2011-03-29

Öppet brev till Håkan Juholt

Jag har läst ditt ”linjetal” och jag gratulerar dig till att ha blivit vald till ordförande för socialdemokratiska arbetarpartiet.

Du förklarar i ditt tal att de socialdemokratiska idéerna inte att har gått förlorade, men att partiet inför valet 2010 ”inte kunde erbjuda en trovärdig samhällsanalys och en politik med socialdemokratiska förtecken”. Det är positivt att du tar upp till diskussion bland dina egna partimedlemmar och medborgare i Sverige ett stort antal värdeladdade omdömen och perspektiv (jämlikhet, solidaritet, social demokrati, värdeburen tillväxt etc.), som motvikt mot den perspektivlösa EU-styrda nyliberala politik Sverige lyder under.

För att exemplifiera den omfattande perspektivlösheten för du i ditt tal fram en omfattande kritik av det senaste decenniets avregleringspolitik, och som ditt parti tyvärr aktivt bidragit till. Du skriver att ”vi måste verkligen fråga oss om det var dagens form av privata bolagsvälde inom, vård, skola, omsorg som avsågs av ens de godmodigaste förespråkare av de omfattande utförsäljningar vi sett de senaste åren”. Det är inte bara den ”mjuka” infrastrukturen som avreglerats. Genom ett stort antal för Sveriges riksdag bindande EU-direktiv överförs alltmer av den ”hårda” infrastrukturen, som post, järnväg, tele, el, busstrafik till privata operatörer och bolag på mer eller mindre icke-fungerande marknader eller fiktiva marknader.

Som forskare på KTH inbjöds jag veckan efter valet 2010 av Academy of European Law och Universität Trier till en konferens om hur begreppet ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse” (SGEI) tillämpas i EU-rätten. SGEI är inskrivet i på flera ställen i EU:s grundlag Lissabonfördraget, och min uppgift var att redovisa hur begreppet tillämpas inom VA-området Sverige, men begreppet är generellt för all avregleringsverksamhet, se länken till artikeln http://www2.lwr.kth.se/Publikationer/PDF_Files/ERA_Conf_Sept_10.pdf

 
Min slutsats var att det bara är ett fåtal jurister och ett litet akademiskt skikt i Sverige som har en blandad uppfattning om vad begreppet innebär. Men från EU-ledande jurister var uppfattningen glasklar. All offentlig verksamhet som kan definieras som en ekonomisk aktivitet skall förr eller senare upphandlas enligt EU:s upphandlingsdirektiv och konkurrensutsättas. I praktiken det enda som inte är en ekonomisk aktivitet i EU-rättens mening är polis och militär sades det på konferensen. Det är denna utveckling av avreglering och privatisering av mjuka och hårda infrastrukturer, som utarmar välfärden. I ett antal fackföreningsfientliga domar (Viking, Laval, Rüffert, Luxemburg etc.) har EU:s domstol till och med avreglerat arbetsrätten och den svenska kollektivavtalsmodellen är nu hotad. Inom EU-rätten betraktas inte löntagare och människor som sociala varelser utan som ett ”humankapital” dvs. som en produktionsfaktor i en nyliberal ekonomisk modell, som slår ut allt fler människor från arbetslivet med bland annat ökad ungdomsarbetslöshet som följd.

Man måste fråga sig hur ett samhälle kommer att se ut när privata och vinstdrivna driftsformer blir allt mer dominerande över offentliga. Se bara på de omdiskuterade problemen inom järnvägssektorn. Fyra generaldirektörer från Mälardalen skrev nyligen i Dagens Nyheter att ”Tågens vinterkollaps är inte samhällsekonomiskt rimligt”, och skyller på de avreglerade SJ och Trafikverket. SJ:s styrelseordförande Ulf Adelsohn säger i Fråga Sverker att ”Järnvägen har blivit en lekstuga för inkompetenta politiker”. Men varken de fyra generaldirektörerna eller Adelsohn nämner med ett ord att avregleringen av ”hela folkets järnväg” sedan 1990-talet har styrts av EU:s olika järnvägspaket, dvs. EU-direktiv som riksdagens ledamöter är tvingade att införa som svensk lag. Från 1 oktober har nu riksdagen avreglerat den inrikes persontrafiken.

Mot denna EU-bakgrund finns det nu en växande insikt inom fackföreningsrörelsen att driftsformer i välfärden visst spelar en roll. Detta kom till tydligt uttryck när representanter för olika järnvägsfack inklusive svenska Seko träffades till konferens i London i januari på inbjudan av det engelska järnvägsarbetarfacket RMT. Konferensen antog ett uttalande varur jag väljer att citera två avsnitt (hela uttalandet finns publicerat i nyhetsbrevet [eu och facket ] som du kan läsa på www.nejtilleu.se).

”EU:s transportpolitik främjar privatisering, utförsäljning, social dumping, outsourcing och attacker på kollektiva anställningsvillkor vilka är utformade för att öka lönsamheten på bekostnad av arbetskraften. Europeiska kommissionen styr nu offentliganställdas löneförhandlingar på Irland och i Grekland. Allteftersom den globala kapitalistiska krisen och krisen i europeiska banker och ”Euro” intensifieras kommer andra arbetstagare att drabbas av liknande attacker på sina grundläggande demokratiska rättigheter. EU-domstolens beslut angriper fackliga fri- och rättigheter och främjar kapitalets och företagens rättigheter inom EU, medan åtstramning från nationella regeringar och EU:s institutioner har som mål tidigare generationers sociala framgångar.

Vi sänder hälsningar av solidaritet till alla fackligt aktiva som slåss mot privatiseringar och andra effekter av liberalisering och som försvarar kollektivtrafiken som en nationaliserad, viktig offentligt service”.

Är inte detta ett exempel på ”den trovärdiga samhällsanalys och en politik med socialdemokratisk förtecken” som du eftersträvar?. EU är en bisarr ekonomisk-politisk konstruktion som enligt fördragen skall vara ”en fri marknadsekonomi utan snedvriden konkurrens”. Den logiska följden av detta nyliberala mantra är att allt kan betraktas som en ekonomisk aktivitet, en SGEI som skall avregleras och upphandlas. Är detta något som ”ett samhällskritiskt parti” som socialdemokraterna kan acceptera?

Du skall ha en eloge för att du i ditt linjetal har lyft debatten hur vi vill att Sverige skall utvecklas till en ideologisk dimension. Det ger förutsättningar för att de värdeladdade omdömen du för fram även kan diskuteras i ett EU-kritiskt perspektiv inte bara inom ditt eget parti men också inom fackföreningsrörelsen och andra sociala rörelser, vilket i stort sett varit tabu i svensk politik och massmedia.

Jag har också noterat att du öppnar upp för ”nära dialog också med dem som inte är medlemmar i vårt parti”. Du och ditt parti är välkommen att kontakta oss i Folkrörelsen för dialog och diskussion.

Jan-Erik Gustafsson
Docent på KTH och ordförande i Folkrörelsen Nej till EU