15 januari 2014 - 

 

 

Euroländerna står inför ett vägval

EU-federalisten Rolf Gustavsson skriver i moderata Svenska Dagbladet om ett hemligt diskussionsprotokoll som läckt från senaste EU-toppmötets arbetsmiddag. Det intressanta med detta protokoll är att de högsta politiska ledarna från respektive EU-land diskuterade förslaget om bindande avtal för euroländerna som ger EU-kommissionen rätt att lägga sig i hur länderna sköter sig och då särskilt sitt budgetarbete. Arbetet med en nationell budget är själva kärnan i den demokratiska processen utifrån vad som har utlovats i senaste valrörelsen till det nationella parlamentet i respektive land.

Trycket är starkt på en nationell regering att följa opinionen när arbetet med nästa budget skall göras. Nedskärningar och reformförslag från väljare och intresseorganisationer skall avvägas. Det var detta som gjorde att euroländernas stabilitetspakt med krav på budgetbalans började nonchaleras för omkring tio år sedan, bland annat av Tyskland och Frankrike.

Tysklands återvalda förbundskansler Angela Merkel, som känner att hennes land nu får stå för notan under eurokrisen, vill ta nya tag i att styra euroländerna och kringskära deras självbestämmande i budgetfrågor. Men Merkel blev i det närmaste isolerad under arbetsmiddagen. Det tyska förslaget mötte motstånd från flera håll. Inför detta motstånd skall Merkel ha låtit frågan falla med den bittra kommentaren att var och en får ta sitt ansvar. Utan nödvändig budgetdisciplin kommer den gemensamma valutan att spricka.

Det är just här som vägvalet står – antingen skall euron bestå och då måste man kringränna euroländernas självbestämmande inom nationell budgetpolitik eftersom de faller undan för sina respektive väljares krav och struntar i påbud om besparingar från EU. Eller också får man backa och upplösa euron som valuta därför att den fungerar inte i den politiska verkligheten.

Jan Å Johansson

 

Danmark ber WTO om stöd i fiskeritvist mot EU

Danmark har bett Världshandelsorganisationen [WTO] att lösa en konflikt mellan Färöarna, som tillhör det danska kungariket, och EU-kommissionen i Bryssel.

Färöarna trefaldigade förra vintern sina egna kvoter för sillfångster i Nordatlanten. Irland, Norge och Skottland, som har fiskare som är verksamma i samma område, blev upprörda och efter protesterna beslutade EU-kommissionen att färöiska fartyg inte får gå in i EU-hamnar.

Danmark, som sköter Färöarans utrikespolitik, röstade emot sanktionen i EU:s ministerråd, men tvingas ändå svartlista färöisk fisk och således bojkotta sina egna medborgare. För att lösa tvisten har den danska regeringen gjort en hemställan till WTO. Färöarna är en ögrupp norr om Brittiska öarna som tillsammans med Grönland ingår i det danska kungariket. På de 18 öarna bor knappt 50.000 personer. Färöarna är självstyrande i många lokala frågor sedan

1948. Färöarna, liksom Grönland, står utanför EU, trots att resten av det danska riket är medlem.

Färöarnas parlament heter Lagtinget och består av 33 medlemmar, valda i perioder om fyra år. Regeringen kallas landsstyret. Färöarna är även representerat i det danska parlamentet, Folketinget, med två medlemmar. Den viktigaste industrin är havsfisket, som har ersatt det tidigare för landet mycket viktiga jordbruket.

Gösta Torstensson
 

 

Utvärdera medlemskapet i EU

Sverige har nu snart varit medlem i EU i tjugo år. Medlemskapet har fått djupgående påverkan på det svenska samhället, menar Jacob Johnson, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.
– Jag tycker att Vänsterpartiet som ett EU-kritiskt parti och som ett parti som anser att Sverige på sikt bör lämna EU borde driva kravet på en utvärdering av det svenska EU-medlemskapet, säger han.
– En sådan utvärdering skulle i sig vara ett stort folkbildningsprojekt som skulle engagera universitet och högskolor, folkrörelser, näringsliv med flera och allmänhet. I samband med en sådan utvärdering skulle det också bli mer naturligt att väcka frågan om en ny folkomröstning om det svenska EU-medlemskapet och en konkret debatt om alternativen.
 

Hög arbetslöshet i eurozonen

12,1 procent. Så hög är den genomsnittliga arbetslösheten i eurozonen [november 2013], enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Spanien ligger sämst till med en arbetslöshet på 26,7 procent, lägst arbetslöshet har Österrike, 4,8 procent.

