Mer åtstramningar väntar i Spanien
Det spanska finansministeriet har tillkännagett att lönerna
för landets drygt 2,5 miljon offentliganställda i stat och
regioner fryses nästa år – för fjärde året i rad. Det uttalade
syftet är att få ner landets stora budgetunderskott och
förbättra statens finanser.
Pressen på de offentliganställdas löner inleddes med en
femprocentig löne- sänkning under den socialdemokratiska
regeringen 2010 och har sedan följts av lönestopp.
Fackföreningar uppskat- tar att de anställda har förlorat 20
procent av sin köpkraft som en följd av åtstramningarna.
Spanien, som genomlidit fem års eurokris med recession och
rekordhög arbetslöshet, för närvarande drygt 26 procent, väntas
efter åtta kvartal i rad med krympande BNP ha haft en svag
tillväxt i tredje kvartalet 2013.
Budgetunderskottet väntas, enligt finansministeriet, i år bli
6,5 procent. Det är i linje med det EU-undantag som Spanien fick
i maj: att budget- underskottet får vara max tre procent senast
2016.
Men enligt landets centralbankschef Luis María Linde krävs det
ytterligare åtstramningsbeslut i Spanien om regeringen ska klara
att uppfylla kraven från EU.
EU-kommissionär Olli Rehn med ansvar för ekonomiska frågor
välkom- nade i augusti ett IMF-förslag om att sänka spanska
löner med tio procent.
Gösta Torstensson
Cypriotiskt parti vill lämna euron
Det cypriotiska vänsterpartiet Axel kräver nu att Cypern
skall lämna euron efter att ha tagit intryck av ekonomerna
Heiner Flassbecks och Costas Lapavitsas studie ”The Systemeic
Crisis of the Euro”. EU-etablissemanget menar att det inte är
möjligt att lämna euron eftersom det skulle innebära kontroll av
kapitalrörelser och bank- restriktioner. Men Axel menar att det
argumentet är av inget värde. Under Cypernkrisen nyligen
påtvingade EU den cypriotiska regeringen kontroll just av
kapitalrörelser för att undvika en fullständig katastrof för det
cypriotiska banksystemet.
I Grekland håller dock vänstern i form av Syriza fast vid euron,
och delar av ledarskiktet anser att ett utträde är ett uttryck
för nationalism och i motsats till en klasspolitik. Men andra
menar att så länge Syriza inte ifrågasätter euron som nyckeln
för EU-etablissemanget version av det marknadsliberala uttrycket
”Det finns inget Alternativ”, så låses den politiska debatten
fast i en diskussion som mer gynnar systematiska
åtstramningsåtgärder än gynnar sociala rörelser. Det är tvärt
om, om den europeiska vänstern skulle agera för en ordnad
nedmontering av eurosystemet, som Flassbeck och Lapavistas
förordar, skulle det öppna upp för ett politiskt
utrymme för en radikaliserad ekonomi och sociala rörelser som
spränger gränserna för EU:s marknadsliberala ekonomi. I det
längre perspektivet borde var och en kunna samtycka till att det
”nya samhället” inte kan baseras på räddningsfonderna EFSF eller
ESM och Europeiska centralbank- ens återkapitaliseringsåtgärder
av banksystemet.
Jan-Erik Gustafsson
Grekiska åtal att vänta
Det grekiska parlamentet har hävt immuniteten för sex
ledamöter från det högerextrema och nynazistiska partiet Gyllene
gryning. Tre av dem kan komma att åtalas för medlemskap i en
kriminell organisation. De tre övriga är misstänkta för andra
brott.
Grekisk polis har slagit till mot Gyllene gryning sedan rapparen
och antifascisten Pavlos Fyssas förra månaden mördades av en
partiets sympatisörer. Partiledaren Nikos Michaloliakos, hans
ställföreträdare Christos Pappas och ytterligare en av partiets
medlemmar sitter redan i säkerhetshäkte i Aten.
Fångar i Storbritannien får inte rösta
Brittiska fångar fråntas även i fortsätt- ningen rätten att
rösta, fastslås i en dom i Högsta domsolen. Domen kommer sedan
två fångar fällda för mord gått till rätten och hänvisat till
att de enligt EU:s lagar bör ha rösträtt. Men enligt Högsta
domstolen ger EU:s lagar inte individuell rösträtt. ”En stor
seger för sunt förnuft”, twittrade premi- ärminister David
Cameron. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har tidigare
kommit fram till att Storbritannien inte har rätt att förbjuda
rösträtt och uppmanat landet att ändra i lagen.
Högerextrema gick framåt i Österrike
Högerextrem FPÖ gick starkt framåt i det österrikiska
parlamentsvalet, från 17,5 till 21,4 procent. FPÖ knappar därmed
in på regeringspartierna SPÖ (Socialdemokraterna) och ÖVP (Kon-
servativa) som båda gjorde sina sämsta valresultat sedan andra
världskriget med 27,1 respektive 23,8 procent av rösterna.
