemskifte med ”New public
management”, ”Lean production” et cetera i min yrkesutövning.
(Systemskiftets andra ben – privatiseringarna - har lämnats
utanför reportaget.)
Maciej Zaremba låter William Haukedal, norsk professor i
lednings-kunskap, sammanfatta reportaget: ”New public management
/…/ är ett opersonligt och auktoritärt system av budgetar,
rutiner och mål som tar ifrån de anställda motivation och
arbetsglädje. /…/ De har tvingats avstå från att engagera sig i
sina kunder, klienter, patienter och elever. NMP har inga
parametrar för alla möten mellan människor som ger mening i
vardagen. Att engagera sig räknas inte. Det blir bara extra
slitsamt. Då försvinner också den inre motivationen.”
Efter snart 14 års arbete i den nyliberaliserade och
sönderslagna psykvården i det av Filippa Reinfeldt och Birgitta
Rydberg styrda landstinget i Stockholm är jag trött. Förbannat
trött. Saken blir inte bättre av att jag till ett fackförbund,
Kommunal, vars nationella ledning istället för att bekämpa detta
”destruktiva systemskifte” bejakar utvecklingen (med vissa
restriktioner). Som en uppföljning till Maciej Zarembas
artikelserie har Dagens Nyheters kulturredaktion öppnat
spalterna för debatt om New public management (NPM). Först ut
var professor Sven-Eric Liedman som skriver att införandet av
NPM medförde att ”politiker började tala som försäljare” och att
detta skedde” i takt med att den offentliga sektorn invaderades
av privata intressen”.
Sven-Eric Liedman fortsätter: ”I själva verket är det enorm
förändring som pågått i några decennier och som inneburit så
mycket mer än vad de flesta politiker tycks medvetna om.
Förändringens härolder var de nyliberala ideologerna med Milton
Friedman i spetsen.” Jag kan bara tillägga att de som drivit på
utvecklingen i Sverige är marknadsliberala lobbyorganisationer
som Timbro och Den nya välfärden, ekonomiskt upp-backade av
Svenskt Näringsliv och andra arbetsköparorganisationer.
”NPM har till uppgift att göra den offentliga sektorn lika
effektiv som den privata. Vägen till detta har gått via
privatiseringar. Vi har bland mycket annat fått vårdval och
friskolor. Elever är inte längre elever utan kunder”, skriver
Sven-Eric Liedman som konstaterar att systemskiftet för skolan
är skandalöst.
Sven-Eric Liedmans debattinlägg får mig att känna mig något
piggare. Tråkigt att debatten kommer först nu när stora delar av
den offentliga sektorn och den generella välfärden har raserats.
Det kommer att ta jävligt lång tid att restaurera dessa
grundstenar i vad som utgjort den svenska modellen. Men
någonstans måste ju detta arbete börja. Ett första steg är att
stoppa fortsatta nedskärningar och privatiseringar, och att
landsting och kommuner börjar återta verksamheter i egen regi.
Det kan inte Svenskt Näringslivs Urban Bäckström, Kommunals
Annelie Nordström eller ens EU förhindra.
Gösta Torstensson
De stora länderna bestämmer i EU
För varje fördragsändring som gjorts inom
EU sedan 1950-talet har mer och mer makt flyttats från de
nationella demokratierna till överstatliga institutioner i
framför allt Bryssel. Lissabon-fördraget, EU:s nuvarande
grundlag, bekräftar denna utveckling, mer eller mindre rak, i
riktning mot fett Europas förenta stater.
Denna utveckling till trots kommer EU aldrig, i vart fall under
överskådlig tid, att bli mer än summan av de stora och rikare
medlemsländernas nationella egenintresse. Frankrike, oavsett
kulören på de som för tillfället bildar regering i Paris, kommer
aldrig att släppa att det är medlemsstaternas regeringar, som
ska förfoga över den avgörande makten.
Gösta Torstensson
Det kostar att bli medlem i krigsalliansen Nato
”Min bedömning är att om det är priset för
ett Natomedlemskap är det mycket pang vi får för pengarna.” Det
säger Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet
och ledamot i riksdagens försvarsutskott, med anledning av
uppgifter i Sveriges Radio Ekot om att ett svenskt medlemskap i
Nato skulle kosta cirka 80 miljarder kronor per år, vilket
skulle innebära en fördubbling av dagens försvarsutgifter.
Britterna vill lämna EU
Endast en av tre britter vill att
Storbritannien ska bli kvar i EU. Det skriver Financial Times
nätupplaga, och refererar till en undersökning från FT/ Harris.
På en fråga om hur de skulle rösta om det var en folkomröstning
i morgon om Storbritanniens ska lämna EU eller stanna kvar
svarade 50 procent att de skulle välja ”lämna”, endast 33
procent skulle välja ”stanna kvar” medan 17 procent inte skulle
rösta alls.
