15 november 2013  

 

 

Slovenien behöver räddningslån

Slovenien är ett litet land med 2 miljoner invånare, som gick med i EU 2004 och sade ja till euron 2007. Landets BNP är på endast 35 miljarder euro. Det är detsamma BNP per invånare som Belgien, med endast 10 procent av Belgiens totala BNP. Slovenien har ett 25-tal banker som har en omslutning 45 miljarder euro eller 127 procent av BNP, vilket är en liten omslutning jämfört med genomsnittet för EU på 360 procent. Trots detta ringa omfång på verksamheten är banksektorn i kris. Tillväxten i landet faller, arbetslösheten har fördubblats och bankerna har ägnat sig år tvivel-aktig utlåning. Landet finansminister säger att Slovenien snarast behöver 7,5 miljarder euro för att som det heter rekapitalisera bankerna. Under maj-juni fördubblades bankförlusterna för att uppgå till 16 procent av beviljade lån.

Slovenien fruktar en utveckling som på Cypern, och har likviderat två banker med en omslutning på 2 miljarder euro. Får landet inte något räddningslån från EU riskerar ytterligare banker att gå i konkurs, vilket kan få spridningseffekter utanför Slovenien. Den offentliga skulden har sedan 2008 ökat från 21 procent till över 70 procent. Euroanslutningen har inte löst några problem utan har istället skapat mera oreda.

Sloveniens regering vann en viktigförtroendeomröstning i parlamentet tidigt på morgonen fredagen den 15 november. Efter 19 timmars debatt ställde sig ledamöterna med stor majoritet bakom regeringens budget för nästa år.

Premiärminister Alenka Bratusek hade krävt parlamentets stöd för sin plan att undvika att bli det sjätte landet i eurozonen som tvingas be om ett så kallat stödpaket från EU och IMF.
Jan-Erik Gustafsson

 

 

Regeringen vill öka valdeltagandet

Valdeltagandet på 45,5 procent i förra EU-parlamentsvalet var skandalöst dåligt, anser EU-minister Birgitta Ohlsson [fp]. Regeringen hoppas på 50 procent i valet nästa år.

– EU-valet är den största utmaningen, där har jag satt som mål att vi ska nå 50 procent i alla fall, säger Birgitta Ohlsson till TT.

– Jämför man med riksdagsvalen på 70-talet hade vi ett all time high med 92 procents valdeltagande, så det är skandalöst dåliga siffror, säger hon om de 45,5 procenten i EU-parlamentsvalet 2009.

Ändå var det den högsta siffran i ett svenskt EU-val hittills. Det var en uppgång med nästan 8 procentenheter från 2014. I hela EU var valdeltagandet i genomsnitt 43 procent 2009. EU-ministern har ansvar för att fördela 60 miljoner till partierna och andra aktörer, pengar som ska användas till att öka valdeltagandet.

Valet till EU-parlamentet hålls den 22-25 maj 2014. I Sverige hålls valet den 25 maj. Väljare i EU:s medlemsländer ska välja 751 ledamöter för perioden 2014-2019. De svenska väljarna ska välja 20 ledamöter.

Om man beaktar utvecklingen i en rad EU-länder är risken överhängande att extremhögern blir den största parti-gruppen i EU-parlamentet om de lyckas komma överens.

Nu pågår diskussioner mellan Natio-nella fronten i Frankrike, Gerts Wilders parti i Nederländerna, Vlaams Belang i Belgien, FPÖ i Österrike, Sverige-demokraterna med flera högerextrema partier om att bilda en främlingsfientlig partigrupp i nästa EU-parlament.
Gösta Torstensson

 

 

EU och USA förhandlar om frihandel

EU och USA har startat en andra omgång av samtal kring ett nytt frihandelsavtal som skulle skapa världens största frihandelsområde, Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP. Målet är ett avtal, som skulle omfatta i stort sett halva världshandeln, ska vara färdigt till slutet av nästa år.

Samtalen skulle egentligen ha hållits i oktober men stoppades av den ameri-kanska budgetkrisen och stängningen av federala myndigheter samt avslöjan-dena kring avlyssningen av bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

 

 

EU-förslag strider mot ”närhetsprincipen”

För många delar i EU-kommissionens förslag om en förordning för att skapa en gemensam inre marknad för telekommunikation går för långt, anser riksdagen.

Syftet att ge företag och konsumenter tillgång till hela EU-marknaden är, enligt riksdagen, gott, men reglerna i förslaget är för omfattande. Förslaget strider enligt riksdagen mot proportionalitetskravet i den så kallade subsidiaritetsprincipen [”närhets-principen”]. Riksdagen skickar därför ett motiverat yttrande till EU.

