Regeringskansliet
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Släng det
EU-anpassade PM:et ”Förslag till ökad organisatorisk frihet
för statliga universitet och högskolor mm” (U2010/222/UH) i
papperskorgen
2010-02-14
I december 2008 presenterade alliansregeringen Betänkandet
Självständiga lärosäten (den s.k.
Autonomiutredningen, SOU 2008:104) i vilken den nyliberala
marknadsfundamentalistiska EU-anpassningen drivits till sin spets. Utredaren professor
Daniel Tarschys föreslog nämligen inga
småsaker; avskaffande av högskolelagen och
högskoleförordningen, rektor skall bli ”koncernchef”,
personalen skall upphöra att vara statstjänstemän,
tjänstetillsättning av befattningar avregleras och hela
denna avreglering ”regleras” genom årliga avtal mellan
berörda regeringsdepartement och enskilda
universitet och högskolor. Denna makalösa privatisering
saluförs gentemot utbildnings-och forskning
Sverige som ett medel för utökad autonomi och ökad akademisk
frihet, när det i verkligen är tvärtom.
Autonomiutredningen utsattes för omfattande kritik från ett
antal remissinstanser, särskilt då att
universitet skulle upphöra att vara myndigheter och att
högskolelag och högskoleförordning helt
sonika avskaffas. Därmed borde Autonomiutredningen ha
kastats i papperskorgen.
Men alliansregeringen har inte givit upp sin tysta
EU-anpassning. Den 18 januari skickades PM:et
Förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga
universitet och högskolor mm ut till ett 50-tal
remissinstanser. Utbildningsdepartementet vill ha svar till
15 februari. Departementet ”beklagar den
korta remisstiden som är en följd av att förslagen i
promemorian avses presenteras i en proposition till
riksdagen för behandling under våren”. Man kan på goda
grunder ifrågasätta om alliansregeringen vill
ha seriös diskussion om PM:ets innehåll. Ej heller finns
PM:et att hitta på Utbildningsdepartementets
hemsida under aktuella remisser. Detta kan tolkas som att
alliansregeringen inte vill att den pågående
avregleringen av universitet och högskolor ska diskuteras
inför höstens riksdagsval.
Av PM:et framgår att alliansregeringen låter
myndighetsformen vara kvar, men föreslår en så
långtgående avreglering av högskolelagen och
högskoleförordningen att universitetet och högskolor i
praktiken kommer att styras som om de vore privata företag.
Således föreslås att högskolelagen ändras
så att det inte längre behöver finnas fakultetsnämnder eller
en kollegial organisation, som det
traditionella universitet bygger på, och att de viktiga
besluten inom universitetsorganisationen bara
skall fattas av ”personer med vetenskaplig eller konstnärlig
kompetens”.
Remissinstansen SULF (Sveriges Universitetslärarförbund)
vänder sig bestämt emot att den kollegiala
organisationen skrotas, och skriver att det är ”omöjligt att
som remissinstans få en sammanhängande
bild av regeringens kommande förslag. Den nu remitterade
promemorian utelämnar nämligen viktiga
delar av högskolelagen och högskoleförordningen, samt övriga
delar av styrsystemet, såsom
resurstilldelnings-och kvalitetssäkringssystemen”.
Fackförbundet ST och dess avdelning ST inom
universitet och högskolor skriver: ”Enligt förbundets
uppfattning stämmer avregleringen illa med de
deklarerade syftena (1-7) på sidan 4, t e x att garantera
frihet i forskning och utbildning mm, eftersom
de organ som ska garantera detta (fakultetsnämnder) inte
längre behöver finnas. Beslut kan istället –
om rektorn så önskar -delegeras till i princip en enskild
(disputerad) person. Här finns uppenbara
risker att delaktigheten för anställda och inflytandet över
verksamhetens inriktning avsevärt kan
komma att minska. Man kan också se framför sig ett scenario
där fler och fler disputerade agerar
försiktigt för att vara säkra på att komma ifråga då beslut
rörande kärnverksamheten ska beredas och
beslutas om. Det är den direkta motsatsen till att främja
den akademiska friheten”.
