01 december 2013  

Tyskland inför minimilöner

Tyskland planerar att införa lagstadgade minimilöner. Detta efter krav från socialdemokraterna – SPD – i koalitionsförhandlingarna med Angela Merkels kristdemokratiska CDU och deras bayerska systerparti CSU.

Det är fackföreningsrörelsen som drivit kravet på lagstadgade minimilöner, för att begränsa den lönedumpning som EU:s utvidgning österut har medfört. Minimilöner har länge varit ett rött skynke för de tyska kristdemokraterna men i koalitionsfördraget står det att minimilöner ska införas, oklart är bara om det blir 8,50 euro som SPD kräver. I det forna Östtyskland är lönerna fortfarande betydligt lägre än i de västra delarna. Många frisörer tjänar inte mer än motsvarande 35-40 kronor i timmen. I industritäta Bayern och Baden-Württemberg i väst betalas däremot timlöner på långt över 200 kronor.

Tyskland som helhet har EU:s största låglönesektor med cirka sex miljoner löntagare som tjänar mindre än den nu föreslagna minimilönen på 8,50 euro i timmen, omräknat cirka 75 kronor. Tyskland sällar sig därmed till de övriga 21 länder i EU som har minimilöner i olika tappningar. Den högsta minimilönen har Luxemburg med 11,10 euro, följt av Frankrike med 9,43 euro. Lägst nivå har Bulgarien med 0,95 euro. I flertalet länder gäller olika nivåer för olika åldersgrupper. I Storbritannien får exempelvis 16-17-åringar minst 3,40 pund, medan löntagare som är äldre än 22 år får minst 5,52 pund.

Den stora frågan nu är om de 473 000 SPD-medlemmarna godkänner koalitionsavtalet. De ska i en medlemsomröstning säga sitt de närmaste två veckorna.

Gösta Torstensson
 

Schweiz röstade nej till lönetak

Schweizarna röstade nej till förslaget om via lagstiftning begränsa löneskillnaderna. En klar majoritet röstade emot ungsocialisternas 1:12-initiativ, som syftade till att ingen på ett företag får tjäna mer i månaden än vad den lägst avlönade tjänar på ett år.

De senaste decennierna har löneklyftorna i Schweiz ökat dramatiskt. Ung-socialisternas förbund Juso påpekade under sin kampanj för 1:12 att den genomsnittliga lönen bland landets vd:ar 1984 var sex gånger högre än de lägsta lönerna. 2011 hade vd:arnas löner ökat till att bli 43 gånger högre. Det var väntat att förslaget inte gick igenom, men det har kantats av omfattande debatt. Planen på att begränsa höginkomsttagarnas löner stötte på hårt motstånd i affärsvärlden och inom den politiska högern.

Näringslivet har engagerat sig i nejkampanjen efter att schweizarna i våras röstade för att tvinga företag att låta bolagsstämman avgöra chefslöner och bonusar.

65,3 procent röstade emot 1:12-förslaget och inte i en enda av Schweiz 26 kantoner (en form av delstater) vann förslaget majoritet. Valdeltagandet var förhållandevis högt. 53 procent av schweizarna deltog i omröstningen.

– Vi är besvikna, men det är inte slut på historien, utan början på en kamp för en mer rättvis ekonomi, säger Jusos ordförande David Roth, som var en av frontfigurerna för 1:12-förslaget. Nästa år kommer det att bli folkomröstning om ett annat förslag om mer jämlika löner. Det är arbetarfacken som kräver att det införs en nationell minimilön.

Gösta Torstensson
 

Gripenplan till Natostyrka

Sverige ska bidra med åtta Gripenplan och ett minröjningsfartyg till Natos snabbinsatsstyrka (NRF) nästa år. Tidigare i höst välkomnade Nato Sverige in i snabbinsatsstyrkan. I slutet av november beslutade regeringen att Sverige under nästa år ställer upp med en enhet Jas 39 Gripen, vilket omfattar åtta plan och 120 befäl och soldater, samt ett minröjningsfartyg. Under 2015 bidrar Sverige med en Gripenenhet och ett amfibiekompani.

 

Cyperns ekonomi på ”rätt väg”

Cypern är i stort på rätt väg när det gäller att implementera sitt ekonomiska anpassningsprogram, men risker finns kvar. Det sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vid en presskonferens tillsammans med Cyperns president Nicos Anastasiades. Barroso sade att Cypern har ”uppnått sina budgetmål” men att det är viktigt att man ”driver på strukturreformerna”. Anpassningsprogrammet är ett villkor för euroländernas och IMF:s så kallade nödlån på 10 miljarder euro 1013-2016.

