01 februari 2014 - 

Europafacket fördömer EU/IMF-trojkan

Under en hearing i EU-parlamentet presenterade Europafacket n en rapport om sin egen undersökning av Trojkans aktiviteter i Cypern, Grekland, Irland och Portugal. Resultatet var att i dessa länder där Trojkan hade genomfört sin politik blev det ekonomiska och sociala priset högt. Europafacket kräver väsentliga förbättringar i de existerande program och mekanismer för att försäkra sig om att Trojkans politik för åtstramning och avreglering in the skall upprepas i framtiden.

Den allmänna bilden som framträder i Europafackets rapport att länder med sina valda regeringar har körts över av Trojkan utan att ha något annat val än att genomföra den långa listan med Trojkans krav.

I alla fallen grundades Trojkans politik på å ena sidan skatteåtstramning och å andra sidan avreglering av lönebildningen och kollektivavtalssystemen. Det fanns ingen eller inte någon respekt för den sociala dialogen. I verkligheten lyssnade Trojkan inte på facket. Det gav endast ’givna svar’ samtidigt som de förblev absoluta i sina krav. Eller ännu värre i de fall där de sociala partnerna uppnådde en gemensam överenskommelse [Grekland, Portugal], så respekterades inte denna av Trojkan, som istället genomdrev sina egna reformer. Dessa reformer har försvagat eller avvecklat kollektiva förhandlingsrättigheter, lönebildningssystem och socialförsäkringssystem. Allt detta har fått svåra konsekvenser. Medan ekonomin, jobben, lönerna och det sociala skyddet försämrats har arbetslösheten, fattigdomen och den sociala ojämlikheten ökat. I slutändan har Trojkans politik varit oförmögen till och med att göra något åt den ökade offentliga skulden och återupprätta normala finansiella kanaler. Kredit-flöden och räntespridningen förblir ansträng i många länder. Europafacket begär därför i rapporten en revision av åtstramningsprogrammen för att försäkra sig om att dessa är i linje med EU:s sociala lagstiftning. Veronica Nilsson, konfederal sekreterare på Europafacket, säger ”Grundläggande principer i Lissabonfördraget måste respekteras hela tiden. Det faktum att programmen har arbetas fram under marknads- och tidspress ändrar inte på detta förhållande, tvärtom”

Jan-Erik Gustafsson

Grekland får kritik från eurogruppen

När den så kallade eurogruppen, dvs. euroländernas finansministrar, träffades den 27 januari i Bryssel beklagade eurogruppens ledare, nederländaren Jeroen Dijsselbloem, att Grekland är fortsatt oense med de internationella långivarna i trojkan, EU-kommissio-nen, ECB och IMF. Och så länge man inte lyckas enas får Grekland stå utan nytt EU-stöd.

– Eurogruppen kommer inte att god-känna nästa utbetalning [av nödlån] om man inte avslutar den pågående översynen, sade Dijsselbloem.

Det handlar både om skatte- och strukturreformer [avregleringar och privatiseringar] som Grekland måste leverera. Man hoppas att trojkan ska kunna återvända inom kort. Men även om man kommer framåt i diskussio-nerna verkar det osannolikt att Grek-land ska kunna avsluta sitt stödpro-gram i år som planerat. De flesta bedömare tror att det kommer krävas ett tredje nödpaket i storleksordningen 10-15 miljarder euro.


Gösta Torstensson

Diplomater säger nej till Nato

Flera borgerliga ledarskribenter har den senaste tiden argumenterat för att Sverige ska gå med i krigsalliansen Nato. Flera menar att ett medlemskap är nödvändigt då Sveriges säkerhetspo-litiska läge försämrats [inför folkomröst-ningen om EU argumenterade de tvärtemot].

Nu skriver Hans Blix, tidigare utrikesmi-nister [fp], Rolf Ekéus, tidigare ordfö-rande för FN:s Irakkommission och Sven Hirdman, tidigare statssekreterare [s], att ett Nato-medlemskap skulle öka de politiska spänningarna i Europa. ”Även andra säkerhetspolitiska faktorer talar för att Sverige inte överger sin väl förankrade militära alliansfrihet. Under de senaste tvåhundra åren har den bidragit till att vi inte blivit indragna i krig. I dag finns inte några hot som kräver att vi överger denna politik”, skriver de på Dagens Nyheters debatt-sida.

 

Sverige klagar mest på EU-kommissionen

Under 2012 landade 125 förslag till lagstiftningsakter [direktiv och förord-ningar] från EU-kommissionen på riksdagens bord. Av dessa ledde 20 till kritik och föranledde riksdagens att skriva ett så kallat motiverat yttrande. Det motsvarar 16 procent av samtliga mottagna förslag och är en kraftig ökning jämfört med 2011 då bara tio motiverade yttrande skickades till EU-kommissionen i Bryssel.