Det är dessutom demokratiskt oanständigt av
alliansregeringen att rycka ut de sämsta och de
principiellt mest långtgående delarna ur Autonomiutredningen
för att universiteten skall anpassa sig
till Bolognaprocessen och European Higher Education Area,
d.v.s. EU:s marknadsliberala krav på att
universitet och högskolor ”blir verkligt självständiga”.
Trots att det är uppenbart att denna koppling till EU reellt
existerar har detta hittills varit en icke-fråga
för diskussion. Vi upprepar och citerar därför vad vi skrev
i vårt remissvar till Utbildningsdepartement
på Autonomiutredningen:
”Således hänvisar Tarschys till Sorbonnedeklarationen 25 maj
1998 som ’förklarade att det inte
räckte med bankernas, eurons och ekonomis Europa. Därutöver
behövdes det också ett kunskapernas
Europa (...) ’an open European area of higher learning’
(s69). Denna nyliberala politik har sedan fått
en gemensam referensram, skriver Tarschys, i
Bolognadeklarationen från 19 juni 1999. I
’Bolognadeklarationen sattes kunskapens Europa in i ett
tydligt politiskt och ekonomiskt
sammanhang’. Vidare, skriver Tarschys, att
Bolognadeklarationen föregrep delar av
’Lissabondeklarationen, där EU:s medlemsländer försatte sig
att bygga upp världens mest
konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi’.
EU:s stats-och regeringschefer (inklusive Fredrik Reinfeldt)
förkunnade på rådsmötet 13-14 mars
2008 kunskapernas fria rörlighet som de femte friheten (s72)
( de fördragsfästa fyra nyliberala
friheterna är ” den obehindrade cirkulationen av varor,
tjänster, kapital och människor”). Tarschys
upplyser också om att det;
’inom ministerrådet pågår förberedelser för en resolution om
vad moderniseringen av universiteten
kan betyda för Europas konkurrenskraft i en global
kunskapsekonomi. I den preliminära lydelsen av
texten som antogs av konkurrenskraftsrådet den 23 november
2007 understryks att universiteten måste
förses med tillräcklig självbestämmanderätt, bättre styre
och adekvata former för redovisning och
ansvarstagande (...) Mot denna bakgrund uppmanar rådet
medlemsstaterna att främja hög kvalitet inom
den högre utbildningen och forskningen genom att bygga upp
institutioner och nätverk som kan
konkurrera internationellt och bidra till att de bästa
förmågorna lockas till Europa samt ge dessa
institutioner självbestämmande så att deras fulla potential
kan utvecklas (...)Även Europeiska
kommissionen har tagit tydlig ställning för en ökad
högskoleautonomi. I sitt meddelande om
”universitetens moderniseringsagenda” (KOM2006 208 slutlig)
skriver den att universiteten kan bli
innovativa och reagera på förändringar först när de blir
verkligt självständiga och får ett riktigt
redovisningsansvar’ (s73).” (Citat ur Folkrörelsen Nej till
EU:s remissvar till den s.k.
Autonomiutredningen ”Självständiga lärosäten”).
Alliansregeringens PM är demokratiskt oanständigt. Det
avskaffar den kollegiala organisationen, och
förändrar beslutsmakten så att personal-och
studentinflytande förringas eller upphör. Fackligt arbete
försvåras, och ett ”managementvälde” styrd av en liten elit
införs.
Folkrörelsen Nej till EU anser att alliansregeringens PM måste avvisas i sin hethet och slängas i papperskorgen. EU skall inte läggas sig i hur vi i Sverige arrangerar vår högre utbildning och forskning.
Jan-Erik Gustafsson
Ordförande, Folkrörelsen Nej till EU
Docent och universitetslektor
