Cypriotiskt parti vill lämna euron
Det cypriotiska vänsterpartiet AXEL kräver nu att Cypern skall
lämna euron efter att ha tagit intryck av ekonomerna Heiner
Flassbeck’s och Costas Lapavitsas studie ”The Systemeic Crisis
of the Euro”. EU-etablissemanget menar att det inte är möjligt
att lämna euron eftersom det skulle innebära kontroll av
kapitalrörelser och bank- restriktioner. Men AXEL menar att det
argumentet är av inget värde. Under Cypernkrisen nyligen
påtvingade EU den cypriotiska regeringen kontroll just av
kapitalrörelser för att undvika en fullständig katastrof för det
cypriotiska banksystemet.
I Grekland håller dock vänstern i form av SYRIZA fast vid euron,
och delar av ledarskiktet anser att ett utträde är ett uttryck
för nationalism och i motsats till en klasspolitik. Men andra
menar att så länge SYRIZA inte ifrågasätter euron som nyckeln
för EU-etablissemanget version av det marknadsliberala uttrycket
”Det finns inget Alternativ”, så låses den politiska debatten
fast i en diskussion som mer gynnar systema- tiska
åtstramningsåtgärder än gynnar sociala rörelser. Det är tvärt
om, om den europeiska vänstern skulle agera för en ordnad
nedmontering av eurosystemet, som Flassbeck och Lapavistas
förordar, skulle det öppna upp för ett politiskt utrymme för en
radikaliserad ekonomi och sociala rörelser som spränger
gränserna för EU:s marknadsliberala ekonomi. I det längre
perspektivet borde var och en kunna samtycka till att det ”nya
samhället” inte kan baseras på räddningsfonderna EFSF eller ESM
och Europeiska centralbankens åter- kapitaliseringsåtgärder av
bank- systemet.
Jan-Erik Gustafsson
EU:s ekonomiska politik skapar fattigdom
Om inte EU:s regeringar upphör med sin åtstramningspolitik kan
ytterligare upp till 25 miljoner européer hamna i fattigdom,
varnar hjälporganisationen Oxfam.
EU:s sätt att handha krisen hotar att flytta de sociala
rättigheterna många tiotals år bakåt och skapa en cirkel av
fattigdom för generationer, anser organisationen.
– Aggressiva nedskärningar i sociala rättigheter, vård och
utbildning, sämre rättigheter för anställda och orättvis
beskattning fångar miljoner européer i en cirkel av fattigdom
som kan vara i generationer. Det är moraliskt och ekonomiskt
nonsens, säger chefen för Oxfams EU-kontor Natalia Alonso.
I till exempel Spanien kan de ekonomiska klyftorna bli lika
stora som Sydsudan, hävdar Oxfam. Andra länder som är i
farozonen är Grekland, Irland, Italien och Portugal.
Budskapet till EU:s finansministrar är; investera i skolor,
sjukhus, bostadsbyggande, forskning och teknologi genom att
beskatta de allra rikaste hårdare samt bekämpa skatteflykt.
Gösta Torstensson
Delning – alternativ till bankunionen
Vänsterpartiets EU-parlamentariker Mikael Gustafsson framhöll i
ett tal i EU-parlamentet att bankdelning bör vara ett alternativ
till EU-kommissionens föreslag om bankunionen. Syftet med den
överstatliga bankunionen är att fortsätta nedskärnings- och
åtstramningspolitiken, som genom Trojkans diktat har skickat
framförallt de sydeuropeiska befolkningarnas levnadsförhållanden
årtionden tillbaka och skapat en gigantisk arbetslöshet,
särskilt bland ungdomarna.
”Här i sessionen sägs det många fina saker om varför vi skall
inrätta en bankunion, men inget visar faktiskt att central
tillsyn skulle vara bättre än nationell tillsyn. Dåliga lagar
och regler är lika dåliga vare sig man fattar beslut på central
eller på nationell nivå. Istället för en bankunion borde varje
land göra två andra saker: För det första att kräva att bankerna
delar upp sin verksamhet; en del som är den traditionella
bankverksamheten och en annan del som är spekulationsdelen. Dels
borde vi öka kontrollerna av finansmarknaderna. Det har under
väldigt lång tid avreglerats på ett oansvarsfullt sätt, och den
här avregleringen har också lett till den finansiella kris vi nu
har. Med de här två förslagen, bankdelning och åter- reglering,
så skulle stabiliteten kunna öka inom finanssektorn och vanligt
folk skulle därmed kunna slippa att betala för bankirernas
kasinoekonom”.
Jan-Erik Gustafsson
Sjunkande industriproduktion i euroområdet
Industriproduktionen i euroområdet sjönk med 1,5 procent i juli,
jämfört med föregående månad, och sjönk med 2,1 procent jämfört
med samma månad föregående år. Det rapporterar Eurostat, EU:s
statistikmyndighet.
I hela EU sjönk industriproduktionen 1,0 procent i juli, jämfört
med månaden före, och sjönk 1,7 procent jämfört med samma månad
föregående år. Bland rapporterande euroländer hade Estland den
största uppgången i industriproduktionen i juli, plus2,1 procent
jämfört med månaden före, följt av Finland med +2,0 procent.
Svagast utveckling noterades i Irland, minus 8,7 procent.
