15 september 2013  

 

 

Cypriotiskt parti vill lämna euron

Det cypriotiska vänsterpartiet AXEL kräver nu att Cypern skall lämna euron efter att ha tagit intryck av ekonomerna Heiner Flassbeck’s och Costas Lapavitsas studie ”The Systemeic Crisis of the Euro”. EU-etablissemanget menar att det inte är möjligt att lämna euron eftersom det skulle innebära kontroll av kapitalrörelser och bank- restriktioner. Men AXEL menar att det argumentet är av inget värde. Under Cypernkrisen nyligen påtvingade EU den cypriotiska regeringen kontroll just av kapitalrörelser för att undvika en fullständig katastrof för det cypriotiska banksystemet.

I Grekland håller dock vänstern i form av SYRIZA fast vid euron, och delar av ledarskiktet anser att ett utträde är ett uttryck för nationalism och i motsats till en klasspolitik. Men andra menar att så länge SYRIZA inte ifrågasätter euron som nyckeln för EU-etablissemanget version av det marknadsliberala uttrycket ”Det finns inget Alternativ”, så låses den politiska debatten fast i en diskussion som mer gynnar systema- tiska åtstramningsåtgärder än gynnar sociala rörelser. Det är tvärt om, om den europeiska vänstern skulle agera för en ordnad nedmontering av eurosystemet, som Flassbeck och Lapavistas förordar, skulle det öppna upp för ett politiskt utrymme för en radikaliserad ekonomi och sociala rörelser som spränger gränserna för EU:s marknadsliberala ekonomi. I det längre perspektivet borde var och en kunna samtycka till att det ”nya samhället” inte kan baseras på räddningsfonderna EFSF eller ESM och Europeiska centralbankens åter- kapitaliseringsåtgärder av bank- systemet.
Jan-Erik Gustafsson
 

EU:s ekonomiska politik skapar fattigdom

Om inte EU:s regeringar upphör med sin åtstramningspolitik kan ytterligare upp till 25 miljoner européer hamna i fattigdom, varnar hjälporganisationen Oxfam.

EU:s sätt att handha krisen hotar att flytta de sociala rättigheterna många tiotals år bakåt och skapa en cirkel av fattigdom för generationer, anser organisationen.

– Aggressiva nedskärningar i sociala rättigheter, vård och utbildning, sämre rättigheter för anställda och orättvis beskattning fångar miljoner européer i en cirkel av fattigdom som kan vara i generationer. Det är moraliskt och ekonomiskt nonsens, säger chefen för Oxfams EU-kontor Natalia Alonso.

I till exempel Spanien kan de ekonomiska klyftorna bli lika stora som Sydsudan, hävdar Oxfam. Andra länder som är i farozonen är Grekland, Irland, Italien och Portugal.

Budskapet till EU:s finansministrar är; investera i skolor, sjukhus, bostadsbyggande, forskning och teknologi genom att beskatta de allra rikaste hårdare samt bekämpa skatteflykt.
Gösta Torstensson
 

Delning – alternativ till bankunionen

Vänsterpartiets EU-parlamentariker Mikael Gustafsson framhöll i ett tal i EU-parlamentet att bankdelning bör vara ett alternativ till EU-kommissionens föreslag om bankunionen. Syftet med den överstatliga bankunionen är att fortsätta nedskärnings- och åtstramningspolitiken, som genom Trojkans diktat har skickat framförallt de sydeuropeiska befolkningarnas levnadsförhållanden årtionden tillbaka och skapat en gigantisk arbetslöshet, särskilt bland ungdomarna.

”Här i sessionen sägs det många fina saker om varför vi skall inrätta en bankunion, men inget visar faktiskt att central tillsyn skulle vara bättre än nationell tillsyn. Dåliga lagar och regler är lika dåliga vare sig man fattar beslut på central eller på nationell nivå. Istället för en bankunion borde varje land göra två andra saker: För det första att kräva att bankerna delar upp sin verksamhet; en del som är den traditionella bankverksamheten och en annan del som är spekulationsdelen. Dels borde vi öka kontrollerna av finansmarknaderna. Det har under väldigt lång tid avreglerats på ett oansvarsfullt sätt, och den här avregleringen har också lett till den finansiella kris vi nu har. Med de här två förslagen, bankdelning och åter- reglering, så skulle stabiliteten kunna öka inom finanssektorn och vanligt folk skulle därmed kunna slippa att betala för bankirernas kasinoekonom”.
Jan-Erik Gustafsson
 

Sjunkande industriproduktion i euroområdet

Industriproduktionen i euroområdet sjönk med 1,5 procent i juli, jämfört med föregående månad, och sjönk med 2,1 procent jämfört med samma månad föregående år. Det rapporterar Eurostat, EU:s statistikmyndighet.
I hela EU sjönk industriproduktionen 1,0 procent i juli, jämfört med månaden före, och sjönk 1,7 procent jämfört med samma månad föregående år. Bland rapporterande euroländer hade Estland den största uppgången i industriproduktionen i juli, plus2,1 procent jämfört med månaden före, följt av Finland med +2,0 procent. Svagast utveckling noterades i Irland, minus 8,7 procent.
 

