01 oktober  2013  

 

 

Storföretag påverkar EU:s energipolitik

Det svenska statliga energibolaget Vattenfall har tillsammans med åtta andra europeiska företag gått samman för att försöka påverka EU:s energipoli tik.

Under ett möte med EU:s energi- kommissionär Günther Oettinger och ordförande för EU-parlamentets energiutskott, Amalia Sartori, presente- rade cheferna på två av eljättarna sina förslag.

De nio vill bland annat att EU 2020 ska ha ”ambitiösa men realistiska” mål för utsläppsminskning. De vill dessutom att subventioner till förnybara energi- källor som redan är ekonomiskt gångbara, som sol och vindkraft, ska minskas.

– Vi måste minska hastigheten som Europa bygger nya vindkraftverk och solpaneler med. För tillfället är det inte hållbart, sade Gérard Mestrallet, högste chef på franska GDF Suez – ett av världens största energibolag – till Financial Times.

Företagens krav, som sammanlagt har intäkter på motsvarande närmare åtta biljoner kronor och fler än en halv miljon anställda, sätter press på medlemsländerna att inte förlänga EU:s utsläppsmål. Bland annat Polen och Storbritannien är redan idag för att inte göra det.

De nio företagen ska också presentera sina förslag för ”viktiga europeiska stats- och regeringschefer” vid EU- toppmötena i februari och mars nästa år.

Kommissionen väntas presenterar förslag på EU:s energipolitik fram till 2030 någon gång runt årsskiftet.

Gösta Torstensson

 

 

Högerextrem ledare inför rätta i Grekland

Nikolas Mihaloliakos, ledaren för det högerextrema grekiska partiet Chrysi Avgi [Gyllene gryning], ställs inför rätta tillsammans med andra ledargestalter. De anklagas för att ingå i en kriminell organisation med koppling till en serie våldsdåd, varav minst två med dödlig utgång.

Förutom Mihaloliakos har partiets talesman, ytterligare fyra parlaments- ledamöter och över ett dussin andra partimedlemmar gripits, totalt 21 personer. Tillslagen inleddes efter mordet på vänstermusikern Pavlos Fyssas tidigare i månaden.

Regeringen har gett domstolen en förteckning på 32 misstänkta brott som kopplas till Chrysi Avgi. Listan inklude- rar fyra knivattacker mot invandrare, varav en där offret avled. Samtidigt berättar medlemmar som hoppat av om stora vapengömmor.

För den stora massan var Chrysi Avgi helt okänt. Partiet bestod av en liten krets runt den misslyckade militären och juntasupporten Nikolas Mihaloliakos. Kretsen bestod av före detta junta- medlemmar och greker som återvänt från Sydafrika efter år hos Eugene Terreblanches terrorgrupp AWB.

De har ägnat de senaste trettio åren åt att försöka mörda vänsteraktivister, slåss som volontärer på Serbiens sida i Bosnienkriget, starta tidningar, starta partier för att upplösa dem eller gå in i andra partier, men har aldrig fått mer än en procent i något val.

Vad Chrysi Avgi behövde var en kris. Och de fick en. Eurokrisen. Grekland är kanske det land som drabbats hårdast. Arbetslösheten närmar sig 30 procent och bland ungdomar är den över 60 procent.

I det senaste parlamentsvalet fick Chrysi Avgi 7 procent av rösterna och 18 platser i parlamentet, och blev större än kommunistiska KKE och hälften så stora som socialdemokratiska Pasok. Enligt de senaste opinionsmätningarna är Chrysi Avgi nu tredje största parti med 15 procent.

Chrysi Avgi försöker infiltrera arbetarrörelsen genom att ge stöd till strejkande arbetare. Deras förklaring till den djupa ekonomiska krisen är inte Greklands euromedlemskap, utan de utomeuropeiska invandrarna. I den meningen motsvarar de det främlingsfientliga Sverigedemokraterna. I övrigt kan det nynazistiska Chrysi Avgi få Sverige- demokraterna att framstå som riktigt rumsrena.

Gösta Torstensson

 

 

Missnöje med euron i Österrike

Österrikes två stora partier, socialdemokratiska SPÖ och det borgerliga ÖVP, är inte längre så stora. Valet den 29 september innebär visserligen troligtvis en ny upplaga av deras koalitionsregering, men de nådde tillsamman bara 51 procent.

De stora vinnarna i valet var i stället miljöpartiet De gröna och de främlings- fientliga högerpopulistiska FPÖ. Nästan en tredjedel av österrikarna röstade på partier som vill skrota  euron, trots att Österrike klarade finanskrisen bättre än de flesta andra euroländer.

 

 

SD vill spara genom minskad invandring

Enligt det främlingsfientliga Sverigedemokraterna skulle staten kunna spara 118 miljarder kronor 2014-2017 genom minskad asyl- och anhörig- invandring från bland annat Syrien med 45 procent nästa år och därefter med 90 procent.

