Tyskland inför minimilöner
Tyskland planerar att införa lagstadgade minimilöner. Detta
efter krav från socialdemokraterna – SPD – i
koalitionsförhandlingarna med Angela Merkels kristdemokratiska
CDU och deras bayerska systerparti CSU.
Det är fackföreningsrörelsen som drivit kravet på lagstadgade
minimilöner, för att begränsa den lönedumpning som EU:s
utvidgning österut har medfört. Minimilöner har länge varit ett
rött skynke för de tyska kristdemokraterna men i
koalitionsfördraget står det att minimilöner ska införas, oklart
är bara om det blir 8,50 euro som SPD kräver. I det forna
Östtyskland är lönerna fortfarande betydligt lägre än i de
västra delarna. Många frisörer tjänar inte mer än motsvarande
35-40 kronor i timmen. I industritäta Bayern och
Baden-Württemberg i väst betalas däremot timlöner på långt över
200 kronor.
Tyskland som helhet har EU:s största låglönesektor med cirka sex
miljoner löntagare som tjänar mindre än den nu föreslagna
minimilönen på 8,50 euro i timmen, omräknat cirka 75 kronor.
Tyskland sällar sig därmed till de övriga 21 länder i EU som har
minimilöner i olika tappningar. Den högsta minimilönen har
Luxemburg med 11,10 euro, följt av Frankrike med 9,43 euro.
Lägst nivå har Bulgarien med 0,95 euro. I flertalet länder
gäller olika nivåer för olika åldersgrupper. I Storbritannien
får exempelvis 16-17-åringar minst 3,40 pund, medan löntagare
som är äldre än 22 år får minst 5,52 pund.
Den stora frågan nu är om de 473 000 SPD-medlemmarna godkänner
koalitionsavtalet. De ska i en medlemsomröstning säga sitt de
närmaste två veckorna.
Gösta Torstensson
Schweiz röstade nej till lönetak
Schweizarna röstade nej till förslaget om via lagstiftning
begränsa löneskillnaderna. En klar majoritet röstade emot
ungsocialisternas 1:12-initiativ, som syftade till att ingen på
ett företag får tjäna mer i månaden än vad den lägst avlönade
tjänar på ett år.
De senaste decennierna har löneklyftorna i Schweiz ökat
dramatiskt. Ung-socialisternas förbund Juso påpekade under sin
kampanj för 1:12 att den genomsnittliga lönen bland landets
vd:ar 1984 var sex gånger högre än de lägsta lönerna. 2011 hade
vd:arnas löner ökat till att bli 43 gånger högre. Det var väntat
att förslaget inte gick igenom, men det har kantats av
omfattande debatt. Planen på att begränsa höginkomsttagarnas
löner stötte på hårt motstånd i affärsvärlden och inom den
politiska högern.
Näringslivet har engagerat sig i nejkampanjen efter att
schweizarna i våras röstade för att tvinga företag att låta
bolagsstämman avgöra chefslöner och bonusar.
65,3 procent röstade emot 1:12-förslaget och inte i en enda av
Schweiz 26 kantoner (en form av delstater) vann förslaget
majoritet. Valdeltagandet var förhållandevis högt. 53 procent av
schweizarna deltog i omröstningen.
– Vi är besvikna, men det är inte slut på historien, utan början
på en kamp för en mer rättvis ekonomi, säger Jusos ordförande
David Roth, som var en av frontfigurerna för 1:12-förslaget.
Nästa år kommer det att bli folkomröstning om ett annat förslag
om mer jämlika löner. Det är arbetarfacken som kräver att det
införs en nationell minimilön.
Gösta Torstensson
Gripenplan till Natostyrka
Sverige ska bidra med åtta Gripenplan och ett minröjningsfartyg
till Natos snabbinsatsstyrka (NRF) nästa år. Tidigare i höst
välkomnade Nato Sverige in i snabbinsatsstyrkan. I slutet av
november beslutade regeringen att Sverige under nästa år ställer
upp med en enhet Jas 39 Gripen, vilket omfattar åtta plan och
120 befäl och soldater, samt ett minröjningsfartyg. Under 2015
bidrar Sverige med en Gripenenhet och ett amfibiekompani.
Cyperns ekonomi på ”rätt väg”
Cypern är i stort på rätt väg när det gäller att implementera
sitt ekonomiska anpassningsprogram, men risker finns kvar. Det
sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vid en
presskonferens tillsammans med Cyperns president Nicos
Anastasiades. Barroso sade att Cypern har ”uppnått sina
budgetmål” men att det är viktigt att man ”driver på
strukturreformerna”. Anpassningsprogrammet är ett villkor för
euroländernas och IMF:s så kallade nödlån på 10 miljarder euro
1013-2016.
