NYHETER OM EMU
NYHETSBREV FRÅN FOLKRÖRELSEN NEJ TILL EU 1 MAJ 2003

Ladda hem nyhetsbrevet som pdf-fil

FINANSPOLITIKEN STRAMAS ÅT VID ETT JA TILL EMU OM SOSSARNA FÅR SOM DE VILL

I november förra året tillsatte SAP och LO en gemensam arbetsgrupp som fick i uppdrag att "pröva frågan om strukturråd och buffertfonder och i övrigt utforma en politik i syfte att trygga hög sysselsättning och stabil välfärd".

Arbetsgruppen som anfördes av finansminister Bosse Ringholm har förhandlat om buffertfond om sedan i november förra året. Under förhandlingarna har LO gjort den ena eftergiften efter den andra. Buffertfonden döptes om till stabilitetsreserv och det ursprungliga förslaget urvattnades nästan till oigenkännlighet.

LO-SAP-arbetsgruppen blev överens om nio punkter. Den tionde punkten om buffertfonden/stabilitetsreserven var det enda gruppen inte kunde enas om. Och det är inte så bara. Av den anledningen beslöt LO:s representantskap på sitt extra möte den 22 april att LO ska förhålla sig neutralt i EMU-frågan. Representantskapet menade att LO-kongressens villkor för att LO skulle ställa sig positivt till ett svenskt EMU-medlemskap, inte är uppfyllda.

LO kräver nu att resultatet av arbetsgruppens överläggningar publiceras och bildar bas för den framtida finanspolitiken. Styrelsen fick av representantskapet i uppdrag att även fortsättningsvis arbeta för en aktiv finanspolitik som bidrar till att "trygga hög sysselsättning och stabil välfärd" vid ett EMU-medlemskap.

Men eftersom LO och socialdemokraterna inte blev överens om en gemensam EMU-linje, så finns det ingen uppgörelse alls, slår statsministern fast: "Man är inte överens om någonting förrän man är överens om allt", sade statsminister Göran Persson.

Även finansminister Bosse Ringholm avvisar LO:s krav att arbetsgruppens rapport ska offentliggöras: "Man kan inte presentera ett gemensamt dokument som inte innehåller slutsatsen _ att förorda ett medlemskap", hävdade han.

Det är redan känt att man är överens om behovet av olika finanspolitiska reformer. Ett stabiliseringspolitiskt mål för finanspolitiken ska bland annat sättas upp, som innebär att man i en högkonjunktur kyler av ekonomin och att man förbättrar ekonomin i en lågkonjunktur. Det kan konkret göras bland annat genom att höja eller sänka momsen, arbetsgivaravgifterna eller andra skatter.

Andra finanspolitiska instrument är en särskild "kommunbuffert" och en sysselsättningsmarginal i statsbudgeten.

Kommunernas skattepengar tar idag omvägen via statskassan vilket skulle göra det möjligt för staten att under goda år hålla inne pengar som sedan kan betalas ut under magra år, och därmed utjämna kommunernas inkomster över åren.

Som ett skyddsnät vill regeringen införa så kallade dubbla budgettak. Det innebär att en marginal avsätts i budgeten som bara får användas för att motverka arbetslösheten. Regeringen kan då i ett nödläge överskrida det ordinarie budgettaket.

Men det LO och socialdemokraterna framför allt kom överens om är att höja överskottsmålet i de offentliga finanserna. Idag ligger det på två procent.

Överskottsmålet är ett ganska luddigt begrepp. Det kallas också det finansiella sparandet i den offentliga sektorn. Skalar man av utanverket, slutar det med att man antingen måste höja skatterna eller sänka statens utgifter för att höja överskottsmålet. Det syns inte utan vidare, varken ur diskussionen eller när man tittar på siffrorna.

Om överskottsmålet skulle höjas till 2,5 procent av BNP, betyder det ett krav på ytterligare 12-13 miljarder kronor i nedskärningar eller skattehöjningar.

Arbetsgruppens rapport bör naturligtvis redovisas och offentliggöras. Den är ett viktigt besked till väljarna om vilken politik socialdemokraterna vill driva vid ett eventuellt EMU-medlemskap.

Ta ansvar för ert ja, Göran Persson och Bosse Ringholm. Väljarna har rätt att få veta vilken besk medicin som väntar vid ett EMU-medlemskap. Vilka nedskärningar blir det när ni höjer överskottsmålet med 12-13 miljarder kronor 

Kommer ni att försvaga anställningstryggheten och försämra ersättningen till de arbetslösa som i Tyskland?