Riskkapitalbolaget EQT köper vårdbolag

Riskkapitalbolaget EQT köper det finska vårdföretaget Terveystalo med nästan 6.500 anställda. Säljare är riskkapitalbolaget Bridge- point, och enligt Dagens Industris källor värderas Terveystalo till runt 5,5 miljarder kronor i affären.

Bridgepoint tog över vårdbolaget 2009 har sedan dess investerat motsvarande nära 1,4 miljarder kronor i verksamheten och tilläggsförvärv.
Under Bridgepoints ägandeperiod har rörelseresultatet före avskrivningar dubblats till 450 miljoner kronor och omsättningen förra året hamnade på 3.900 miljoner kronor.
 

JPMorgan vill avskaffa demokratin

I en rapport från den globala stor- banken JPMorgan med titeln ”The Euro Area Adjustment: About Halfway There” skriver författarna att Trojkans nedskärningspolitik i form av budget- disciplin inte är tillräckligt. De hänvisar till att det finns för mycket demokrati i ”utkanterna” med vilket menas EU:s medelhavsländer.

”Utkantens politiska system upprättades i diktaturers spår och preciserades av dessa erfarenheter. Författningarna tenderar uppvisa starkt socialistiskt inflytande, vilket återspeglar den politiska styrka partier till vänster intog efter fascismens fall (…) De politiska systemen i utkanterna uppvisar typiskt flera av följande drag: svag verkställande makt; svag centralstat gentemot regioner; grundlagsskyddad arbetsrätt; samförståndssträvande system som gynnar politisk kohandel och rätten att protestera om ovälkomna förändringar drabbar den politiska status quo. Krisen har avslöjat detta politiska arvs tillkortakommanden. Länderna i utkanten har endast delvis lyckats skapa ekonomiska och budgetreformplaner, detta  på grund av att regeringar hindras av författningar (Portugal), mäktiga regioner (Spanien) och populistpartiers uppgång (Italien och Grekland)”.

I klartext säger alltså JPMorgan att fascismen behövs för att tvinga fram fortsatta åtstramningar i Europa som hittills endast gjorts ”halvvägs”.
 

Transaktionsskatt ogillas av EU- rätt

Elva EU-länders planer på att införa en skatt på finansiella transaktioner gillas inte av EU-ländernas egna jurister, uppger nyhetsbyrån Reuters. I ett omdöme från början av september hävdar ministerrådets rättstjänst att planerarna bland annat är ”diskriminerande”, utgör ett hinder för det fria flödet av kapital och inte är förenliga med EU:s grundlagar ”eftersom icke deltagande länders befogenheter överträds”.

 

Ryanair värsta värstingen

 Lågprisbolaget Ryanair är sämst i resebranschen på att följa reklamationsnämndens (ARN) rekommendationer.

Det irländska lågprisbolaget fälldes i 24 fall förra året. Enligt den svarta lista som konsumenttidningen Råd & Rön och resetidningen Vagabond publicerar, har Ryanair låtit bli att betala i hälften av fallen, motsvarande nästan 66000 kronor. Näst sämst är British Airways som låtit bli att betala ersättning i sju fall. Reklamationsnämndens beslut är rekommendationer, men de flesta fällda företag betalar ersättning. Den vanligaste orsaken till tvister mellan flygbolagen och kunderna är en EU-förordning om kompensation till passagerare som drabbas av inställda eller försenade flyg. Enligt förordningen behöver bolagen inte betala om de kan bevisa att ”extraordinära omständigheter” ligger bakom problemen. Flyg- bolagen tolkar formuleringen som att tekniska fel eller dåligt väder kan vara sådana omständigheter, medan ARN och EU-domstolen ofta gör en sträng- are bedömning, skriver Vagabond.

 

ECB redo att pumpa in pengar

Det blev som väntat ingen räntesänkning. Men Europeiska centralbanken (ECB) är redo att pumpa in mer pengar i eurozonen om det krävs för att hålla tillväxten vid liv, enligt ECB-chefen Mario Draghi.

Inflationsprognosen skruvas upp marginellt för i år, medan det för 2014 blev en sänkt tillväxtprognos, från 1,1 till 1,0 procent. Euron föll efter beskedet. Draghi förklarade även att det kan bli aktuellt med ett tredje ”stödpaket” till Grekland.

 

Grönland återtar plats i Arktiska rådet

Det grönländska självstyret ska få sitta med vid förhandlingarna igen när Arktiska rådet sammanträder, skriver den danska tidningen Politiken. Det har det kanadensiska ordförandeskapet beslutat. Grönland har bojkottat Arktiska rådet sedan i maj på grund av missnöje med det svenska ordförande- skapet, som inte ville ge dem en självständig plats vid förhandlingsbor- det. Tidigare var det praxis att Danmark skulle representeras av alla tre regioner: Färöarna, Grönland och Danmark, men Sverige struntade i det. Arktiska rådet består av Kanada, Danmark, Finland, Island, Norge, Ryssland, Sverige och USA.
 

Nej till söndagsöppet i Norge

51 procent av norrmännen säger nej till söndagsöppna butiker medan 45 procent vill kunna shoppa hela veckan. Resultaten presenteras i en ny opinions- undersökning som Norstat gjort för tidningen Vårt Land.

Stödet för söndagsöppet är störst i städer med över 50 000 invånare och bland yngre, och kvinnor är mer negativa än män.