EU häver olje- och gasembargo mot Iran
EU:s utrikesministrar kommer att häva sitt olje- och gasembargo
mot Iran i december eller januari, beroende på hur snabb den
interna beslutsprocessen arbetar och att Iran implementerar sina
åtaganden i tid. Det sade EU:s utrikespolitiske talesman
Michael Mann vid en pressbriefing den 25 november.
– Arbetet har påbörjats för att implementera de första stegen
för att lätta på ett begränsat antal sanktioner mot Iran.
Hastigheten beror på den interna EU-processen. Beslutet kan
fattas av utrikesministrarna vid ett möte eller genom andra
former, sade Michael Mann.
Lönedumpning avslöjad i Råcksta
Nyligen avslöjades att byggjobbarna vid det nya kommunala
garaget i Råcksta i norra Stockholm tjänade 35 kronor i timmen.
Orsaken är att de kommer från Polen. Lönen motsvarar en femtedel
av avtalsenlig lön och de bodde på byggarbetsplatsen i enkla
baracker. Fackförbundet Byggnads lyckades avslöja det hela
eftersom deras om-budsman talar polska. Men det hör till
ovanligheterna, de flesta oseriösa arbetsgivare kommer undan.
Det är Sverige medlemskap i EU och den antifackliga Lavaldomen
från EU:s domstol i Luxemburg, som har banat väg för denna
utveckling, stick i stäv mot de löften som utfästes inför
folkomröstningen 1994.
EU:s befolkning ökar
505,7 miljoner invånare har EU-länderna tillsammans, uppger
EU-kommissionens statistikservice. Befolk-ningen ökade med 1,1
miljoner under senaste året.
Irland är det EU-land som har flesta födda barn och lägst antal
avlidna åldringar, och öns befolkning växer naturligt. Det
fattiga Bulgariens befolk-ning sjönk med hela 5,5 procent.
Största delen av befolkningsökningen med 1,1 miljoner är
invandrare från länder utanför EU.
Lättare att få vård utomlands
Sedan den 1 oktober har vi som ”EU-medborgare” ökad möjlighet
att få ersättning för vård och tandvård i andra EU-länder. Det
här gäller även i Norge, Island och Liechtenstein. Fortfarande
gäller det att vården ska utföras ”enligt vetenskap och beprövad
erfarenhet”.
Enligt de nya bestämmelserna ska högkostnadsskyddet gälla även
för vård och tandvård utomlands. Nytt är också att en patient
som är missnöjd med Försäkringskassans ersättning, eller har
blivit nekad ersättning, kan överklaga beslutet.
”Spanien gjorde inte något fel”
Spanien gjorde inget olovligt när man satte upp gränskontroller
mot den brittiska enklaven Gibraltar på den iberiska halvöns
sydkust, anser EU-kommissionen.
Det brittisk-spanska bråket som startade i somras gäller
byggandet av konst-gjorda rev i havet kring halvön. Spanien sade
att reven skulle påverka spanska fiskerimöjligheter, och svarade
med att nitiskt kontrollera all trafik in och ut från Gibraltar.
Luxemburg vägrar bryta banksekretess
Luxemburg säger nej till att före årets slut införa regler om
automatisk överföring av bankinformation mellan alla EU-länders
skattemyndigheter, som i sin tur ska ha insyn i bankernas
kundlistor och konton. Luxemburgs regering vill först ha samma
regler på plats för länder utanför EU, särskilt Schweiz som är
ett känt paradis för bankkonton med hemligt innehåll.
Syriska flyktingar skickas tillbaka från EU
Flyktingar från inbördeskrigets Syrien har i strid mot
internationella lagar utvisats från Grekland, Italien, Cypern
och Bulgarien enligt människorätts-organisationen Human Rights
Watch och FN:s flyktingorgan UNHCR.
EU-länder samarbetar om drönare
Sju EU-länder – Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Polen,
Spanien och Nederländerna – skrev i Bryssel på ett avtal om att
tillsammans utveckla så kallade drönare. Drönare är föraralösa
flygplan som till exempel både kan användas till anfall på
militära mål och till övervakning av båtar med migranter på
Medelhavet.I somras sade EU-kommissionen att medlemsländerna
måste samarbeta eftersom inget EU-land ensamt har råd att
utveckla militär spjutspetsteknologi, och USA och Israel ensamma
står för nästan all försäljning av drönare i världen.
Offentlighetsprincipen allt närmare graven
Den 21 november röstade riksdagen för en lagändring om
”sekretess i det internationella samarbetet”, med röstsiffrorna
263 mot 33 – bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot.
Den nya lagen innebär att dokument med direkt eller indirekt
koppling till EU kan hemligstämplas i ännu större utsträckning
än tidigare.