Under en hearing i EU-parlamentet presenterade Europafacket n en
rapport om sin egen undersökning av Trojkans aktiviteter i
Cypern, Grekland, Irland och Portugal. Resultatet var att i
dessa länder där Trojkan hade genomfört sin politik blev det
ekonomiska och sociala priset högt. Europafacket kräver
väsentliga förbättringar i de existerande program och mekanismer
för att försäkra sig om att Trojkans politik för åtstramning och
avreglering in the skall upprepas i framtiden.
Den allmänna bilden som framträder i Europafackets rapport att
länder med sina valda regeringar har körts över av Trojkan utan
att ha något annat val än att genomföra den långa listan med
Trojkans krav.
I alla fallen grundades Trojkans politik på å ena sidan
skatteåtstramning och å andra sidan avreglering av
lönebildningen och kollektivavtalssystemen. Det fanns ingen
eller inte någon respekt för den sociala dialogen. I
verkligheten lyssnade Trojkan inte på facket. Det gav endast
’givna svar’ samtidigt som de förblev absoluta i sina krav.
Eller ännu värre i de fall där de sociala partnerna uppnådde en
gemensam överenskommelse [Grekland, Portugal], så respekterades
inte denna av Trojkan, som istället genomdrev sina egna
reformer. Dessa reformer har försvagat eller avvecklat
kollektiva förhandlingsrättigheter, lönebildningssystem och
socialförsäkringssystem. Allt detta har fått svåra konsekvenser.
Medan ekonomin, jobben, lönerna och det sociala skyddet
försämrats har arbetslösheten, fattigdomen och den sociala
ojämlikheten ökat. I slutändan har Trojkans politik varit
oförmögen till och med att göra något åt den ökade offentliga
skulden och återupprätta normala finansiella kanaler.
Kredit-flöden och räntespridningen förblir ansträng i många
länder. Europafacket begär därför i rapporten en revision av
åtstramningsprogrammen för att försäkra sig om att dessa är i
linje med EU:s sociala lagstiftning. Veronica Nilsson,
konfederal sekreterare på Europafacket, säger ”Grundläggande
principer i Lissabonfördraget måste respekteras hela tiden. Det
faktum att programmen har arbetas fram under marknads- och
tidspress ändrar inte på detta förhållande, tvärtom”
Jan-Erik Gustafsson
När den så kallade eurogruppen, dvs. euroländernas
finansministrar, träffades den 27 januari i Bryssel beklagade
eurogruppens ledare, nederländaren Jeroen Dijsselbloem, att
Grekland är fortsatt oense med de internationella långivarna i
trojkan, EU-kommissio-nen, ECB och IMF. Och så länge man inte
lyckas enas får Grekland stå utan nytt EU-stöd.
– Eurogruppen kommer inte att god-känna nästa utbetalning [av
nödlån] om man inte avslutar den pågående översynen, sade
Dijsselbloem.
Det handlar både om skatte- och strukturreformer [avregleringar
och privatiseringar] som Grekland måste leverera. Man hoppas att
trojkan ska kunna återvända inom kort. Men även om man kommer
framåt i diskussio-nerna verkar det osannolikt att Grek-land ska
kunna avsluta sitt stödpro-gram i år som planerat. De flesta
bedömare tror att det kommer krävas ett tredje nödpaket i
storleksordningen 10-15 miljarder euro.
Gösta Torstensson
Flera borgerliga ledarskribenter har den senaste tiden
argumenterat för att Sverige ska gå med i krigsalliansen Nato.
Flera menar att ett medlemskap är nödvändigt då Sveriges
säkerhetspo-litiska läge försämrats [inför folkomröst-ningen om
EU argumenterade de tvärtemot].
Nu skriver Hans Blix, tidigare utrikesmi-nister [fp], Rolf
Ekéus, tidigare ordfö-rande för FN:s Irakkommission och Sven
Hirdman, tidigare statssekreterare [s], att ett Nato-medlemskap
skulle öka de politiska spänningarna i Europa. ”Även andra
säkerhetspolitiska faktorer talar för att Sverige inte överger
sin väl förankrade militära alliansfrihet. Under de senaste
tvåhundra åren har den bidragit till att vi inte blivit indragna
i krig. I dag finns inte några hot som kräver att vi överger
denna politik”, skriver de på Dagens Nyheters debatt-sida.
Under 2012 landade 125 förslag till lagstiftningsakter [direktiv
och förord-ningar] från EU-kommissionen på riksdagens bord. Av
dessa ledde 20 till kritik och föranledde riksdagens att skriva
ett så kallat motiverat yttrande. Det motsvarar 16 procent av
samtliga mottagna förslag och är en kraftig ökning jämfört med
2011 då bara tio motiverade yttrande skickades till
EU-kommissionen i Bryssel.
