15 mars 2014 - 

  

Skillnaderna mellan euroländerna ökar
”Till unionens [dvs. EU] byggstenar hör att undvika att alltför stora ekonomiska skillnader skapar slitningar mellan medlemsländerna.” Det skriver Dagens Nyheters ledarredaktion [14 mars].

I verkligheten, bakom EU-propagandisternas fromma förhoppningar/falska förespeglingar, ökar skillnaderna mellan de 28 EU-länderna, i synnerhet mellan de 18 länder som ingår i EU:s valutaunion, EMU, med en överstatlig valuta [euron] och centralbank [strategiskt placerad i tyska Frankfurt].

Sedan 2006 har Tyskland, EU:s största ekonomi, redovisat allt större handelsöverskott. Överskottet för 2013 – 198,9 miljarder euro [1 850 miljarder kronor] – är det hittills största och motsvarar 7 procent av Tysklands BNP.

Ett lands överskott förutsätter andra länders underskott.

Greklands handelunderskott var 2011 nästan 38 miljarder dollar [242 miljarder kronor]. Och just Tyskland är Greklands största handelspartner. Länder med extrem underskott måste sätta sig i skuld. Det är bland annat tyska storbanker som lånar ut pengar till Grekland till höga räntor.

Frågan är hur Grekland ska ta sig ur den rävsaxen, efter att till följd av medlemskapet i EMU avhänt sig en egen valuta- och penningpolitik,

samtidigt som den så kallade trojkan [EU-kommissionen, Europeiska central-banken, ECB, och Internationella valutafonden, IMF] dikterar villkoren för den grekiska finanspolitiken.

Gösta Torstensson

Spanien ber EU om hjälp för att stoppa migranter

Spanien ska spendera motsvarande 20 miljoner kronor på nya säkerhetsanordningar och fler gränspoliser för att förhindra migranter att ta sig in i de spanska enklaverna i Nordafrika, Ceuta och Melilla.

Inrikesministern Jorge Fernandez sade under ett besök i enklaverna, att över 80.000 afrikanska migranter just nu är på väg mot Ceuta och Melilla.

– 40.000 människor i Marocko väntar på att olagligen gå över gränsen till Spanien, och ytterligare 40.000 väntar på gränsen mellan Mauretanien och Marocko, sade Diaz till spanska medier.

Företrädare för spanska polisers fackförbund hävdar att enklaverna står inför en invasion. Bara under en dag i början av mars försökte 1 500 migranter att storma och bryta sig igenom det stängsel som omgärdar Ceuta.

2005 förstärkte myndigheterna stängslen runt de spanska enklaverna med Concertina 22 som är ett slags avancrad taggtråd, som består av 22 millimeter höga rakbladsvassa blad, som sitter med 38 millimeters mellanrum. Sedan dess har hundratals människor skurit sig blodiga på bladen. Minst en person har dött, uppger den tyska tidningen Taz i ett reportage om EU:s blodiga yttre gränser.

Regeringen i Madrid förhandlar också med sina kollegor i Marocko om att få skicka tillbaka migranter direkt, även om de kommit in på spanskt territorium.

Inrikesministern bad också EU att bidra med 45 miljoner euro [cirka 400 miljoner kronor] för att förstärka gränskontrollerna.

Gösta Torstensson

Greklands banker behöver miljarder

Greklands banksystem kommer att behöva ta in ungefär 6,4 miljarder euro i ytterligare egenkapital.

De fyra största bankerna, som bedöms som systemviktiga, får till i mitten på april på sig att presentera planer på hur de ska få in kapitalet; inklusive fortsatta minskningar av balansräk-ningarna, att söka ny kapitalmarknadsfinansiering eller att begära statsstöd. Det uppger landets centralbank Bank of Greece rapporterar tidskriften Affärsvärlden.

Eurobank, som redan förstatligats, behöver enligt centralbankens bedömning ta in mest, 2,9 miljarder euro. National Bank of Greece, landets största bank, behöver ta in 2,2 miljarder euro. Det något mindre Piraeus Bank samt Alpha Bank behöver 425 miljoner euro respektive 262 miljoner euro.

Irlands BNP krymper

Irlands bruttonationalprodukt var ned med 0,7 procent i årstakt under det fjärde kvartalet 2013. I kvartalstakt var BNP ned 2,3 procent. Det framgår av Dow Jones Newswires, rapporterar Affärsvärlden. Under hela 2013 krympte Irlands BNP med 0,3 procent jämfört med året innan.