SPÖ och ÖVP väntas dock fortsätta regera i en storkoalition.
Flyktingar i Medelhavet undsatta
Sicilien har infört undantagstillstånd för att kunna klara av
tillströmningen av migranter över Medelhavet. Samma dag
undsattes flera hundra migranter till havs.
Den italienska marinen räddade 290 migranter i vattnet mellan
Sicilien och Libyen. Ett örlogsfartyg och en patrull- båt fick
kvällen före in nödanrop från de två flyktingbåtarna. Båtarna
fördes till ön Lampedusa.
Ett panamanskt handelsfartyg plockade samtidigt upp omkring 80
personer på libyskt vatten och förde dem till Sicilien. I
Joniska havet, en grekisk del av Medelhavet, undsattes 73 syrier
av ett italienskt handelsfartyg. Båten med syrierna hade slut på
bränsle.
Sverige blir del av Natostyrka
Sverige kommer att bli en del av Natos snabba insatsstyrka.
Det skriver försvar- salliansen på sin hemsida. Snabb-
insatsstyrkan, NRF, ska under Natos befäl kunna försvara
medlemsländerna mot ett angrepp samt kunna sättas in på vilken
plats i världen som helst.
– Men detta betyder inte att Sverige kan
tvingas att ställa upp med trupper när Nato så begär, säger
försvarsminister Karin Enström.
EU föreslår ökat fiske i Östersjön
Nyligen lade EU-kommissionen fram sitt förslag om fiskekvoter
i Östersjön för 2014. Förslaget innebär en samman- lagd ökning
av kvoterna på tio procent för alla arter utom lax, rödspätta
och skarpsill.
Förslaget är baserat på vetenskapliga
råd och syftar till att göra fisket i Östersjön miljömässigt och
ekonomiskt hållbart på kort och lång sikt, skriver kommissionen
i ett pressmeddelande.
I oktober ska förslaget diskuteras av medlemsländernas
fiskeministrar.
Nationella Fronten ökar i Frankrike
Var fjärde fransman, 24 procent, säger att de tänker rösta på
det högerextrema och främlingsfientliga partiet Nationella
Fronten i EU-parlamentsvalet nästa år. Det gör fronten till
största parti.
Bara 19 procent uppger att de kommer att rösta på Hollandes
socialistparti och 22 procent säger att de tänker välja
borgerliga UMP. En nyhet som fick Nationella Frontens ordförande
Marine Le Pen att utropa sitt parti till ”Frankri- kes främsta”.
EU-regler kan hindra nätfrihet EU diskuterar tvingande regler
att myndigheter ska kunna blockera vissa webbsidor, eller ålägga
andra att göra detta. Men riksdagen säger nej.
Det är EU-kommissionens grönbok, ett slags remissförfarande, om
det framtida audiovisuella medielandskapet som granskas.
Riksdagen understryker att den svenska yttrande- och
informationsfriheten inom medie- området ska värnas.
EU stämmer gasjätten Gazprom
Den ryska gasjätten Gazprom riskerar konkurrensböter på
uppemot 15 miljarder dollar, närmare 100 miljarder kronor. EU:s
konkurrensmyndigheter, dvs. EU-kommissionen, förbereder en
stämning mot bolaget för dess prissätt- ning i centrala och
östra Europa, rapporterar Reuters.När stämningen kommer är
oklart. ”Vi binder oss aldrig för en bortre tidsgräns”, sa EU:s
konkurrenskommissionär Joaquin Almunia i samband med en
konferens i Litauens huvudstad Vilnius.
Nobelpristagare pressar EU om olja
21 Nobelpristagare i olika kategorier uppmanar i ett brev
EU:s ledare att verkställa en lag som slår fast att olja från
oljesand är smutsigare än annan råolja, skriver TT-Reuters.
Pristagarna, bland dem sydafrikanen
Desmond Tutu, skriver att EU-lagen är nödvändig eftersom
”utvinnen av okonventionella bränslen som oljesand och
oljeskiffer har särskilt förödande inverkan på
klimatförändringarna”, enligt ett exemplar av brevet som Reuters
tagit del av.
Kemiföretag kräver statliga subventioner
Kemiföretagen i Sverige kräver nu att staten subventionerar
deras produktion. De hänvisar tillelintensiva kemiföretag i
andra EU-länder. I annat fall hotas en ”jobbslakt” på närmare
10.000 arbetstillfällen, hävdar ledningen för både arbetsgivare
som fack i kemi- företaget Borealis i Stenungssund.
Men på Greenpeace menar man att det är ”luftargument”.