Riskkapitalbolaget EQT köper vårdbolag
Riskkapitalbolaget EQT köper det finska vårdföretaget
Terveystalo med nästan 6.500 anställda. Säljare är
riskkapitalbolaget Bridge- point, och enligt Dagens Industris
källor värderas Terveystalo till runt 5,5 miljarder kronor i
affären.
Bridgepoint tog över vårdbolaget 2009 har sedan dess investerat
motsvarande nära 1,4 miljarder kronor i verksamheten och
tilläggsförvärv.
Under Bridgepoints ägandeperiod har rörelseresultatet före
avskrivningar dubblats till 450 miljoner kronor och omsättningen
förra året hamnade på 3.900 miljoner kronor.
JPMorgan vill avskaffa demokratin
I en rapport från den globala stor- banken JPMorgan med titeln
”The Euro Area Adjustment: About Halfway There” skriver
författarna att Trojkans nedskärningspolitik i form av budget-
disciplin inte är tillräckligt. De hänvisar till att det finns
för mycket demokrati i ”utkanterna” med vilket menas EU:s
medelhavsländer.
”Utkantens politiska system upprättades i diktaturers spår och
preciserades av dessa erfarenheter. Författningarna tenderar
uppvisa starkt socialistiskt inflytande, vilket återspeglar den
politiska styrka partier till vänster intog efter fascismens
fall (…) De politiska systemen i utkanterna uppvisar typiskt
flera av följande drag: svag verkställande makt; svag
centralstat gentemot regioner; grundlagsskyddad arbetsrätt;
samförståndssträvande system som gynnar politisk kohandel och
rätten att protestera om ovälkomna förändringar drabbar den
politiska status quo. Krisen har avslöjat detta politiska arvs
tillkortakommanden. Länderna i utkanten har endast delvis
lyckats skapa ekonomiska och budgetreformplaner, detta på grund
av att regeringar hindras av författningar (Portugal), mäktiga
regioner (Spanien) och populistpartiers uppgång (Italien och
Grekland)”.
I klartext säger alltså JPMorgan att fascismen behövs för att
tvinga fram fortsatta åtstramningar i Europa som hittills endast
gjorts ”halvvägs”.
Transaktionsskatt ogillas av EU- rätt
Elva EU-länders planer på att införa en skatt på finansiella transaktioner gillas inte av EU-ländernas egna jurister, uppger nyhetsbyrån Reuters. I ett omdöme från början av september hävdar ministerrådets rättstjänst att planerarna bland annat är ”diskriminerande”, utgör ett hinder för det fria flödet av kapital och inte är förenliga med EU:s grundlagar ”eftersom icke deltagande länders befogenheter överträds”.
Ryanair värsta värstingen
Lågprisbolaget Ryanair är sämst i
resebranschen på att följa reklamationsnämndens (ARN)
rekommendationer.
Det irländska lågprisbolaget fälldes i 24 fall förra året.
Enligt den svarta lista som konsumenttidningen Råd & Rön och
resetidningen Vagabond publicerar, har Ryanair låtit bli att
betala i hälften av fallen, motsvarande nästan 66000 kronor.
Näst sämst är British Airways som låtit bli att betala
ersättning i sju fall. Reklamationsnämndens beslut är
rekommendationer, men de flesta fällda företag betalar
ersättning. Den vanligaste orsaken till tvister mellan
flygbolagen och kunderna är en EU-förordning om kompensation
till passagerare som drabbas av inställda
eller försenade flyg. Enligt förordningen behöver bolagen inte
betala om de kan bevisa att ”extraordinära omständigheter”
ligger bakom problemen. Flyg- bolagen tolkar formuleringen som
att tekniska fel eller dåligt väder kan vara sådana
omständigheter, medan ARN och EU-domstolen ofta gör en sträng-
are bedömning, skriver Vagabond.
ECB redo att pumpa in pengar
Det blev som väntat ingen
räntesänkning. Men Europeiska centralbanken (ECB) är redo att
pumpa in mer pengar i eurozonen om det krävs för att hålla
tillväxten vid liv, enligt ECB-chefen Mario Draghi.
Inflationsprognosen skruvas upp marginellt för i år, medan det
för 2014 blev en sänkt tillväxtprognos, från 1,1 till 1,0
procent. Euron föll efter beskedet. Draghi förklarade även att
det kan bli aktuellt med ett tredje ”stödpaket” till Grekland.
Grönland återtar plats i Arktiska rådet
Det grönländska självstyret ska få sitta med vid förhandlingarna
igen när Arktiska rådet sammanträder, skriver den danska
tidningen Politiken. Det har det kanadensiska ordförandeskapet
beslutat. Grönland har bojkottat Arktiska rådet sedan i maj på
grund av missnöje med det svenska ordförande- skapet, som inte
ville ge dem en självständig plats vid förhandlingsbor- det.
Tidigare var det praxis att Danmark skulle representeras av alla
tre regioner: Färöarna, Grönland och Danmark, men Sverige
struntade i det. Arktiska rådet består av Kanada, Danmark,
Finland, Island, Norge, Ryssland, Sverige och USA.
Nej till söndagsöppet i Norge
51 procent av norrmännen säger nej
till söndagsöppna butiker medan 45 procent vill kunna shoppa
hela veckan. Resultaten presenteras i en ny opinions-
undersökning som Norstat gjort för tidningen Vårt Land.
Stödet för söndagsöppet är störst i städer med över 50 000
invånare och bland yngre, och kvinnor är mer negativa än män.