I en europeisk kontext framstår Sverige som det mest kritiska av alla 28 EU-länder. Under 2012 tog kommissionen 70 motiverade yttranden från de nationella parlamenten. 20 av dessa kom alltså från Sverige.

 

Tysk näringslivschef ser mörka moln

Den tyska arbetsgivarorganisationens chef Ulrich Grillo ser mörka moln vid horisonten, trots att den tyska exporten går bra och den ekonomiska tillväxten är stark.

De nya sociala satsningarna som koalitionen mellan CDU och SPD kommer att göra är ett stort problem, enligt Grillo. Han vänder sig särskilt
mot de nya pensionsreglerna sär den som arbetet i 45 år ska kunna ta ut pension vid 63 års ålder. Det här förslaget är obegripligt klagar Grillo och inte bra speciellt som Tyskland uppmanat andra EU-länder att höja pensionsåldern.

 

Danmarks regering spricker

Koalitionsregeringen i Danmark spricker. Socialistisk folkeparti lämnar regeringen och partiledaren Annette Vilhelmsen avgår.

Den danska regeringen tillträdde 3 oktober 2011. Regeringen bestod av en koalition mellan Socialdemokraterne, Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti som regerade i minoritet med stöd från vänsterpartiet Enhedslisten. Statsminister Helle Thorning-Schmidt [s] säger att regeringsrockaden efter SF:s utträde kommer att offentliggöras ”inom kort”. Hon tackar SF för samarbetet. Troligen behövs inget nyval.

 

EU:s nödfond har mest kapital i världen

EU:s så kallade nödfond, ESM, som har kanaliserat stöd till EU:s krisländer, har mest inbetalt kapital i världen.

”I april i år kommer ESM nå över 80 miljarder euro i inbetalt kapital. Då blir vi den internationella institution med mest inbetalt kapital i hela världen, säger fondens chef Klaus Regling. Snart får fonden också en ny bidragsgi-vare. Lettland, som nu har infört euron, kommer börja betala in till ESM de kommande månaderna.

 

Nationella fronten störst i Frankrike

Det franska högerextrema partiet Nationella fronten befäster sin ställning som landet största parti inför EU-parlamentsvalet i maj. Med 23 procent av stödet i en färsk opinionsundersök-ning är Nationella fronten, med EU-parlamentarikern Marine Le Pen som ledare, Frankrikes populäraste parti. Det följs av högerpartiet UMP på 21 procent och socialdemokratiska PS på 18 procent. Resultatet innebär att partiet befäster sin ställning som landets största. I en opinionsundersökning i oktober i fjol fick det 24 procent av
stödet och blev då för första gången Frankrikes största parti. I förra EU-valet, 2009, fick Nationella fronten 6,3 procent av rösterna.

 

Rekordmånga fransmän utan jobb

Den franske presidenten François Hollandes mål om att arbetslösheten skulle minska vid slutet av 2013 nås inte. Det visar en färsk rapport från franska arbetsmarknadsdepartementet. I december i fjol gick 3,3 miljoner fransmän utan arbete – det högsta antalet sedan jämförbara siffror började samlas in 1996. Det innebär att 10,5 procent av fransmännen är arbetslösa.

Allt fler fattiga nederländare

Sammanlagt beräknas 1,2 miljoner personer leva under fattigdomsgränsen i Nederländerna, motsvarande 7,6 procent av befolkningen. Det visar en rapport från landets statistikbyrå CSB och det statliga undersökningsinstitutet SCP.

”Den ekonomiska krisen som började i slutet av 2008 hade först en beskedlig effekt på fattigdomen. Först 2011 började fattigdomen öka […] och under 2012 var ökningen än högre”, heter det i rapporten.

Under 2012 ökade antalet fattiga med omkring 152 000 personer.

Sedan 2007 har barnfattigdomen ökat kraftigt enligt beräkningarna. I dag räknas fler än ett av tio nederländska barn som fattigt. Även andelen som lever under fattigdomsgränsen längre än tre år har ökat påtagligt.

Katalaner kräver folkomröstning

et katalanska parlamentet röstade den 16 januari för att ansöka om rätten till att hålla en folkomröstning om själv-ständighet för den autonoma regionen i Spanien.Med 87 röster för och 43 emot antogs ett lagförslag till Madrid som skulle ge Katalonien rätt att organisera och genomföra folkomröstningen hösten 2014.

Premiärminister Mariano Rajoy, vars Partido Popular har sina rötter i de högergrupper som stödde fascist-diktatorn Franco, sade nyligen att den föreslagna folkomröstningen är ”olaglig och kommer inte att äga rum”.