Blir det ytterliga försämringar i sjukförsäkringssystemet, fler karensdagar, eller vad blir det? Vi förväntar oss besked i god tid innan den 14 september.

KRITISKA RÖSTER OM EMU
BIRGITTA DAHL SÄGER NEJ TILL SVENSKT DELTAGANDE I EMU

Riksdagens förra talman Birgitta Dahl är djupt skeptisk till hur EU utvecklas, och säger nej till ett svenskt deltagande i valutaunionen EMU.

Birgitta Dahl lämnade förra året uppdraget som talman i riksdagen, men hade en lång karriär i det socialdemokratiska toppskiktet bakom sig.

Birgitta Dahl kom in i partistyrelsen på 70-talet, och blev kvar i över 20 år. Hon var miljö- och energiminister 1982-1991 i Olof Palmes och Ingvar Carlssons regeringar.

I en debattartikel, som publicerades i Göteborgs-Posten under påskhelgen, tar Birgitta Dahl bladet från munnen i EMU- frågan.

Hennes ställningstagande grundar sig i övertygelsen att det inte är möjligt att skapa folklig uppslutning bakom institutioner "långt borta från människors vardag".

Dahl skriver att hon i grunden misstror "den utveckling som idag präglar EU", i vilken hon ser "en glidande men obeveklig rörelse" mot ett "allt mer överstatligt, federativt EU där de nationella parlamenten och medborgarna får allt mindre att säga till om".

Ett medlemskap i EMU "skulle vara ett mycket kraftigt steg i denna riktning", skriver Dahl och tillägger att hon vill "medverka till att stoppa tåget innan det är för sent".

ALLT FLER SÄGER NEJ TILL EMU

Nej-sidan har ökat sitt försprång inför höstens folkomröstning om euron. Om det vore folkomröstning idag skulle 47 procent rösta nej och 39 procent ja till att byta kronan mot euron. 13 procent vet inte hur de skulle rösta, enligt Temos mätning i april.

Mätningen omfattar 1.034 personer som intervjuades under perioden 14-16 april.

Nej-sägarna har nu varit i ledningen sedan i februari. I mars var 45 procent emot och 42 procent för euron.

Enligt en annan mätning, TT-Sifo, skulle 50 procent rösta nej till frågan om de vill införa euron som valuta. 34 procent skulle rösta ja.

TRE EU-LÄNDER BRYTER MOT BUDGETKRAVEN

Tyskland, Frankrike och Portugal kommer alla att bryta mot EU:s budgetregler i år.

Enligt budgetreglerna får ett land ha högst tre procents underskott i sin statsbudget.

Portugal blev första land att bryta gränsen 2001 med ett underskott på 4,1 procent. 2002 lyckades man kravla sig upp till 2,7 procent men enligt en rapport från Ekofin blir underskottet i år 3,5 procent och nästa år 3,2 procent.

I rapporten står också att både Frankrike och Tyskland bröt mot stabilitetspakten i fjol, att båda kommer att bryta mot den i år och att Frankrike, om inget görs, kommer att bryta mot den även nästa år.

Italien har hittills lyckats hålla sig över gränsen genom stora utförsäljningar av statlig egendom.

Än så länge är det bara Portugal som öppet hotats med böter för sin budget och det är oklart hur EU ställer sig om fler länder bryter mot reglerna.

FRANKRIKE NÄRMARE BÖTER

EU-kommissionen tog i början av april första steget i stabilitetspaktens bötesprocedur mot Frankrike genom att anta en rapport om budgetläget i landet i fjol och i år. Rapporten konstaterade att Frankrike i fjol blev EMU:s tredje land (efter Portugal och Tyskland) att bryta paktens gräns för budgetunderskottet på 3 procent av BNP. Det franska underskottet nådde 3,1 procent.

Frankrike hotas av böter på 0,21 procent av Frankrikes BNP i slutändan på en lång procedur. Syftet med proceduren är att få Frankrike att redan tidigare korrigera sitt underskott på rätt sida 3 procent.

Rapporten offentliggörs inte utan skickas till Ekonomiska och finansiella kommittén, där höga tjänstemän från EU-ländernas finansdepartement och centralbanker förbereder finansministrarnas arbete. Därefter tar kommissionen formellt ställning till rekommendationen.