 

 

EU-stöd betalas ut felaktigt

Kontrollen av EU:s stödpengar är fortfarande dålig. Förra året betalades drygt 6 miljarder euro ut felaktigt, enligt EU:s revisionsrätt. De flesta felen gäller stödet till landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa samt regionapolitik.

 

 

EU-kommissionen kräver räddningsplan för flyktingar

EU-kommissionen vill att medlems-länderna ökar sina insatser i Medelha-vet för att rädda flyktingar som är i fara. Målet är, enligt EU-kommissio-nen, att hindra nya katastrofer där människor dör under sina försök att ta sig till Europa, vilket skedde nyligen utanför den italienska ön Lampedusa då hundratals människor drunknade. EU-kommissionären Cecilia Malmström /vill att EU-länderna inför spanings- och räddningsinsatser över hela Medelhavet för att undsätta båtar med flyktingar.

Men för att göra det möjligt måste EU:s gränsbevakningsbyrå, Frontex, få mer pengar och ett utökat mandat. Frågan ska nu diskusteras vidare i EU:s ministerråd.

 

 

Frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea

Ett omfattande frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea rycker allt närmare. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet, som innebär att tullmurarna för industriprodukter avvecklas nästan helt.

Avtalet innebär också liberaliserad e-handel och tjänstehandel. Vikten av att beakta sociala och miljömässiga aspekter betonas också. Avtalet undertecknades i oktober 2010 av EU-parlamentet.

 

 

EU uppmanar Sverige att begränsa ränteavdragen

Sverige har på tok för generösa ränteavdrag på bostadslån, tycker EU-kommissionen.

I sin årliga rapport om skatter i medlemsstaterna varnar EU-kommissionen för konsekvenserna av att ge hushållen avdrag för räntor på bostadslån eftersom det uppmuntrar skuldsättning, pumpar upp priserna på bostäder och kan leda till finansiell instabilitet, särskilt i kristider.

I förra årets rapport slog EU-kommissionen ner på flera medlemsstater som har skatteavdrag för bostadsräntor, bland andra Sverige.

 

 

Regeringen slås för flygplatserna

EU-kommissionen tar inte tillräcklig hänsyn till regionala flygplatsers särskilda betydelse i ett avlångt och glest befolkat land som Sverige. Det skriver regeringen i svaret till kommis-sionens förslag att statligt stöd till regionala flygplatser ska fasas ut under tio år med början 2014.

Flygplatserna är livsnödvändiga för att bibehålla snabba och effektiva person -och godstransporter i hela landet.

Regeringen lyfter speciellt fram flygetsbetydelse för jobben, sjukvården och för militären. Utfasningen av stödet bör anpassas till de enskilda flygplatserna och ske under minst 15 år, skriver regeringen.

 

 

Finansinspektionen får nya arbetsuppgifter

Tillsynen av EU:s finansmarknad håller just nu på att skärpas och nya regler ska träda i kraft inom unionen efter nyår. Som ett led i detta får Finans-inspektionen, som har det huvudsak-liga ansvaret för banktillsynen i Sverige, vissa nya arbetsuppgifter. För att tackla detta ska myndighetens verksamhet delvis finansieras av en årlig avgift från bankerna, föreslår regeringen.

 

 

EU-ministrar oeniga om utstationerade

Arbetsmarknadsministrarna i EU kunde inte enas om en mer enhetlig tillämp-ning av reglerna för utstationerad personal på sitt möte i Luxemburg. EU-kommissionens uttalade syfte med reglerna är att få en bättre balans mellan de utstationerades rättigheter och en sund konkurrens inom EU. En miljon arbetstagare utstationeras varje från ett EU-land till ett annat. Förslaget från EU-kommissionen lades fram våren 2012 och har diskuterats ett antal gånger på ministerrådets möten sedan dess.

 

 

Riksdagen gör tummen ner för EU:s bankakut

EU-kommissionens förslag om en gemensam bankakut leder till koncen-tration av makt till EU, på bekostnad av medlemsstaterna. Det anser riksdagen. Förslaget innebär att en EU-myndighet och en avvecklingsfond bildas för att hantera banker i kris. Riksdagen tycker att skyddet är för svagt mot att natio-nella skattemedel måste användas till avvecklingsfonden, särskilt i starten när den inte har tillräckligt med pengar för att hantera en kris. Dessutom får EU-kommissionen för mycket makt i den föreslagna organisationen, anser riksdagen.Om den europeiska bank-akuten blir verklighet kommer den att vara frivillig för länder utanför euroområdet att vara med.