Cypern privatiserar – får krislån från EU och IMF

Cyperns parlament godkände nyligen privatiseringen av ett elhandelsföretag, ett telekomföretag samt två hamnar som fram tills nu drivits i statlig regi, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Privatiseringarna är en förutsättning för att Cypern ska beviljas lån från EU och Internationella valutafonden, IMF. Nu väntas Cypern få ett lån på 240 miljoner euro i mitten av mars.

30 ledamöter från det konservativa regeringspartiet och mittenpartiet röstade för förslaget i parlamentet som totalt har 56 platser. Vänsterblocket röstade mot förslaget.

– Det här är bara början på vårt arbete och inledningen på en privatiseringsprocess, sade mittenpartiets partiledare Nicolas Papadopoulos som röstade för förslaget.

Bland lånekraven finns även att 1.800 offentliganställda blir av med sina jobb, frysta löner för statligt anställda och frysta pensioner.

Soros varnar för EU:s upplösning

Europeiska politiker måste agera för att Europa inte ska drabbas av en 25 år lång stagnation som liknar Japans. Det säger den amerikansk-ungerske finansmannen George Soros i en intervju med nyhetsbyrån Bloomberg Television.

Dels måste integrationen inom valuta-unionen gå vidare, dels måste regle-ringar som lett till att banker minskat utlåningen ändras. Och skulle Europa drabbas av samma sjuka som Japan är det inte säkert att EU överlever, hävdar han.

Soros har tidigare kritiserat den medicin i form av tuffa nedskärningar som ordinerats länder som Grekland och Spanien.

Jörg Haiders dotter ny toppkandidat

Dottern till den avlidne Jörg Haider har utnämnts till toppkandidat för det högerextrema partiet BZÖ i Österrike inför vårens val till EU-parlamentet. Valet av Ulrike Haider- Querica, 37, kan ses som ett försök att lyfta BZÖ [Alliansen för Österrikes Framtid] som tappat väljare till det andra höger-extrema partiet i Österrike, FPÖ [Österrikiska frihetspartiet], som i EU-parlamentsvalet 2009 fick 12,8 procent av rösterna. I det österrikiska parla-mentsvalet i höstas fick FPÖ hela 21,4 procent av rösterna.

Polisvåld mot facklig protest i Aten

När den tvärfackliga fronten PAME, som har nära relationer med kommu-nistpartiet KKE, arrangerade en demon-stration nyligen i centrala Aten gick polisen till attack.

När demonstranterna skulle gå till finansministeriet blockerades vägen av polisen som med batonger och tårgas gick till angrepp.

Det våldsamma bemötandet hänger samman med att den grekiska reger-
ingen tillfälligt hade förbjudit demon-strationer. Motiveringen var att Tysk-lands president var på besök i Aten.

Frankrike missar budgetmål

EU-ländernas samlade budgetunder-skott väntas, enligt EU-kommissionen, minska till 2,7 procent av BNP i år medan statsskulden är på väg mot 90 procent av BNP. Taket ligger på 3 respektive 60 procent.

Men Frankrike, EU:s näst största ekonomi, kommer allt längre från budgetmålet med ett väntat underskott på 3,9 procent nästa år. I somras fick Frankrike sin tidsgräns för att nå målet förlängt med två år till 2015 i utbyte mot att landet genomför så kallade strukturreformer.

Enligt euroländernas så kallade finanspakt får det ”strukturella budget-underskottet” uppgå till högst 1,5 procent av BNP, annars hotar böter med upp till 0,2 procent av BNP.

ECB låter räntan ligga

Europeiska centralbanken, ECB, beslutade vid direktionsmötet den 5 mars att lämna styrräntan oförändrad vid 0,25 procent.

Direktionen, som sitter i jättelika Eurotower i tyska Frankfurt, består av sex oavhängiga ledamöter som utsetts av euroländernas stats- och regerings-chefer.

Risk för minskat valdeltagande

Knappt två av tio väljare ska med säkerhet rösta i EU-valet. Men var tredje svensk känner inte till EU-valet. Det framgår av årets första opinionsun-dersökning om det svenska EU-valet. Knappt var femte väljare säger att de absolut kommer att rösta i vårens EU-val.

Lägger man till kategorin som säger att de troligen kommer att rösta växer gruppen röstbenägna till hälften av alla svenskar. Men här finns en stor osäker-het. Det framgår av en färsk opinions-undersökning som Sifo gjort åt Europa-portalen.

– Om man frågar folk om de ska rösta är det ofta en åtta till tio procentenhet-ers överdrift i resultatet. Just nu ser vi ett valdeltagande på runt 40 procent, säger Toivo Sjörén opinionschef på Sifo.