 

 

Cameron pressas av EU-kritiker

Den brittiske premiärministern David Cameron pressas allt hårdare av EU-kritiker inom det egna Torypartiet.
Nyligen krävde 95 parlamentsledamöter från Tories att brittiska parlamentet ges vetorätt mot alla nya EU-lagar.
Kravet kommer trots att Cameron har lovat att omförhandla Storbritanniens medlemskapsavtal med EU och därefter hålla en folkomröstning om EU-medlemskapet 2017. Kravet om veto fick dock inget gehör från partiledningen.

 

 

Första kvinnan i ECB-toppen

Tyskan Sabine Lautenschläger blir den första kvinnan i Europeiska centralbankens ledning, ECB-direktionen i Frankfurt. Hon efterträder Jörg Asmussen som flyttar till Berlin för att bli statssekreterare i arbetsmarknadsministeriet.

Lautenschläger är utbildad jurist och har sedan 2011 varit vicepresident i tyska Bundesbank, motsvarigheten till Riksbanken

 

Det svenska inflationsmålet bör höjas

Det svenska inflationsmålet på två procent som Riksbanken har att uppnå borde höjas, anser den amerikanske ekonomiprofessorn Paul Krugman. ”Två procent ser ut att vara för lågt. Fyra procent vore tolererbart och lämpligt”, argumenterar den tidigare Nobelpristagaren.

Riksbanken borde samtidigt fokusera mer på att uppnå inflationsmålet snarare än att beakta risker kring bostadsmarknaden och hushållens skulder, anser Krugman. Ifall penningpolitiken skulle ha använts mot bubblan skulle det ha gjorts för flera år sedan, och även det är tveksamt, resonerar han.
 

Svagt stöd för EU i Grekland

När EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso besökte Grekland med anledning av att landets vid årsskiftet tog över ordförandeskapet i EU, spärrades stora delar av centrala Aten av och demonstrationer förbjöds. En ny opinionsmätning visar att bara 19 procent av Greklands unga har förtroende för EU, att jämföra med över 60 procent för fem år sedan.

 

EU ställer krav på Kuba

Sedan 1996 har EU en gemensam position vad gäller Kuba, som föreskriver att politiskt samarbete förutsätter förbättringar vad gäller politiska rättigheter och demokrati.

Även om relationerna på senare år förbättrats så har framför allt EU-länder från östra Europa, men även Sverige, velat ha kvar restriktioner i både affärs och politiska kontakter med Kuba.

 

Grekland vill skärpa kontroll av gränser

Flyktingströmmen från Syrien till Europa fortsätter. EU:s ordförandeland Grekland satsar på skärpt övervakning av unionens gränser och återsändandeavtal.

Greklands regering vill ha ett system för övervakning av kusterna på södra sidan av Medelhavet och satsar på att teckna avtal med länder utanför EU för att kunna returnera människor som inte får asyl.

Gränsen mellan Grekland och Turkiet är i praktiken redan stängd. I stället försöker flyktingar ta sig över gränsen till Bulgarien och många kommer också i båtar från Turkiet till den grekiska övärlden.
 

Tobaksdirektivet ska godkännas

I vår ska EU:s nya tobaksdirektiv beslutas. Det kommer bland annat att krävas större varningsetiketter på cigarettpaketen i framtiden och begränsningar i vilka smaktillsättningar som får finnas i tobaksprodukter. Elektroniska cigaretter, en relativt ny och hittills oreglerad nikotinprodukt som sprider sig som en löpeld över hela Europa, ska även i fortsättningen kunna säljas. Enskilda länders förbud av elektroniska cigaretteter, som Sveriges, måste troligtvis skrotas.
 

Skarp kritik mot brittisk immigrationslag

En ny immigrationslag i Storbritannien kan bidra till ett ”klimat av etnisk diskriminering” och misstänkliggörande av minoriteter. Det varnar FN:s flyktingorgan UNHCR för i ett skarp uttalande. Den nya lagen ska bland annat försvåra för papperslösa att hyra bostäder och öppna bankkonton, samtidigt som deras tillgång till fri sjukvård begränsas.
 

EU-domstolen kritisk till datalagringsdirektivet

2006 antog EU ett så kallat datalagringsdirektiv som innebär att medlemsländerna ska lagra data- och mobilkommunikation i upp till sex månader.

I mitten av december förkastades datalagringsdirektivet av en generaladvokat i EU-domstolen, efter att Irland och Österrike ställt frågan om datalagringen är ”nödvändig, effektiv och proportionerlig”.
Generaladvokaten anser att direktivet är oförenligt med EU:s rättighetsstadgar. Senare i vår ska EU-domstolen ta ställning i frågan.