EU:s långtidsbudget – miljarder för ett federalt statsbygge

EU-kommissionen vill öka EU:s budget under perioden 2021–27 med cirka 18 procent från 1087 till 1279 miljarder euro – trots Brexit. Att EU blir mindre när Storbritannien lämnar EU bekymrar inte kommissionen som i stället vill öka takten i det federala statsbygget.

Detta ska betalas av nettobetalande länder, minskat jordbruksstöd, tullar, samt EU-skatt på plast och finansiella tjänster. Pengarna ska gå till forskning, utveckling, försvar och gränskontroll. Europas landsbygd och småbönder får med detta vidkännas kraftiga nedskärningar.

Sveriges EU-avgift kommer att ökas med 29 procent, för att i slutet av perioden ha ökat med 62 procent (med avseende på 2016). Den ökande avgiften är ett bidrag till den överstatliga strukturen i Bryssel och EU:s utveckling mot en federal statsbildning.

Den verkliga kostnaden för Sveriges EU-medlemskap är i verkligheten betydligt större. Det finns många indirekta kostnader, till exempel utgör det säkerhetspolitiska samarbetet som hitintills kanaliserats genom Nato-samarbete ökade försvarskostnader på uppemot 40 miljarder per år (från 40 till 80 miljarder). Delar av denna upprustning kan i slutändan komma att stå under kommando av EU:s nya militära samarbetsunion, Pesco. Om man tar med nedskärningar och outsourcing inom offentlig sektor som ett led i EU:s önskan om en ökad privat andel av ekonomin blir kostnaderna för EU-medlemskapet ännu högre.

Att dessa kostnadsökningar kommer under en period av nedåtgående konjunkturer gör att de kommande nationella nedskärningarna inom områden som ska betala ökade kostnader för EU-samarbetet får betalas av samhällets löntagare och fattiga. Det riskerar att öka spänningarna inom medlemsländerna samt mellan de rikare EU-medlemmarna och länder i EU:s periferi.

Att bygga en EU-stat är inte gratis och det är uppenbart vilka som ska betala för kalaset!

Text: Per Hernmar