 

EU häver olje- och gasembargo mot Iran

EU:s utrikesministrar kommer att häva sitt olje- och gasembargo mot Iran i december eller januari, beroende på hur snabb den interna beslutsprocessen arbetar och att Iran implementerar sina åtaganden i tid. Det sade EU:s utrikespolitiske talesman Michael Mann vid en pressbriefing den 25 november.

– Arbetet har påbörjats för att implementera de första stegen för att lätta på ett begränsat antal sanktioner mot Iran. Hastigheten beror på den interna EU-processen. Beslutet kan fattas av utrikesministrarna vid ett möte eller genom andra former, sade Michael Mann.

 

Lönedumpning avslöjad i Råcksta

Nyligen avslöjades att byggjobbarna vid det nya kommunala garaget i Råcksta i norra Stockholm tjänade 35 kronor i timmen. Orsaken är att de kommer från Polen. Lönen motsvarar en femtedel av avtalsenlig lön och de bodde på byggarbetsplatsen i enkla baracker. Fackförbundet Byggnads lyckades avslöja det hela eftersom deras om-budsman talar polska. Men det hör till ovanligheterna, de flesta oseriösa arbetsgivare kommer undan.

Det är Sverige medlemskap i EU och den antifackliga Lavaldomen från EU:s domstol i Luxemburg, som har banat väg för denna utveckling, stick i stäv mot de löften som utfästes inför folkomröstningen 1994.
 

EU:s befolkning ökar

505,7 miljoner invånare har EU-länderna tillsammans, uppger EU-kommissionens statistikservice. Befolk-ningen ökade med 1,1 miljoner under senaste året.

Irland är det EU-land som har flesta födda barn och lägst antal avlidna åldringar, och öns befolkning växer naturligt. Det fattiga Bulgariens befolk-ning sjönk med hela 5,5 procent. Största delen av befolkningsökningen med 1,1 miljoner är invandrare från länder utanför EU.
 

Lättare att få vård utomlands

Sedan den 1 oktober har vi som ”EU-medborgare” ökad möjlighet att få ersättning för vård och tandvård i andra EU-länder. Det här gäller även i Norge, Island och Liechtenstein. Fortfarande gäller det att vården ska utföras ”enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Enligt de nya bestämmelserna ska högkostnadsskyddet gälla även för vård och tandvård utomlands. Nytt är också att en patient som är missnöjd med Försäkringskassans ersättning, eller har blivit nekad ersättning, kan överklaga beslutet.

 

”Spanien gjorde inte något fel”

Spanien gjorde inget olovligt när man satte upp gränskontroller mot den brittiska enklaven Gibraltar på den iberiska halvöns sydkust, anser EU-kommissionen.

Det brittisk-spanska bråket som startade i somras gäller byggandet av konst-gjorda rev i havet kring halvön. Spanien sade att reven skulle påverka spanska fiskerimöjligheter, och svarade med att nitiskt kontrollera all trafik in och ut från Gibraltar.

 

Luxemburg vägrar bryta banksekretess

Luxemburg säger nej till att före årets slut införa regler om automatisk överföring av bankinformation mellan alla EU-länders skattemyndigheter, som i sin tur ska ha insyn i bankernas kundlistor och konton. Luxemburgs regering vill först ha samma regler på plats för länder utanför EU, särskilt Schweiz som är ett känt paradis för bankkonton med hemligt innehåll.

 

Syriska flyktingar skickas tillbaka från EU

Flyktingar från inbördeskrigets Syrien har i strid mot internationella lagar utvisats från Grekland, Italien, Cypern och Bulgarien enligt människorätts-organisationen Human Rights Watch och FN:s flyktingorgan UNHCR.

 

EU-länder samarbetar om drönare

Sju EU-länder – Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Polen, Spanien och Nederländerna – skrev i Bryssel på ett avtal om att tillsammans utveckla så kallade drönare. Drönare är föraralösa flygplan som till exempel både kan användas till anfall på militära mål och till övervakning av båtar med migranter på Medelhavet.I somras sade EU-kommissionen att medlemsländerna måste samarbeta eftersom inget EU-land ensamt har råd att utveckla militär spjutspetsteknologi, och USA och Israel ensamma står för nästan all försäljning av drönare i världen.

 

Offentlighetsprincipen allt närmare graven

Den 21 november röstade riksdagen för en lagändring om ”sekretess i det internationella samarbetet”, med röstsiffrorna 263 mot 33 – bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot. Den nya lagen innebär att dokument med direkt eller indirekt koppling till EU kan hemligstämplas i ännu större utsträckning än tidigare.