Norge vill bevara sin egen järnvägsdrift
I Norge föreligger en omfattande opinion från fackföreningsrörelsen (till exempel norska lokförarfacket och norska järnvägsfacket), sociala rörelser (som Nei til EU) och tunga akademiker mot den norska regeringens försök att få Stortinget att säga ja till EUs fjärde järnvägspaket. Det fjärde järnvägsdirektivet förskriver att all persontrafik ska utsättas för konkurrens och upphandling för all framtid samt att norsk järnvägstrafik ska underställas den Europeiska järnvägsbyrån (ERA). Sker detta, oavsett om det är positivt eller negativt med upphandling, så spelar det ingen roll vad en majoritet av stortingsledamöter tycker i framtiden.
Det fjärde järnvägsdirektivet betyder också att dagens norska järnvägsmyndigheter blir underställda ERA. Det betyder bland annat att ERA får behörighet att godkänna tygmateriel och bevilja säkerhetsföreskrifter för drift av tåg, och norska myndigheter underställs ERAs sökportal. Som exempel blir ett tågset från ett EU-land automatiskt godkänt för trafik även i Norge, oavsett geografiska skillnader.
Den norska opinionen menar att det bryter mot den norska grundlagen att underkasta sig en EU-byrå (på samma sätt som energibyrån ACER, se Kritiska EU-fakta nr 3-2020) i en organisation, EU, som EES-landet Norge inte är medlem i. Regeringen påstår att myndighetsöverföringen bara är ”ett litet ingripande” att underkasta sig beslut från ERA, EU-kommissionen och EU-domstolen.
Precis som med energibyrån har Stortinget, efter ett förslag från Socialistisk Venstre, bestämt att grundlagsfrågan om EUs fjärde järnvägsdirektiv lämnas över till norska Högsta Domstolen för vägledning. Oavsett utfallet där kommer diskussionen om Norge ska ingå i EES att på nytt få fart och blossa upp.
Som vanligt har Sverige och riksdagen utan en bred folklig diskussion redan beslutat att underkasta sig EUs alla fyra järnvägsdirektiv. År 2007 ställde sig riksdagen positiv till Förordningen om den europeiska järnvägsbyrån (KOM (2006) 785), bland annat med den ironiska motiveringen ”Att underlätta rörligheten för lokomotiv i gemenskapen”. Så nu är Trafikverket och Transportstyrelsen underställt ERA, och ägnar sig mest åt upphandlingsverksamhet.
I oktober presenterade Riksrevisionen en kritisk rapport om skenande kostnader för underhåll och drift, dålig koll på verksamheten samt ett ineffektivt it-system. Enligt dokumentet lägger Trafikverket bland annat 3,7 miljarder kronor på basunderhåll – vida mer än vad som först avtalats om. Detta fick infrastrukturminister Tomas Eneroth i eftertankens kranka blekhet till SVT Nyheter säga: ” Detta är naturligtvis allvarligt och visar hur viktigt det är att Trafikverket får egen regi när det gäller järnvägsunderhållet, att inte bara lämna över det till en privat marknad”, och han fortsatte ”Jag tror att det är en viktig del att de har egen kompetens. Då har man bättre möjligheter att kunna se om priserna är rimliga. Det är inte acceptabelt att ha en sådan kraftig kostnadsökning som man nu haft”.
Så sätt då igång, kasta ut alla entreprenörer och åternationalisera den svenska järnvägsdriften!
Text: Jan-Erik Gustafsson