2014-04-15

Uttalande från Folkrörelsen Nej till EU

Säg Nej till EUs bankunion
 

Den överstatliga bankunionen är det senaste instrumentet efter EU:s finanspakt för att rädda eurosystemet och dess banker från kollaps. Den består av en gemensam bankinspektion, en gemensam bankavvecklingsakut som kan stänga ner banker samt en gemensam krishanteringsfond.

Bankinspektion är redan på plats. ECB, som inte kontrolleras av politiker, skall nu genom inspektionen utöva tillsyn över de största bankerna. De mindre bankerna faller under medlemsstaternas tillsyn, men det är alltid ECB som har sista ordet.

Bankakuten är kärnan i bankunionen. En bankavveckling medför stora kostnader och frågan är vem som skall betala. Detta skall avgöras av en ”ny unik organisationsstruktur i EU-systemet”, en liten styrelse av fem icke valda tjänstemän och tjänstemän från de berörda ländernas nationella bankavvecklingsmyndigheter. Inte ens nationella regeringar kan påverka besluten. Krav som framförts om bankdelning för att skilja normal bankverksamhet från spekulation i derivat, värdepapper mm omöjliggörs.

Reglerna för hur en bank skall likvideras återfinns i ett särskilt bankkrishanteringsdirektiv, som en riksdagsmajoritet godkände redan hösten 2012. Direktivet gäller för alla EU:s 28 medlemsstater. I direktivet finns inget fullgott skydd för banksparare vid en likvidering. Alla ”systemviktiga” stora långivare med säkerheter och spekulativa derivat prioriteras före till exempel småföretagares och andras insättningar utöver 100 000 euro.

Krishanteringsfonden skall under tio år fyllas upp till 55 miljarder euro och finansieras av bankerna själva. Summan är löjligt liten jämfört med de 1 200 miljarder i dåliga lån som europeiska bankerna innehar.

Bankunionen innebär suveränitetsavsägelse när medlemsstaten överlåter bankavvecklingen till en EU-instans. En majoritet av euroländerna parlament måste säga ja till det mellanstatliga bankavvecklingsfördrag som etablerar bankavvecklingsstyrelsen och krishanteringsfonden. Övriga EU-länder kan gå med i bankakuten på frivillig basis. Och bankkrishanteringsdirektivet som gäller för alla medlemsländerna blir inte gällande om fördraget faller.

I Sverige är den nationella bankavvecklingsmyndigheten bundet av bankkrishanteringsdirektivet. Då alla fyra svenska storbanker är gränsöverskridande och har dotterbolag i euroländerna faller dessa under den gemensamma bankavvecklingsregleringen. Bankunionens regelverk innebär att EU-byråkrater styrda av de globala storbankernas finansinstitution BIS över huvudet på politiker ges rätt att strukturera om bankväsende och näringsliv i alla EU-länder. Vad är detta om inte en bankdiktatur?

Hittills har allmänheten och väljarna hållits i okunnighet om den överstatliga bankunionens verkliga innebörd.

Folkrörelsen Nej till EUs kongress i Malmö 12-13 april kräver att riksdagen, EU-nämnden och regeringen avvisar EUs bankunion.