I en europeisk kontext framstår Sverige som det mest kritiska av
alla 28 EU-länder. Under 2012 tog kommissionen 70 motiverade
yttranden från de nationella parlamenten. 20 av dessa kom alltså
från Sverige.
Den tyska arbetsgivarorganisationens chef Ulrich Grillo ser
mörka moln vid horisonten, trots att den tyska exporten går bra
och den ekonomiska tillväxten är stark.
De nya sociala satsningarna som koalitionen mellan CDU och SPD
kommer att göra är ett stort problem, enligt Grillo. Han vänder
sig särskilt
mot de nya pensionsreglerna sär den som arbetet i 45 år ska
kunna ta ut pension vid 63 års ålder. Det här förslaget är
obegripligt klagar Grillo och inte bra speciellt som Tyskland
uppmanat andra EU-länder att höja pensionsåldern.
Koalitionsregeringen i Danmark spricker. Socialistisk folkeparti
lämnar regeringen och partiledaren Annette Vilhelmsen avgår.
Den danska regeringen tillträdde 3 oktober 2011. Regeringen
bestod av en koalition mellan Socialdemokraterne, Radikale
Venstre och Socialistisk Folkeparti som regerade i minoritet med
stöd från vänsterpartiet Enhedslisten. Statsminister Helle
Thorning-Schmidt [s] säger att regeringsrockaden efter SF:s
utträde kommer att offentliggöras ”inom kort”. Hon tackar SF för
samarbetet. Troligen behövs inget nyval.
EU:s så kallade nödfond, ESM, som har kanaliserat stöd till EU:s
krisländer, har mest inbetalt kapital i världen.
”I april i år kommer ESM nå över 80 miljarder euro i inbetalt
kapital. Då blir vi den internationella institution med mest
inbetalt kapital i hela världen, säger fondens chef Klaus
Regling. Snart får fonden också en ny bidragsgi-vare. Lettland,
som nu har infört euron, kommer börja betala in till ESM de
kommande månaderna.
Det franska högerextrema partiet Nationella fronten befäster sin
ställning som landet största parti inför EU-parlamentsvalet i
maj. Med 23 procent av stödet i en färsk opinionsundersök-ning
är Nationella fronten, med EU-parlamentarikern Marine Le Pen som
ledare, Frankrikes populäraste parti. Det följs av högerpartiet
UMP på 21 procent och socialdemokratiska PS på 18 procent.
Resultatet innebär att partiet befäster sin ställning som
landets största. I en opinionsundersökning i oktober i fjol fick
det 24 procent av
stödet och blev då för första gången Frankrikes största parti. I
förra EU-valet, 2009, fick Nationella fronten 6,3 procent av
rösterna.
Den franske presidenten François Hollandes mål om att
arbetslösheten skulle minska vid slutet av 2013 nås inte. Det
visar en färsk rapport från franska arbetsmarknadsdepartementet.
I december i fjol gick 3,3 miljoner fransmän utan arbete – det
högsta antalet sedan jämförbara siffror började samlas in 1996.
Det innebär att 10,5 procent av fransmännen är arbetslösa.
Sammanlagt beräknas 1,2 miljoner personer leva under
fattigdomsgränsen i Nederländerna, motsvarande 7,6 procent av
befolkningen. Det visar en rapport från landets statistikbyrå
CSB och det statliga undersökningsinstitutet SCP.
”Den ekonomiska krisen som började i slutet av 2008 hade först
en beskedlig effekt på fattigdomen. Först 2011 började
fattigdomen öka […] och under 2012 var ökningen än högre”, heter
det i rapporten.
Under 2012 ökade antalet fattiga med omkring 152 000 personer.
Sedan 2007 har barnfattigdomen ökat kraftigt enligt
beräkningarna. I dag räknas fler än ett av tio nederländska barn
som fattigt. Även andelen som lever under fattigdomsgränsen
längre än tre år har ökat påtagligt.
et katalanska parlamentet röstade den 16 januari för att ansöka
om rätten till att hålla en folkomröstning om själv-ständighet
för den autonoma regionen i Spanien.Med 87 röster för och 43
emot antogs ett lagförslag till Madrid som skulle ge Katalonien
rätt att organisera och genomföra folkomröstningen hösten 2014.
Premiärminister Mariano Rajoy, vars Partido Popular har sina
rötter i de högergrupper som stödde fascist-diktatorn Franco,
sade nyligen att den föreslagna folkomröstningen är ”olaglig och
kommer inte att äga rum”.