Miljöpartiet, som samarbetar med regeringen i migrations- och flyktingfrå- gor, hävdar att dagens invandring kommer att ha positiva ekonomiska effekter i framtiden.

– Ska vi klara den demografiska utmaningen är det av stort värde att få in människor i arbetsför ålder, säger Per Bolund, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet.

 

 

Labour vill inte ha EU- omröstning

De konservativa Tories är nu det enda stora brittiska parti som vill ha en omröstning om landets fortsatta medlemskap i EU.

Det brittiska socialdemokratiska Labourpartiet håller kvar vid sin  position och stödjer inte premiärminister David Camerons krav på en folkom- röstning om EU 2017.

– Om vi skulle ändra oss skulle det se otroligt cyniskt ut i detta skede. Det skulle se svagt ut eftersom det skulle se ut som om vi blev pådrivna in i det, säger Emma Reynolds, Labours talesperson i EU-frågor.

David Cameron utlovade i januari en EU-omröstning 2017 om hans konservativa Tories vinner 2015 års brittiska parlamentsval. I somras sade David Camerons koalitionspartner Liberal- demokraternas ledare Nick Clegg nej till att spika ett datum för en folkomröstning i frågan.

 

 

Svenskar och britter vill lämna EU

43 procent av de tillfrågade svenskarna vill lämna EU medan 42 procent heller vill förbli medlem, enligt en färsk undersökning genomförd av YouGov. Även i Storbritannien är det fler som vill lämna EU: 44 procent vill gå ur och 34 procent stanna kvar.

Danskar, tyska och fransmän vill vara kvar som medlemmar i EU enligt opinionsundersökningen. Av de tillfrågade danskarna svarade 35 procent att de vill lämna EU, medan 47 procent svarade att de vill stanna kvar. Undersökningen omfattade 5.488 personer i Tyskland, Frankrike, Storbri- tannien, Sverige och Danmark och genomfördes mellan 21 och 29  augusti.

 

 

Cyperns kapitalkontroll på väg bort

 

Cypern siktar på att i januari fasa ut de kapitalkontroller som infördes i den akuta finanskrisen i våras, enligt Cyperns president Nicos Anastasiades. De omstridda restriktionerna för kapitalrörelser, som strider mot Lissabonfördraget, EU:s grundlag, infördes samtidigt som insättningar utan statsgarantier i landets banker oväntat togs i beslag för att finansiera krishanteringen.

 

 

Ökat krav på sekretess till följd av medlemskapet i EU

reglerna om sekretess måste byggas ut för att Sverige ska kunna delta i ”EU- samarbetet” eller i internationella avtal, enligt ett förslag från regeringen.

Enligt propositionen måste lagen kompletteras för att Sverige ska uppfylla kraven på sekretess och tystnadsplikt. Enligt den nya regeln ska sekretess gälla för uppgifter som myndigheter får från utländska organ till följd av ”EU- samarbetet” eller internationella avtal som riksdagen har godkänt.

Sekretess gäller om det kan antas att Sverige möjlighet att delta i samarbetet försämras om uppgifterna röjs. Offentlighet ska vara huvudregel och myndigheten ska i varje enskilt fall avgöra om det framtida samarbetet skadas av ett utlämnande.

Därmed säkerställs att prövningen inte blir slentrianmässig, enligt regeringen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

 

 

Minskad bilförsäljning i EU

5,2 procent minskade bilförsäljningen i EU under januari till augusti jämfört med under samma period i fjol och landade på 7841596 nya registreringar. Det är den lägsta nivån i EU sedan 1990.

 

 

Kommissionen villa ena EU:s telemarknad

Senast 2016 ska alla så kallade roamingavgifter i EU vara utfasade, enligt den ansvariga EU-kommissionären Nellie Kroes som står redo att presentera sitt förslag till skapandet av en verklig gemensam marknad för telekomtjänster, skriver TT.

Men EU-kommissionen är splittrad. Enligt nyhetsbyrån Reuters har nio kommissionärer motsatt sig delar av förslaget.

EU-kommissionen fattar alla sina beslut med enkel majoritet och ordföranden har utslagsröst. Men enligt principen om kollegialitet är alla 28 kommissionärer skyldiga att försvara beslutet, även om de röstat emot.

 

 

Lättare verkställa civilrättsliga domar inom EU

Det ska bli lättare att verkställa civilrättsliga domar inom EU. En utredning föreslår att utländska domar ska kunna genomföras utan någon särskild prövning.

I dag är principen enligt den så kallade Bryssel I-förordningen att privaträttslig dom i ett annat land först ska prövas i särskild ordning innan den verkställs i det egna landet. Den ordningen avskaffas, enligt förslaget till ny Bryssel I-förordning.

Den nya förordningen föreslås träda i kraft den 10 januari nästa år.