Euroländerna står inför ett vägval
EU-federalisten Rolf Gustavsson skriver i
moderata Svenska Dagbladet om ett hemligt diskussionsprotokoll
som läckt från senaste EU-toppmötets arbetsmiddag. Det
intressanta med detta protokoll är att de högsta politiska
ledarna från respektive EU-land diskuterade förslaget om
bindande avtal för euroländerna som ger EU-kommissionen rätt att
lägga sig i hur länderna sköter sig och då särskilt sitt
budgetarbete. Arbetet med en nationell budget är själva kärnan i
den demokratiska processen utifrån vad som har utlovats i
senaste valrörelsen till det nationella parlamentet i respektive
land.
Trycket är starkt på en nationell regering att följa opinionen
när arbetet med nästa budget skall göras. Nedskärningar och
reformförslag från väljare och intresseorganisationer skall
avvägas. Det var detta som gjorde att euroländernas
stabilitetspakt med krav på budgetbalans började nonchaleras för
omkring tio år sedan, bland annat av Tyskland och Frankrike.
Tysklands återvalda förbundskansler Angela Merkel, som känner
att hennes land nu får stå för notan under eurokrisen, vill ta
nya tag i att styra euroländerna och kringskära deras
självbestämmande i budgetfrågor. Men Merkel blev i det närmaste
isolerad under arbetsmiddagen. Det tyska förslaget mötte
motstånd från flera håll. Inför detta motstånd skall Merkel ha
låtit frågan falla med den bittra kommentaren att var och en får
ta sitt ansvar. Utan nödvändig budgetdisciplin kommer den
gemensamma valutan att spricka.
Det är just här som vägvalet står – antingen skall euron bestå
och då måste man kringränna euroländernas självbestämmande inom
nationell budgetpolitik eftersom de faller undan för sina
respektive väljares krav och struntar i påbud om besparingar
från EU. Eller också får man backa och upplösa euron som valuta
därför att den fungerar inte i den politiska verkligheten.
Jan Å Johansson
Danmark ber WTO om stöd i fiskeritvist mot EU
Danmark har bett
Världshandelsorganisationen [WTO] att lösa en konflikt mellan
Färöarna, som tillhör det danska kungariket, och EU-kommissionen
i Bryssel.
Färöarna trefaldigade förra vintern sina egna kvoter för
sillfångster i Nordatlanten. Irland, Norge och Skottland, som
har fiskare som är verksamma i samma område, blev upprörda och
efter protesterna beslutade EU-kommissionen att färöiska fartyg
inte får gå in i EU-hamnar.
Danmark, som sköter Färöarans utrikespolitik, röstade emot
sanktionen i EU:s ministerråd, men tvingas ändå svartlista
färöisk fisk och således bojkotta sina egna medborgare. För att
lösa tvisten har den danska regeringen gjort en hemställan till
WTO. Färöarna är en ögrupp norr om Brittiska öarna som
tillsammans med Grönland ingår i det danska kungariket. På de 18
öarna bor knappt 50.000 personer. Färöarna är självstyrande i
många lokala frågor sedan
1948. Färöarna, liksom Grönland, står utanför EU, trots att
resten av det danska riket är medlem.
Färöarnas parlament heter Lagtinget och består av 33 medlemmar,
valda i perioder om fyra år. Regeringen kallas landsstyret.
Färöarna är även representerat i det danska parlamentet,
Folketinget, med två medlemmar. Den viktigaste industrin är
havsfisket, som har ersatt det tidigare för landet mycket
viktiga jordbruket.
Gösta Torstensson
Utvärdera medlemskapet i EU
Sverige har nu snart varit medlem i EU i
tjugo år. Medlemskapet har fått djupgående påverkan på det
svenska samhället, menar Jacob Johnson, riksdagsledamot för
Vänsterpartiet.
– Jag tycker att Vänsterpartiet som ett EU-kritiskt parti och
som ett parti som anser att Sverige på sikt bör lämna EU borde
driva kravet på en utvärdering av det svenska EU-medlemskapet,
säger han.
– En sådan utvärdering skulle i sig vara ett stort
folkbildningsprojekt som skulle engagera universitet och
högskolor, folkrörelser, näringsliv med flera och allmänhet. I
samband med en sådan utvärdering skulle det också bli mer
naturligt att väcka frågan om en ny folkomröstning om det
svenska EU-medlemskapet och en konkret debatt om alternativen.
Hög arbetslöshet i eurozonen
12,1 procent. Så hög är den genomsnittliga
arbetslösheten i eurozonen [november 2013], enligt EU:s
statistikmyndighet Eurostat.
Spanien ligger sämst till med en arbetslöshet på 26,7 procent,
lägst arbetslöshet har Österrike, 4,8 procent.
