2010-03-05 UTTALANDE
Allt stöd till det isländska folket mot bankspekulanterna
På lördag 6 mars går det isländska
folket till omröstning om den s.k. Icesave-lagen efter att
förhandlingarna mellan den isländska regeringen och
regeringarna i Storbritannien och Nederländerna nyligen
brutit samman. Den isländska regeringen accepterade inte en
utpressningsränta som var 2,75 procent högre än vad
banksystemet i London använder för kortsiktig utlåning.
Det var i början av januari som den isländske presidenten
Ólafur Ragnar Grimsson använde sitt veto mot lagen efter
omfattande folkliga protester. Det isländska folket vill
inte med kraftig sänkt välfärd betala det isländska och
internationella bankkapitalets spekulationsförluster.
Icesave var den kollapsade Landsbanki’s internetbank, som
spekulerade i brittiska och nederländska sparare. När
Landsbanki kollapsade förlorade dessa småsparare sina
insättningar. Nu kräver de brittiska och nederländska
regeringarna att det isländska folket skall betala dessa
sparares förluster. Det rör sig om 120 000 kronor per
islänning och enbart räntan motsvara hälften av den
isländska sjukvårdsbudgeten.
Före bankkollapserna på Island hösten 2008 förkom inte några
protester från vare sig Storbritannien, Nederländerna eller
Sverige mot de privata bankspekulationer som gjordes inom
EU. Varken övervakningsorganet ESA eller EU:s
tillsynsmyndigheter reagerade på brister i det isländska
bankgarantisystemet eller hade några synpunkter på
sparfonden i Icesave. Istället berömdes Island av EU och
OECD, när finansspekulationerna var som värst.
För finansminister Anders Borg är folkomröstningen på Island
ett problem. Han säger att Island måste ”leva upp till sina
internationella åtaganden” och hänvisar till att EU:s
insättningsgarantidirektiv är obligatoriskt även för
EES-landet Island. Han beklagar att Islands president
använde sin rätt till veto. ”Det har försenat återhämtningen
på Island, ställt till internationell oreda och inte gynnat
den internationella trovärdigheten”.
För regeringen och Anders Borg är solidariteten med
EU-systemet viktigare än solidariteten med ett grannfolk. På
Island pågår nu juridiska processer mot de ansvariga för
bankkollapserna. Men Borg kräver att det isländska folket
skall betala oskäliga belopp under många år för att rädda
spekulerande småsparare och bankkapitalet oavsett att
ansvarsförhållandena är utredda. Det är samma politik som
Borg och regeringen bedriver för att rädda vad som räddas
kan av de svenska storbankernas spekulationer och förluster
i de baltiska länderna.
Svensk solidaritet och ekonomiskt bistånd till Island skall
inte var knutet till orimliga ekonomisk krav från
Storbritannien och Nederländerna eller väntan på beslut från
Internationella valutafonden.
Folkrörelsen Nej till EU kräver att den svenska regeringen
uppträder självständigt och erbjuder lån till Island oavsett
Icesave-lagen. Det kan inte ligga i Sveriges intresse att
grannlandet Island blir ett fattigt land med en kraftig
förminskad välfärd.
Jan-Erik Gustafsson
Ordförande
Folkrörelsen Nej till EU