De stora företagen arbetar på en global marknad och berörs inte av om Sverige är med i EMU eller ej. Att de små och medelstora företagen skulle ha det lättare att verka inom EMU än i länder med egen valuta finns det inget bevis för. Tvärtom kan en kostnadskris inom EMU framför allt utgöra ett hot mot de mindre företagen.

Minskade kostnader för att hantera växling är försumbara i jäm- förelse med andra kostnader som t ex löner. EMU-utredningen beräknade växlingsvinsterna till 1-2 promille av BNP. Det finns alltid risker när man gör upp affärer i en valuta och avtalet gäller under längre tid. Man kan både vinna och förlora.

Inför folkomröstningen 1994 sa ja-sidan att företagen skulle
flytta från Sverige om vi inte gick med i EU. Trots att vi är med i EU har vissa företag valt att flytta verksamheten eller delar av den utomlands - ibland med EU-stöd. Nu försöker ja-sidan ändå att använda samma argument igen. Företagsflyttandet handlar om annat än medlemskap i EU eller EMU. I den danska folkomröstningen användes detta argument. Danskarna röstade nej till EMU. Efter omröstningen minskade inte de utländska investeringarna som ja-sidan förutspått. Tvärtom ökade de.

EMU-utredningen studerade särskilt denna fråga men kunde inte komma fram till att handeln skulle gynnas av ett EMU-medlemskap. Handeln mellan de nordiska länderna är mycket omfattande trots att vi har olika valutor. På grund av den låga tillväxten inom euroområdet så befaras den svenska exporten minska till euroländerna oavsett om Sverige går med i EMU eller ej. Exporten beräknas öka mera till andra länder.

EMU styrs av den gemensamma centralbanken, ECB, med inflationsbekämpning som enda mål utan hänsyn till sysselsättning och tillväxt. Risken för högre arbetslöshet är påtaglig i en lågkonjunktur. Det kommer att drabba framför allt den offentliga sektorn och de lågavlönade.

EU-kommissionens senaste ekonomiska rapport (april 2003)
visar att euroländerna hade en lägre genomsnittlig tillväxt än de EU-länder som inte är med i valutaunionen. Det har alltså
lönat sig att stå utanför EMU. Tyskland - med EU:s överlägset största ekonomi - har för närvarande enorma problem med bl a tolv procent arbetslöshet. Men även viktiga ekonomier som Frankrike och Italien sladdar i den ekonomiska utvecklingen och har svårt att nå upp till stabilitetspaktens krav.

Sveriges ekonomi är betydligt bättre än de flesta euroländers. För företagen har det varit gynnsamt med en flytande krona.
Om vi går med i valutaunionen kommer troligen kronans värde
att höjas, vilket är negativt för exportindustrin.

LO krävde buffertfonder för att ställa sig på ja-sidan. Tanken var att man under goda dagar samlar pengar i fonder, som skulle kunna användas i sämre tider t ex genom att sänka arbetsgivar-
avgifter. Det fanns ingen politisk enighet om detta förslag och
det avvisades. Därför har LO valt att ställa sig neutralt till EMU. Nu pågår diskussioner om att försöka finna ett gemensamt förslag mellan regeringen, facket och de borgerliga partierna. Detta måste ses mot bakgrund av att nej-sidan leder enligt opinionsundersökningarna.

Om vi avskaffar kronan och kontrollen över penning- och valutapolitiken, då är det LO-förbundens medlemmar som drabbas
hårdast i en lågkonjunktur. Därför krävde LO för att ta ställning för EMU att buffertfonder skulle införas. Den ekonomiska
politiken som bedrivs av EU/EMU är marknadsliberal och tar inte hänsyn till sysselsättning och välfärd.

Det övergripande målet inom EMU är låg inflation och det går före sysselsättning och välfärd. Enligt vissa ekonomer kommer en anpassning till EMU:s inflationsmål att leda till en ökning av den strukturella arbetslösheten från fyra till sex procent i Sverige.
Med en självständig politik skulle vi kunna få ner arbetslösheten
i stället.

Vid en nedgång i ekonomin och ökad arbetslöshet så kan ett euroland inte använda de medel som står till buds med egen penningpolitik. Det budskap som då förs fram är att arbetskraften måste vara flexibel och flytta till de orter eller länder där det finns jobb.