Riksdagen tar strid mot EU för snuset
Riksdagens socialutskott anser att EU inte
ska lägga sig i snusets innehåll eftersom det bara får säljas i
Sverige. Utskottet föreslår att riksdagen ska protestera till
EU-kommissionen mot snusreglerna i förslaget till reviderat
tobaksdirektiv.
Utskottet anser att regler för snus är en svensk angelägenhet
och att direktivet därför inte ska omfatta snus.
Mer centralisering är inte alltid lösningen på problem
Det finns ”ständigt anledning av pröva
vilka beslut som hör hemma på EU-nivå och vilka som kan fattas
närmare medborgarna”, skriver författaren och egenföretagen Lars
Adaktusson på Dagens Nyheters debattsida [20 februari] med
anledning av att han ansökt om medlemskap i Kristdemokraterna
och tackat ja till att kandidera för partiet i nästa års
EU-parlamentsval. Adaktusson fortsätter: ”Subsidiariteten ger
inget universalsvar
på frågan vilken beslutsnivå som är lämplig, men principen att
beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå måste hållas
levande. Inte minst i dessa dagar när ledande EU-företrädare som
José Manuel Barroso pläderar för än mer makt till Bryssel. Det
ska ses i ljuset av en svår eurokris, men lösningen på
allvarliga problem kan inte alltid och med automatik vara mer
centralisering.”
Inga EU-vapen till Syrien
EU:s utrikesministrar har förlängt
sanktionerna mot Syrien i tre månader. Beslutet var ett bakslag
för Storbritannien som ville häva vapenembargot för att kunna
leverera vapen till de syriska rebellerna, vilket bland annat
Tyskland och de nordiska länderna motsätter sig. Även Frankrike
ville tidigare häva vapenembargot, men tycks ha backat något
efter att vapen som levererades till libyska rebeller
återfunnits bland islamistgrupper i Mali, skriver The Guardian.
Storskalig unionism göder nationalistisk trångsynthet
Under rubriken ”Närhetsprincip är bättre än
nationalism” skriver Lászlo Gönczi, ledarskribent i Fria
Tidningen [20 februari] att ”Nationalism kan ersättas med lokal
försörjning och närhetsprinciper. Det handlar inte om vilka
efternamn vi har, det handlar om hur vi kan få tillit till
varandra. Det handlar om att en global eller europeisk
världshandel är för storskalig för normalt funtade människor.
Det handlar om att både nationalistisk isolering och storskalig
unionism göder nationalistisk trångsynthet”.
Stort EU-motstånd på Island
Samtidigt som medlemskapsförhandlingar
pågår är nästan två tredjedelar av islänningarna mot att gå med
i unionen. 63,3 procent av de tillfrågade i en nylig
opinionsundersökning anser att Island klarar sig bättre utanför
EU trots att den isländska regeringen trycker på för ett
medlemskap. 2014 kan islänningarna i en folkomröstning ta
ställning till om öriket ska bli EU-medlem.
Hittills har medlemskapsförhandlingarna
mellan Bryssel och Reykjavik gått ovanligt fort. 27 av de 33
förhandlingskapitlen har öppnats och elva av dem har redan
avhandlats.
Ett nykolonialt erövringskrig för att kontrollera oljekällor
I boken ”Libyenkrigets geopolitik.
Humanitär intervention eller kolonial-krig?” refererar
författaren Ola Tunander ett mycket remarkabelt uttalande 2007
av USA:s dåvarande överbefälhavare för Europa, Wesley Clark.
Denne återger ett PM från USA:s försvarsministerium som han fick
2001: ”Denna promemoria beskriver hur vi ska eliminera sju
länder på fem år, först Irak och sedan Syrien, Libanon, Libyen,
Somalia, Sudan och slutligen Iran.” Ola Tunander, som är
professor vid det norska fredsforskningsinstitutet PRIO, menar
att västmakternas militära intervention i Libyen inte var ett
”huma-nitärt krig” för att stoppa Gaddafis ”folkmord”, utan
snarare ett nykolonialt fransk-brittisk-amerikanskt
erövringskrig för att vinna kontroll över oljekällor.
Svensk militär insats i Mali
Svensk militär är på plats i Mali sedan i
början av februari. Försvarsmaktens högkvarter har skickat en
överstelöjtnant till EU:s stab i Malis huvudstad, Banako.
Officeraren ska förbereda för den svenska beväpnade styrka som
ska anlända i mitten av mars under EU-flagg. Försvarsmakten
rekryterar just nu den svenska styrkan på 15 personer. Gruppen
kommer att lyda under så kallat ”reglerat självförsvar”.
Svenskar positivare till invandrare
För nio år sedan ansåg 55 procent att
Sverige tagit emot invandrare i alltför stor utsträckning. I år
har andelen sjunkit till 37 procent, visar en återkom-mande
Sifoundersökning med 1000 svarande som SVT [Sveriges Television]
låtit göra.
Inte sedan 1989 har attityden varit så positiv, enligt SVT.
Andelen som anser att Sverige tagit emot invandrare i lagom
omfattning har nu också ökat till 48 procent, mot 34 procent år
2004.