Cameron pressas av EU-kritiker
Den brittiske premiärministern David
Cameron pressas allt hårdare av EU-kritiker inom det egna
Torypartiet.
Nyligen krävde 95 parlamentsledamöter från Tories att brittiska
parlamentet ges vetorätt mot alla nya EU-lagar.
Kravet kommer trots att Cameron har lovat att omförhandla
Storbritanniens medlemskapsavtal med EU och därefter hålla en
folkomröstning om EU-medlemskapet 2017. Kravet om veto fick dock
inget gehör från partiledningen.
Första kvinnan i ECB-toppen
Tyskan Sabine Lautenschläger blir den
första kvinnan i Europeiska centralbankens ledning,
ECB-direktionen i Frankfurt. Hon efterträder Jörg Asmussen som
flyttar till Berlin för att bli statssekreterare i
arbetsmarknadsministeriet.
Lautenschläger är utbildad jurist och har sedan 2011 varit
vicepresident i tyska Bundesbank, motsvarigheten till Riksbanken
Det svenska inflationsmålet bör höjas
Det svenska inflationsmålet på två procent
som Riksbanken har att uppnå borde höjas, anser den amerikanske
ekonomiprofessorn Paul Krugman. ”Två procent ser ut att vara för
lågt. Fyra procent vore tolererbart och lämpligt”, argumenterar
den tidigare Nobelpristagaren.
Riksbanken borde samtidigt fokusera mer på att uppnå
inflationsmålet snarare än att beakta risker kring
bostadsmarknaden och hushållens skulder, anser Krugman. Ifall
penningpolitiken skulle ha använts mot bubblan skulle det ha
gjorts för flera år sedan, och även det är tveksamt, resonerar
han.
Svagt stöd för EU i Grekland
När EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso besökte Grekland med anledning av att landets vid årsskiftet tog över ordförandeskapet i EU, spärrades stora delar av centrala Aten av och demonstrationer förbjöds. En ny opinionsmätning visar att bara 19 procent av Greklands unga har förtroende för EU, att jämföra med över 60 procent för fem år sedan.
EU ställer krav på Kuba
Sedan 1996 har EU en gemensam position vad
gäller Kuba, som föreskriver att politiskt samarbete förutsätter
förbättringar vad gäller politiska rättigheter och demokrati.
Även om relationerna på senare år förbättrats så har framför
allt EU-länder från östra Europa, men även Sverige, velat ha
kvar restriktioner i både affärs och politiska kontakter med
Kuba.
Grekland vill skärpa kontroll av gränser
Flyktingströmmen från Syrien till Europa
fortsätter. EU:s ordförandeland Grekland satsar på skärpt
övervakning av unionens gränser och återsändandeavtal.
Greklands regering vill ha ett system för övervakning av
kusterna på södra sidan av Medelhavet och satsar på att teckna
avtal med länder utanför EU för att kunna returnera människor
som inte får asyl.
Gränsen mellan Grekland och Turkiet är i praktiken redan stängd.
I stället försöker flyktingar ta sig över gränsen till Bulgarien
och många kommer också i båtar från Turkiet till den grekiska
övärlden.
Tobaksdirektivet ska godkännas
I vår ska EU:s nya tobaksdirektiv beslutas.
Det kommer bland annat att krävas större varningsetiketter på
cigarettpaketen i framtiden och begränsningar i vilka
smaktillsättningar som får finnas i tobaksprodukter.
Elektroniska cigaretter, en relativt ny och hittills oreglerad
nikotinprodukt som sprider sig som en löpeld över hela Europa,
ska även i fortsättningen kunna säljas. Enskilda länders förbud
av elektroniska cigaretteter, som Sveriges, måste troligtvis
skrotas.
Skarp kritik mot brittisk immigrationslag
En ny immigrationslag i Storbritannien kan
bidra till ett ”klimat av etnisk diskriminering” och
misstänkliggörande av minoriteter. Det varnar FN:s flyktingorgan
UNHCR för i ett skarp uttalande. Den nya lagen ska bland annat
försvåra för papperslösa att hyra bostäder och öppna bankkonton,
samtidigt som deras tillgång till fri sjukvård begränsas.
EU-domstolen kritisk till datalagringsdirektivet
2006 antog EU ett så kallat
datalagringsdirektiv som innebär att medlemsländerna ska lagra
data- och mobilkommunikation i upp till sex månader.
I mitten av december förkastades datalagringsdirektivet av en
generaladvokat i EU-domstolen, efter att Irland och Österrike
ställt frågan om datalagringen är ”nödvändig, effektiv och
proportionerlig”.
Generaladvokaten anser att direktivet är oförenligt med EU:s
rättighetsstadgar. Senare i vår ska EU-domstolen ta ställning i
frågan.