EU-politiker driver igenom PESCO utan debatt

I nyhetssändningar 13 november framkom i några korta meningar att försvars- och utrikesministrarna i 23 av 28 medlemsländer i EU undertecknat PESCO (”permanent enhanced structured co-operation”). Säkerhets- och försvarspolitiken är idag mellanstatlig, men EU-kommissionen och krafter inom EU-eliten, och särskilt Tyskland och Frankrike driver på för att den så snart som möjligt skall bli mera överstatlig, vilket på sikt kan leda till en gemensam EU-armé. Redan i somras sade regeringen Löven ja till att Sverige vill vara med i ett försvarssamarbete på EU-nivå. Detta utan praktisk taget utan offentlig diskussion.

Efter förslaget till utökat strukturerat försvarssamarbetet undertecknats kallade EU:s utrikeschef Federica Mogherini det en historisk dag och sade att mer än 50 olika förslag på projekt och operationer från medlemsländerna redan inkommit. Utrikesminister Margot Wallström fyllde på med att ” EU skulle kunna bli en riktigt viktig global aktör både civilt och militärt”. Försvarsminister Peter Hultqvist meddelade att ” Sverige föreslagit som projekt möjligheten för andra EU-länder till test och utvärdering av ammunitioner, missiler och olika flygfarkoster vid Vidsel utanför Luleå”.  Storbritannien, Irland, Portugal, Danmark och Malta har valt att stå utanför PESCO.

På min direkta fråga till EU-nämndens ledamöter har Kd-ledamoten Désirée Pethrus uppgivit att regerings- och allianspartierna gav klartecken för PESCO på möte 11 november. Hon skriver att följande svenska ståndpunkt angavs på mötet:

”Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar upprättandet av PESCO och har för avsikt att underteckna underrättelsen. Regeringen bedömer att PESCO kan uppfylla två strategiska mål: att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt att bidra till stärkt europeisk sammanhållning. Regeringen välkomnar de viktiga framsteg som skett i genomförandet av EU:s globala strategi inom området säkerhet och försvar. Regeringen lägger stor vikt vid fortsatta framsteg för att stärka EU:s civila krishanteringsförmåga, liksom implementeringen av övriga prioriterade frågor i uppföljningen av den globala strategin, som resiliensbyggande och en integrerande ansats till kriser och konflikter”.

På min fråga om det inte är en demokratisk anständighet att för en så omfattande fråga som PESCO det först borde ske en bred allmän diskussion om Sveriges förhållande till EU:s försvarspolitik svarade hon: ”Vad som är en bred allmän diskussion är en definitionsfråga. Frågan har varit föremål för beredning av folkvalda i riksdagens utskott och i EU-nämnden. Grunderna för regeringens avvägning sammanfattas i regeringens ståndpunkt men kan för övrigt hänvisas till regeringens företrädare. VI har sagt ja, så länge regeringen garanterar att det är ett mellanstatligt samarbete”.

Jan-Erik Gustafsson