Vid Ekofinmötet den 3 juni ska finansministrarna ta ställning till kommissionens åsikt och eventuella förslag på politiska åtgärder som Frankrikes regering måste vidta.

DYRARE MAT MED EURON

En massiv majoritet av svenska folket tror att matpriserna kommer att stiga om Sverige inför euron. Det visar en opinionsundersökning som Sifo gjort för tidskriften Butikens värld.

66 procent av de tillfrågade tror att priserna höjs "något" eller "mycket" om Sverige byter valuta. 19 procent tror inte att matpriserna påverkas, medan en optimistisk minoritet på 8 procent tror att maten blir billigare med prislappar i euro.

SVAG BNP-ÖKNING I EUROZONEN

Euroområdets BNP steg med 0,1 procent i reella termer under fjärde kvartalet förra året jämfört med föregående kvartal, enligt Eurostats reviderade beräkningar. Jämfört med det fjärde kvartalet 2001 ökade BNP med 1,3 procent.

I hela EU steg BNP 0,2 procent under fjärde kvartalet och med 1,4 procent jämfört med motsvarande kvartal 2001.

Hushållens konsumtion i euroområdet ökade med 0,4 procent under fjärde kvartalet från tredje kvartalet. Investeringarna steg med 0,2 procent i euroområdet.

STABILITETSPAKTEN LIGGER FAST

EU-länderna måste hålla hög beredskap för att möta de negativa ekonomiska effekterna av kriget i Irak. Europeiska centralbanken och andra centralbanker bör sänka räntorna om det skulle behövas för att hålla uppe efterfrågan.

Så kan budskapet sammanfattas från ett informellt möte i Aten med EU:s finansministrar och centralbankschefer i början av april.

_ Vi är överens om att inte släppa på stabilitetspaktens krav på budgetdisciplin, men menar att det finns utrymme för åtgärder i penningpolitiken, dvs. räntan, säger EMU-minister Gunnar Lund som representerade regeringen på mötet.

Mötet konstaterade att kriget i Irak påverkar den europeiska ekonomin negativt. Alla länder räknar ner sin prognos för tillväxten i år och de offentliga finanserna försämras. EU-kommissionen spår att EU:s samlade tillväxt i år inte blir mer än drygt 1 procent, jämfört med den tidigare prognosen på drygt 2 procent.

Finansministrarna var också eniga om att fullfölja planerade ekonomiska reformer för att skapa "bättre fungerande" marknader för kapital, tjänster, varor och arbetskraft

CITERAT

"Jag är övertygad om att valutaunionen kommer att spricka. Det är bara en fråga om när. Säger vi ja nu och går in då får vi vara med i det lidandet."

Per-Olof Eriksson,
styrelseproffs och före detta VD för Sandvik,
Dagens Industri 15/4 20

LEIF PAGROTSKY: EURON ÄR EN MACHOVALUTA

I en lång artikel i den socialdemokratiska idétidskriften Tiden argumenterar näringsminister Leif Pagrotsky mot en svensk anslutning till EMU. Enligt Pagrotsky har EMU inte lett till högre tillväxt, däremot har den rörliga växelkursen tjänat oss väl:

"Jag har svårt att se nyttan med en machovaluta som drar på oss onödig arbetslöshet därför att bankmän i Frankfurt och Paris tar upp en prestigekamp mot dollarn."

Pagrotsky är också övertygad om att EMU leder EU vidare mot en icke önskvärd fede-ral statsbildning och han avslutar:

"Sveriges kraft i EU-samarbetet bör läggas på att främja flexibilitet, folklig förankring och ökad öppenhet. Såvitt jag kan bedöma bidrar en valutaunion inte till något av detta."

SVANTE NYCANDER TÄNKER RÖSTA NEJ

Dagens Nyheters förre politiske chefredaktör Svante Nycander tänker rösta nej den 14 september. I en debattartikel i Dagens Nyheter motiverar han varför:

"Idag är den självständiga riksbanken en broms på en ny hemmalagad inflation, och ingenting tyder på att regeringen och riksdagen skulle förmå överta den rollen.

Det måste vara fel att gå över till euron om vi inte har en god uppfattning om vilken typ av ekonomisk anpassning som kommer att behövas om vårt kostnadsläge på nytt skulle bli för högt, en risk som inte är liten. När frågan tvingar sig på oss kommer regeringen, Svenskt Näringsliv och LO troligen ge motstridiga svar." 

Tillbaka till Informationsmaterial